Hanne skrev sig fri från sorg och stress: ”Jag blev min egen terapeut”

Hanne Aalling Risager började skriva dagbok på 90-talet när hon skilde sig från sin man. Genom skrivandet blev hon sin egen terapeut. När hennes föräldrar gick bort fanns dagboken åter där för henne. – Att skriva hjälpte mig verkligen genom sorgen.

Text: Julie Svarrer
Foto: Morthen Fog, Nellie Møberg

Hanne Aalling Risager har en hel hög med anteckningsböcker och block i sitt hem i Tønder — minst tio, säger hon. Hon för dagbok. Inte hela tiden eller varje dag, men när hon går igenom kriser, upplever något speciellt eller behöver få ner sina tankar någonstans innan hon går och lägger sig.

Hanne Aalling Risager

Ålder: 64 år.
Bor: Tønder, Danmark.
Familj: Maken Gunnar Jordt. Mor till en vuxen son.
Gör: Grundare av RessourceDetektiven, där hon hjälper till med ledarskapsutveckling och medarbetarnöjdhet.

— Dagboken är min allra bästa vän som jag kan dela allt med, säger Hanne, som inte låter någon annan läsa böckerna. De är bara till för henne.

Hon började skriva redan på 90-talet, när hon skilde sig från sin sons far. Tio år senare blev de dock tillsammans igen och är fortfarande gifta. Men dagboken blev en tröst och ett stöd under en jobbig period, så när hon drabbades av stress 2005 återvände hon till skrivandet.

— Jag hade precis börjat som egenföretagare, men det kändes inte som om jag var på rätt väg. Jag kämpade oerhört hårt med min självkänsla. Till slut kollapsade jag helt. Jag sov inte på 10 till 12 nätter och jag var helt död inombords känslomässigt. Jag kunde inte känna någonting och jag trodde inte att jag någonsin skulle bli lycklig igen.

LÄS ÄVEN: Dina drömmar försöker säga dig något – lär dig tolka dem på rätt sätt

Skrev ut alla tankar

Men Hanne blev lycklig igen. En av de främsta anledningarna var att hon bestämde sig för att ta kommandot över sitt eget liv, och hennes dagböcker spelade en viktig roll i detta:

— Jag skrev mig fri, för det var verkligen befriande att sitta där på kvällen, helst i en timme eller en och en halv timme, och bara skriva ut alla sina tankar, säger hon och fortsätter:

— Men jag ville inte att dagböckerna skulle fyllas med bara tråkiga saker. Jag såg till att ljuset och glädjen också fick ta plats, så att jag inte höll mig kvar i ett destruktivt mönster, säger Hanne, som förutom att skriva många sidor om dagen avslutade varje dagboksanteckning med att rita en liten smiley.

Hon använde fem olika smileys, där ett var det värsta och fem det bästa. När veckan var slut bläddrade hon tillbaka i dagboken.

— När man är stressad kan man lätt intala sig själv att allt är mörkt. Men nu kunde jag se att flera dagar hade legat på en trea. Samtidigt kom det in lite humor i en svår tid.

Jag skrev mig fri, säger Hanne.

Kunde se sin egen del i problemen

På många sätt blev dagboken en ögonöppnare för Hanne.

— Jag blev faktiskt min egen terapeut. Medan jag skrev kom plötsligt nya insikter, till exempel att jag kunde se min egen del i problemen, säger hon och betonar att skrivterapin också innebar att hon kunde lätta sitt hjärta i dagboken istället för att prata med sin man. Det besparade honom många bekymmer.

Efter bara en och en halv månad startade hon försiktigt upp som egenföretagare igen, och tre månader senare hade stressen lagt sig.

LÄS ÄVEN: Psykologens tröst till dig som är deprimerad: ”Du är inte ensam – och det är inte ditt fel”

Dagböckerna kom till användning flera gånger efter det, bland annat när hon förlorade sina föräldrar med bara tre och en halv månads mellanrum.

— Att skriva hjälpte mig verkligen genom sorgen. Jag skrev till exempel ett avskedsbrev till var och en av dem med allt jag ville säga. Det som är bra med en dagbok är att den inte dömer, du behöver inte förklara eller be om ursäkt. Den säger inte: ”Hon hade också varit sjuk länge” eller ”Han var gammal”, som man annars kan bli bemött med, säger Hanne.

Har fått lätt att formulera sig

Hon tackar också dagboksskrivandet för att hon nu har så lätt för att formulera sig och arbetar just nu med sin fjärde bok ”Så fly — om personligt ledarskap, mod och andlighet”.

— Men det var ett tag sedan jag skrev senast, och jag känner verkligen att jag behöver komma igång igen. Speciellt att skriva ner mina tankar innan läggdags, säger Hanne, som inte ser det som en förutsättning för skrivterapi att man kan uttrycka sig perfekt i skrift. Tvärtom.

— Du skriver för dig själv, inte för andra, så det är bara att sätta igång.

LÄS ÄVEN: Sluta se dig själv som ett offer: Råden som hjälper dig ur den skadliga mentaliteten

Experten om skrivterapi: ”Ett enkelt sätt att hjälpa sig själv”

Forskning visar att man kan lindra både fysiska och psykiska problem med skrivterapi. Det handlar om allt från sorg, depression, ångest, stress, dålig självkänsla, ilska och sömnproblem till dåligt immunförsvar och smärta i samband med kroniska sjukdomar som KOL och astma, förklarar Annette Aggerbeck, psykoterapeut och specialist på skrivterapi.

– Studier visar också att kvinnor med bröstcancer får färre biverkningar om de skriver om hur de mår, säger hon och fortsätter:

– Detta beror på att när du uppmärksammar smärtan, minskar den. Detta händer också med känslor som är förknippade med obehagliga upplevelser och trauman; när du skriver om dem får du koll på dem och kan bearbeta dem. Och vi måste gå igenom dem innan vi mår bättre.

Skrivterapi handlar därför om att beskriva dina känslor, tankar och vad du känner i kroppen. Det är inte en dagbok där du minutiöst beskriver vad du har gjort, och du behöver inte heller skriva varje dag.

Regelbundet skrivande förbättrar välbefinnandet

– Men du vill naturligtvis inte att det ska gå flera veckor. Forskning har visat att om du skriver 15 till 20 minuter tre till fem dagar i rad så får du ett större psykiskt och fysiskt välbefinnande. Flera studier visar att effekten håller i sig i sex månader efter att du har slutat skriva, säger Annette, som är ett stort fan av skrivterapi eftersom det är ett enkelt sätt att hjälpa sig själv.

Och enligt henne behöver det inte vara svårt att komma igång, du behöver bara vilja lära dig mer om dig själv.

Annette Aggerbeck.

– Du behöver inte vara en mästare på frasering eller interpunktion. Ingen ska läsa vad du skriver, det är bara för din egen skull. Det viktigaste är att du sätter ord på dina känslor. Om du tycker att det är svårt, skriv om det. Eller beskriv vad du känner i kroppen just nu. Det handlar om att våga vara med det som är, säger Annette Aggerbeck.

LÄS ÄVEN: Kay Pollak: ”Det går att lära sig att få ett bättre och lyckligare liv”

Bäst effekt får du om du skriver för hand. Forskning visar helt enkelt att det aktiverar fler hjärnområden. Om du föredrar datorn eller mobiltelefonen kan du använda dem, men Annette betonar att du ska göra skrivandet lustfyllt för dig själv:

– Det ska inte handla om prestation. Tvärtom. Och den känslan får du ofta om du sätter dig framför datorn, för många använder den också som arbetsredskap, säger hon och betonar att du kan skriva var och när det passar dig bäst.

– Det är bara att köra på. Det finns så många fördelar, både om du har specifika problem som du kämpar med eller bara vill lära känna dig själv bättre.

Annette Aggerbeck är psykoterapeut MPF, specialist på skrivterapi, journalist och jurist. Hon har fört dagbok i många år och har haft stor nytta av det, särskilt när hennes mamma blev allvarligt skadad och när hon skilde sig.

LÄS ÄVEN: Christina Stielli: ”Jag har minimerat min oro till 15 sekunder per dag”