Kostexperten: Låt inte en trött hjärna fatta beslut kring mat

Att äta hälsosamt behöver inte innebära förbud och dieter, däremot är goda vanor och hjälpsamma strategier nödvändigt. Kristina Andersson delar sina tips.

Text: Linda Andersson
Foto: Thomas Carlgren

Med 19 år som verksam näringsfysiolog och lika många böcker i bagaget har Kristina Andersson blivit en auktoritet på kostområdet. Under hela hennes karriär har drivkraften alltid varit densamma.

— Jag tycker att det är oerhört fascinerande i vilken hög utsträckning vi själva kan påverka vår hälsa och vårt mående. Framför allt genom vad vi äter, men också utifrån om vi rör på oss, hur vi sover och till viss del även genom tankar.

LÄS ÄVEN: Läkarens bästa tips: Så gör du din mat mer hälsosam

När Kristina började undervisa om kosthållning behövde hon många gånger övertyga sina åhörare om att det faktiskt spelar roll vad man äter. Sedan dess har kostmedvetenheten hos allmänheten fått sig ett rejält uppsving, på gott och ont.

Numera ser Kristina det snarare som sin mission att stävja den utbredda överspändheten kring vad vi stoppar i munnen.

— Vi har problematiserat det här med ätandet. I stället för att se hur fantastiskt det är med mat har vårt fokus hamnat på vad vi bör undvika att få i oss. ”Det där är farligt, det ska du passa dig för att äta”, är ofta budskapet. Det har fått mig att känna: Nej, nu har vi gått vilse!

Kroppen behöver kalorier tidigt på dagen

Vi sammanstrålar på Kristinas förlag. När vi ses är hon i färd med att lägga sista handen vid den senaste i hennes långa rad av böcker, ”Hunger”. Boken är lite av en motreaktion till den neurotiska inställningen till kosten som hon anser genomsyrar vårt moderna samhälle. Att försöka bekämpa viktuppgång genom att minimera sitt matintag är helt fel väg att gå, menar Kristina.

— Då gör vi det bara svårare för oss själva. Man måste förstå att det finns ett grundläggande driv att äta hos oss. Om vi följer det drivet kommer det att vara mycket, mycket lättare att äta rimliga mängder och göra rätt kostval.

LÄS ÄVEN: Surtanten Jenny Neikell om fermenterad mat: ”Bättre än kosttillskott”

Följsamheten inbegriper inte minst kroppens behov av att få i sig den största andelen kalorier tidigt på dagen.

— Studier där man gett försökspersonerna frukost, lunch och middag, men fördelat kalorierna olika, visar att om man får i sig den största mängden kalorier till frukost och lunch känner man mindre hunger på kvällen. Därför blir det fel när många för att vara ”duktiga” gör precis tvärtom och hoppar över frukosten eller lunchen.

I stället för att ”dansa med” försöker vi överlista systemet. Det slutar alltid med att vi får ett matsug sent på kvällen, och då är det i regel fel sorts mat som vi dras till, förklarar Kristina.

”Det händer absolut att jag äter glass och godis, men då går jag ut och handlar det för ett specifikt tillfälle. Jag impulsköper det aldrig.”

Vill se hårdare lagar kring ohälsosam mat

Våra haltande matvanor ger föga förvånande utslag i statistiken. I dag lider mer än hälften av den svenska befolkningen av övervikt eller fetma. En hisnande siffra!

Även om vi givetvis har ett eget ansvar för vad vi stoppar i oss är Kristina noga med att understryka att livsmedelsindustrin bär en stor del av skulden för våra osunda kostvanor. Exempelvis är det en i allra högsta grad medveten strategi att ge godis och snacks en framträdande placering nära kassorna i matvarubutikerna. I sin stora synlighet frestar de oss att trotsa alla goda föresatser och hugga åt oss en påse med onyttigheter innan vi lämnar affären.

LÄS ÄVEN: 9 svenska superfoods – både nyttigt och närodlat

Kristina tror att det enda sättet att komma till rätta med det otillbörliga gynnandet av ohälsosamma produkter är att instifta hårdare lagar kring försäljningen och marknadsföringen av dem, vilket man med framgång har gjort i vissa andra länder. Ett av dessa länder är Storbritannien där man bland annat infört en sockerskatt på läsk och andra sockersötade drycker.

— Sockerskatten har fått producenterna att förändra produkterna. För att slippa betala skatten har de sänkt sockerhalten. Det är en riktig win-win-
situation där de kan fortsätta att sälja sina varor och konsumenterna samtidigt får i sig mindre socker. Att lagstadga kring vissa produkter handlar rätt och slätt om att göra det enklare för folk att göra hälsosamma val. Det är ingen som förlorar på det, utom möjligtvis producenterna. Men då får de väl vara innovativa och likt de engelska läskfabrikörerna göra sina produkter nyttigare.

Våra invanda mönster spelar stor roll

Trots att Kristina sedan länge var väl insatt i mekanismerna bakom våra ätmönster var det först under arbetet med boken som hon insåg i vilken omfattning vanans makt styr vår livsmedelskonsumtion.

— Jag började fundera över varför jag fick sug efter skilda saker i olika affärer som jag regelbundet handlar i. För första gången slog det mig att det hade att göra med att jag tidigare hade köpt det godis som jag kände begär efter i just den butiken. Man kan argumentera att det till exempel finns choklad i alla matvaruaffärer, men min hjärna kopplade ihop chokladen med en specifik butik eftersom det var där jag hade handlat den tidigare.

LÄS ÄVEN: Hur nyttig är havregrynsgröten? Dietisten förklarar

På motsvarande sätt blev det än mer uppenbart för henne att goda vanor i lika hög grad som de dåliga förutbestämmer vilka val vi gör i olika matrelaterade situationer. Också här ger hon ett personligt exempel:

— Ända sedan min uppväxt har jag till vana att inte äta någonting när jag fikar på stan. Jag tar bara en kaffe. Även om någon i min sällskap äter något som ser gott ut till kaffet är det ingen kamp för mig att avstå, just för att jag aldrig har implementerat den vanan för egen del. Därför värnar jag också om att hålla fast vid min vana att dricka en slät kopp kaffe.

Överlåt inte matbeslut åt en trött hjärna

Många som kämpar med vikten tar för givet att Kristina och andra normalviktiga personer gladeligen kan äta vad de vill utan att lägga på sig, men det är en föreställning som sällan överensstämmer med verkligheten. Själv har Kristina en uppsjö med strategier för att motstå onyttiga frestelser.

— Först och främst ser jag till att äta regelbundet. Jag överlåter inte mina matbeslut åt en trött hjärna om jag kan undvika det. Tidigare när jag hade stått och undervisat en hel dag blev jag alltid sugen på glass, godis eller något annat onyttigt på kvällen. Först trodde jag att det var en slags motreaktion mot att jag hade pratat så mycket om nyttig mat, men för några år sedan insåg jag att det berodde på att min hjärna vill ha den kortaste vägen till belöning när den är mentalt trött.

LÄS ÄVEN: Hälsoingenjören Ewa: ”Skolorna borde lära ut biokemi istället för bullbak”

Numera är Kristina noga med att ha färdiglagad mat i kylen när hon kommer hem slutkörd efter en lång arbetsdag. Förföriska lockelser som godis och snacks lyser däremot vanligtvis med sin frånvaro i de Anderssonska domänerna.

— Att inte ha sådant hemma är en strategi som underlättar för mig. Jag har försökt det motsatta hur många gånger som helst, men det har alltid slutat med att jag har satt i mig alltihop. Det händer absolut att jag äter glass och godis, men då går jag ut och handlar det för ett specifikt tillfälle. Jag impulsköper det aldrig.

Det här är Kristina Andersson

Ålder: 45 år.
Familj: Pappa och storasyster med familj.
Bor: Stockholm.
Yrke: Näringsfysiolog, föreläsare och författare.
Aktuell: Med boken ”Hunger – Hur du överlistar en uråldrig kraft i en tid av överflöd” (Bokförlaget Polaris).