Då blir snarkningarna en hälsofara

De flesta snarkar då och då när vi väl somnat. Men känner du dig trött och hängig under dagen kan det vara dags att kolla upp om snarkningarna är farliga.

Av: Margaretha Eldh
Foto: Getty Images

Det är någonstans i medelåldern som vi börjar föra oljud under nattsömnen. Allt från diskreta snarkningar till kraftigt buller, ofta till sängpartnerns förtret.

— Omkring 15 till 25 procent av alla svenskar snarkar, så det är väldigt vanligt. Majoriteten är medelålders eller äldre män, men även yngre och kvinnor snarkar, säger Torbjörn Åkerstedt, professor vid Karolinska institutet och professor emeritus vid Stockholms universitet.

Det som framkallar oljudet kan vi skylla på våra gener och släktingar.

— Snarkning är till stor del ärftligt och orsakas av trånga andningsvägar, vilket kan bero på olika faktorer. Framförallt handlar det om att muskulaturen i halsen slappnar av när man sover och då ramlar väggarna i andningsvägarna ihop lite grann.

LÄS ÄVEN: 6 enkla tips som hjälper dig att sova bättre

Snarkning i sig är inte direkt farligt, menar Torbjörn Åkerstedt.

— Men det kan påverka sömnens kvalitet så att man blir tröttare under dagen. Man får också anstränga sig mer för att få in luft och det påverkar blodtrycket negativt. Dessutom stör man omgivningen med oljudet.

Snarkningar kan leda till sömnapné

Däremot kan snarkning på sikt bli en riktig hälsofara. Snarkning är en ”lätt version” till sömnapné, vilket innebär att man drabbas av upprepade andningsuppehåll.

— Snarkningen kan leda till att man utvecklar sömnapné, vilket innebär en tillfällig blockering av luftvägarna och andningen stängs av. Hjärnan känner av att den inte får syre och väcker sig själv så att man börjar andas igen. Sömnapné är ett tillstånd som bör behandlas, ­säger Torbjörn Åkerstedt.

LÄS ÄVEN: Sömnforskaren: Skilda sovrum kan rädda ett förhållande

Studier visar att obehandlad sömnapné leder till ökad risk för högt blodtryck, hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, ­diabetes typ 2 och depression.

— För att få hjälp vänder du dig till din vårdcentral. Om du snarkar och är trött kan du få en remiss till ögon-näsa-hals- eller lungkliniker som gör sömn- och snarkutredningar.

Sömnforskare Torbjörn Åkerstedt.

Så fungerar en CPAP-mask

Om du snarkar med andningsuppehåll och har sömnapnésyndrom, har du oftast nytta av en så kallad CPAP, en större eller mindre mask att sätta över näsa och/eller mun. Masken är kopplad till en apparat som ser till att luft strömmar in med ett visst övertryck i andningsvägarna. På så sätt slipper du snarkningar och andningsuppehåll.

LÄS ÄVEN: Karins yogapass för bättre sömn: 4 enkla övningar

— Alla är inte så förtjusta i att ha en andningsmask, men många vittnar om hur skönt det är att sova nätterna igenom och vakna utvilad. Och det gäller inte minst den du eventuellt bor ihop med.

Expertens ”sluta snarka-råd”

  • Håll en hälsosam vikt.
  • Var försiktig med alkohol.
  • Sluta röka.
  • Vidga näsan med enkla hjälpmedel.
  • Undvik sömnmedel.
  • Byt till lägre kudde.
  • Sov på sidan eller på mage.

LÄS ÄVEN: Vad händer i kroppen när man sover? Sömnexperten förklarar

Receptfria hjälpmedel mot snarkande

  • Snarksprej vidgar inuti näsan.
  • Bettskena flyttar fram underkäken och ökar luftvägarnas utrymme.
  • Näsvidgare vidgar näsborrarna och underlättar andningen.
  • Specialkuddar.
  • Näsplåster.

LÄS ÄVEN: Vibeke fick hjälp att sova: ”Nu har jag ett verktyg, om problemen återkommer”

Vetenskapligt beprövade metoder

  • Antiapnéskena eller sömntandställning vid sömnapné utprovas hos tandläkare.
  • CPAP – sömnmask håller luftvägarna öppna under sömnen vid sömnapné.
  • Kirurgi för att strama upp gommen vid sömnapné.

Källa: vårdguiden 1177.se, apnéföreningen.se