16:8-fasta: Fördelar och nackdelar med metoden

Kostrådgivaren och tränaren Birgitte Nymann ser många fördelar med 16:8-fastan, men anser också att man ska anpassa fastan så att man inte blir fanatisk.

Text: Carolin Højrup Heideman
Foto: Getty Images

Fasta har länge varit ett välkänt verktyg för att förbättra hälsan och uppnå viktminskning, och den så kallade 16:8-fastan har blivit särskilt populär under de senaste åren.

Intermittent fasta betyder att den fastande personen begränsar sitt matintag till specifika perioder eller dagar, till exempel 16:8-fastan. Den innebär att du varje dag har ett ätfönster på 8 timmar i följd, för att ta en paus under de återstående 16 timmarna. Du kan till exempel välja att äta mellan klockan 12.00 och 20.00 eller mellan klockan 9.00 och 17.00.

Birgitte Nymann är kostrådgivare, föreläsare och författare till ett flertal böcker om hälsa. Foto: Klaus Rudbæk

Varför är 16:8-fastan så tilltalande?

— Jag tror att många människor lockas av tanken på att få ordning på sitt matintag. Ett av de största problemen för många människor är att vi ägnar all vår vakna tid åt att småäta. För många människor ger 16:8-fasta en viss sinnesro eftersom man inte hela tiden behöver fundera på om man ska äta just nu eller inte. När du fastar behöver du inte tänka på mat alls, och du blir mycket bättre på att klara dig utan att småäta. Många använder fasta som ett sätt att gå ner i vikt, eftersom fasta också hjälper kroppen att reglera aptiten bättre. När du inte har ätit på länge längtar kroppen plötsligt automatiskt efter mer näringsrik mat än den brukade göra. Det tar plötsligt emot att äta två croissanter och en kopp chokladmjölk på morgonen när du har fastat i 16 timmar, säger Birgitte Nymann.

LÄS ÄVEN: Det händer i kroppen vid fasta – experter reder ut

Vilka är hälsofördelarna med att fasta 16 timmar om dagen?

— Det finns så många fördelar med att fasta. På en mycket grundläggande nivå ger fasta din kropp tid att utföra några av sina hälsosamma processer. Här är några exempel:

Blodsockret regleras bättre eftersom vi under måltidsuppehållen ger kroppen en paus från den glukos vi får i oss via maten. Cellerna får möjlighet att återhämta sig, så vår blodsockerreglering är bättre.

När blodsockerregleringen förbättras minskar också inflammationsnivån. Forskare menar att inflammation är en grogrund för livsstilssjukdomar.

Kroppens signaler om hunger och mättnad blir tydligare när kroppen har haft en paus, vilket gör oss mer benägna att bara äta när vi verkligen är hungriga och sluta när vi är mätta.

LÄS ÄVEN: Fastans fördelar: Därför ska du inte äta efter klockan 19

Detta hjälper till med matsmältningsproblem. När vi äter hela tiden får matsmältningen inte de pauser den behöver.

Vi får också mer energi eftersom kroppen blir friskare, blodsockernivåerna är mer reglerade och vi använder mer fett för ämnesomsättningen. Detta resulterar i en jämnare energinivå.

Koncentrationen förbättras och många upplever att de kan prestera bättre. Detta beror på att en del av energibehovet kommer från nedbrytningen av fett och mindre från glukos.

Är det sant att man kan äta vad man vill under ätfönstret?

— Ja och nej. Ju längre du fastar, desto mer protein behöver du se till att du får i dig när du äntligen äter. Jag uppmuntar alltid till att fasta för att både gå ner i vikt och må bra och då måste du se till att du äter tillräckligt med fibrer och mikronäringsämnen. Om du bara är intresserad av att gå ner i vikt genom fasta kan du komma undan med att äta pizza och McDonald’s under ditt måltidsfönster, men fastan kommer inte att göra dig friskare. Och du kommer också att inse att du snabbt blir hungrig igen och inte kommer att ha energi någon längre tid. Så du måste äta hälsosamt under ätfönstret, annars kommer din kropp inte att ha tillräckligt med näringsämnen för att hålla dig igång under perioderna då du inte äter.

LÄS ÄVEN: Periodisk fasta: Vad får man egentligen ut av det?

Kan fasta göra min kropp svagare?

— Om du inte äter en proteinrik och näringsrik kost under fasteperioden kan du få begränsade energinivåer och ditt humör kan sjunka eller bli instabilt. Det finns också forskning som tyder på att kroppen kan bli svagare när man fastar, men jag har aldrig upplevt detta som ett problem hos mina klienter. Tvärtom ger fastan dem mer energi i vardagen, vilket i sin tur ger dem mer energi att träna mer. De sover också bättre på nätterna och återhämtar sig därför bättre, säger Birgitte.

Finns det några nackdelar med 16:8-fasta?

— Lyckligtvis är detta sällsynt, men det är möjligt att intermittent fasta kan utlösa något som liknar en ätstörning. Detta kan hända om du tar fastan för allvarligt och ser bra resultat om du äter så lite som möjligt under ditt ätfönster. Om du använder 16:8-fastan för att gå ner i vikt, kom ihåg hur viktigt det är att fortfarande äta och hur viktig maten faktiskt är för din kropp, så att den har rätt förutsättningar att arbeta under fasteperioden.

LÄS ÄVEN: ”Fem om dagen” på en budget: Så får du mest näring för pengarna

Vad är ditt bästa råd till den som vill prova 16:8-fastan?

— Var alltid medveten om vad din kropp behöver. När du inte äter under långa perioder sjunker insulinnivåerna i kroppen, vilket innebär att njurarna utsöndrar mer vatten. Ett bra tips är därför att dricka mycket vatten och se till att äta salt. Som jag ofta säger till mina kunder är det viktigt att få fastan att passa in i ditt liv, snarare än att anpassa ditt liv efter fastan. Problemet med bantning eller livsstilsförändringar är att du planerar ditt liv runt det först, och sedan när du inser att det inte fungerar, släpper du det helt. Om du kan fasta i 14 timmar och äta i 10, är det fortfarande bättre än att inte göra någonting.