Omega 6 väcker debatt

I nr 2 2011 publicerade vi en artikel om olika matoljor och vilka som är bäst för hälsan. Artikeln väckte stor debatt och därför har vi nu valt att förtydliga och reda ut vad nyare vetenskapliga studier kommit fram till när det gäller omega 3 och omega 6.

Omega 3 och omega 6

De fleromättade fettsyrorna omega 3 och omega 6 är de enda fetter som är livsnödvändiga för oss. Övriga fetter kan vi bilda i kroppen från kolhydrater och protein.

Omega 3 och omega 6 har många olika uppgifter i kroppen. De behövs bland annat för att hjärnan och ögonen ska kunna utvecklas och fungera som de ska och för att kroppen ska kunna bygga och reparera celler. De påverkar också regleringen av blodtrycket, hur njurarna fungerar och vårt immunförsvar.

Källa: Livsmedelsverket.
 

Referenser:

Galli C. Calder PC: Effects of fat and fatty acid intake on inflammatory and immune response: a critical review. Ann Nutr Metab 2009; 55: 123-139.

Harris et al. Omega-6 fatty acids and risk for cardiovascular disease: a science advisory from the American Heart Association Nutrition Subcommittee of the Council on Nutrition, Physical Activity, and Metabolism; Council on Cardiovascular Nursing; and Council on Epidemiology and Prevention. Circulation. 2009 Jan 26, 119:902-907.

Harris W. Omega-6 and omega-3 fatty acids: partners in prevention. Curr Opin Clin Nutr Metab Care 13:125-9.

Laaksonen DE, Nyyssonen K, Niskanen L, Rissanen TH, Salonen JT. Prediction of cardiovascular mortality in middle-aged men by dietary and serum linoleic and polyunsaturated fatty acids. Arch Intern Med 2005; 165:193-9.

Lichtenstein et al. Diet and lifestyle recommendations Revision 2006. A scientific statement from the American Heart Association. Circulation. 2006;114:82-96.

Mozaffarian D, Micha R, Wallace S. Effects on coronary heart disease of increasing polyunsaturated fat in place of saturated fat: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. PLoS Med 7:e1000252.

Åke Nilsson. Fett och fettsyrors betydelse för hälsan. Nordisk Nutrition 4 2009, 33–35.

Ulf Risérus. Rätt mat kan mota kardiometabola sjukdomar. Läkartidningen 2010-09-07 nr 36.

Riserus U, Willett WC, Hu FB. Dietary fats and prevention of type 2 diabetes. Prog Lipid Res 2009; 48:44-51.

Stanley JC, Elsom RL, Calder PC, Griffin BA, Harris WS, Jebb SA, Lovegrove JA, Moore CS, Riemersma RA, Sanders TA.UK Food Standards Agency Workshop Report: the effects of the dietary n-6:n-3 fatty acid ratio on cardiovascular health. Br J Nutr. 2007;98:1305-10.

Sundstrom J, Lind L, Vessby B, Andren B, Aro A, Lithell H. Dyslipidemia and an unfavorable fatty acid profile predict left ventricular hypertrophy 20 years later. Circulation 2001; 103:836-41.

Warensjo E, Sundstrom J, Vessby B, Cederholm T, Riserus U. Markers of dietary fat quality and fatty acid desaturation as predictors of total and cardiovascular mortality: a population-based prospective study. Am J Clin Nutr 2008; 88:203-9.

Willett WC. The role of dietary n-6 fatty acids in the prevention of cardiovascular disease. J Cardiovasc Med 2007:8 Suppl 1:S42-45.
 

Detta med mat kan väcka starka känslor. Det har vi på HÄLSA noterat flera gånger tidigare, när vi skrivit om för- och nackdelar med till exempel mjölk och margarin. Nu har en ny kategori livsmedel sällat sig dit: Växtoljor som solrosolja och sojaolja, som är rika på omega 6-fettsyror.

I HÄLSA nr 2 2011 publicerade vi en artikel om olika matoljor och vilka som är hälsosammast. Vinnare blev som tidigare rapsolja, följd av olivolja. Båda innehåller stor andel enkelomättat fett och rapsolja dessutom förhållandevis mycket omega 3. Men till skillnad från i tidigare HÄLSA-artiklar så framgick det att det är okej att variera dem med andra oljor som domineras av omega 6-fettsyror, som majsolja och solrosolja. Detta har forskarna känt till en tid, men även nyare vetenskapliga studier styrker att omega 6-fettsyror kan vara minst lika bra som omega 3 på att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och kanske också diabetes. Detta visar internationell forskning från såväl USA som Europa och Norden. Att denna uppfattning är väl accepterad framgick också vid ett seminarium på Karolinska Institutet i juni 2010, där den ledande amerikanska kostforskaren och läkaren Walter Willett, professor vid Harvard University i USA berättade att "vi har verkligen letat efter nackdelar hos omega 6-fettsyrorna, men inte kunnat hitta några".

Artikeln har utlöst en intensiv debatt på Facebook, huvudsakligen ledd av Sanna Ehdin, fil dr i immunologi, författare till en rad hälsoböcker och försäljare av hälsokostprodukter, inklusive omega 3-kapslar. Huvudbudskapen i inläggen är att omega 6-fettsyrorna är inflammationsframkallande och negativa för hälsan och att den forskning som visar positiva effekter av dem sponsrats av margarinindustrin. Vi har sökt Sanna Ehdin för att få en kommentar till debatten och vilken forskning hon stödjer sig på, men hon avböjer.

Sara Carlsson, dietist på Dietistbyrån i Göteborg, känner inte riktigt igen den kritiska inställningen till omega 6.

– Det är inget jag möter bland mina klienter. De vill bara veta hur de ska äta för att må bra. Däremot får jag ganska mycket frågor om smör kontra margarin. Jag upplever att omega 6-frågan debatteras i en ganska liten krets. Som dietist tycker jag att det är viktigast att se till helheten.

Enligt Livsmedelsverkets kostundersökningar får de flesta svenskar lite mindre fleromättat fett än vad som rekommenderas, både av omega 3 och omega 6. Samtidigt äter vi mer mättat fett än vad som rekommenderas.

– Därför anser Livsmedelsverket att vi i första hand bör välja oljor och flytande margarin eller smörgåsmargarin som matfett. Det är sådant som påverkar mina kostråd.

Sara Carlsson bekräftar att kvoten omega 6/omega 3 har debatterats en del under årens lopp bland näringsforskare.

– Men man har inte kunnat komma fram till vad som är optimalt. Det viktigaste är att få tillräckligt av fleromättat fett totalt sett, både omega 3 och omega 6, som bland annat behövs för synen och vårt immunförsvar. De allra flesta studier visar att enkel- och fleromättade fetter minskar risken för hjärt-kärlsjukdom och att mättat fett ökar risken.

Docent och med dr Ulf Risérus, fett- och diabetesforskare vid Uppsala universitet hävdar att världens ledande fettforskare är överens i omega 6-frågan.

– Att omega 6-fetterna skulle vara farliga och att kvoten omega 6/omega 3 skulle vara viktig är gamla teorier som inte kunnat bekräftas av forskningen och som blivit till seglivade myter. Däremot finns det frågetecken kring olika typer av omega 6-fettsyror, där vi fortfarande har en del kvar att lära. Möjligen kan kvoten spela roll i USA, där man får i sig betydligt mer omega 6 och mindre omega 3 än här. Men till och med de största amerikanska studierna visar att de med högst intag av omega 6 inte löper någon ökad risk utan snarare minskad risk för hjärt-kärlsjukdom, den sjukdom som dödar flest människor i hela västvärlden.

– De största studierna där man även undersökt blodnivåerna av omega 3 och omega 6 har gjorts i Sverige och Finland. Båda dessa visar att män med högst kostintag och blodnivåer av omega 6 lever längre och har lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt och cancer. De med högst intag hade även tecken på lägre grad av inflammation, inte högre som forskarna trodde när de inledde studierna. Här behövs det dock fler studier på kvinnor. När det gäller omega 3 fann forskarna till sin förvåning inga samband alls med vare sig överlevnad, sjukdomsrisk eller graden av inflammation. Ingen av dessa studier är sponsrad av någon livsmedelsindustri.

Man har trott att omega 6-fettsyrorna ökar graden av inflammation i kroppen, vilket är negativt vid bland annat ledbesvär och även skulle kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdom.

– Detta byggde framför allt på teoretiska antaganden som även stöddes av djur- och provrörsförsök, säger Ulf Risérus. Idag vet att man att det inte är så enkelt när man testar detta på människor. Det är välkänt att vissa omega 6-fettsyror kan ge upphov till inflammatoriska ämnen, prostaglandiner, men nyare internationell forskning har visat att omsättningen av omega 6-fettsyror är mer komplicerad och att ett alltför lågt intag av omega 6 snarast tycks vara dåligt för hälsan. Enligt en doktorsavhandling som kommer att läggas fram senare i år finns det inget som tyder på att inflammationen skulle öka hos överviktiga eller diabetiker som äter relativt höga doser omega 6. Ny, oberoende forskning visar till och med att vissa antiinflammatoriska effekter kan ses, vilket man tidigare trott bara gällde omega 3. Här pågår intressanta studier runtom i världen, så detta kommer vi förhoppningsvis att förstå lite bättre inom en snar framtid. Att vi svenskar överlag skulle få för mycket omega 6 är det svårt att finna vetenskapligt stöd för, enligt Ulf Risérus.

– Det är en tro som nog baseras på amerikanska förhållanden. I de svenska studier där man mätt omega 6 i blodet, vilket avspeglar intaget via kosten på det mest objektiva sättet, har det inte ökat de senaste decennierna. Vi skulle behöva öka intaget omega 3 från fisk, men om vi vill förebygga hjärt-kärlsjukdom behöver vi även se till att få tillräckligt med omega 6 från växtoljor, främst på bekostnad av transfetter, mättade fetter, raffinerade kolhydrater och socker i till exempel godis, kakor och snacks.

De flesta aktiva fettforskare anser idag att omega 6-fetterna huvudsakligen har fördelar, genom att minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, kanske också diabetes.

– Det framgår till exempel av ett konsensusdokument från amerikanska hjärtläkarförbundet. Däremot har rönen ännu inte slagit igenom bland allmänheten. Därför ser man fortfarande uttalanden om att omega 6 är skadligt, i till exempel tidningsartiklar och reklam.

Men som vanligt är det så att lagom är bäst.

– Som jag sa i artikeln i HÄLSA så ska man inte överdriva intaget av omega 6. Även om ett högt intag är kopplat till minskad risk för hjärt-kärlsjukdom och diabetes så kan man inte helt utesluta en ökad risk för till exempel vissa cancerformer vid mycket höga intag. Ett fåtal studier har pekat i den riktningen, till exempel den svenska studien Malmö kost-cancer där man såg en ökad risk för bröstcancer hos kvinnor som uppgav i frågeformulär att de åt mycket omega 6. Men de flesta studier har alltså inte visat detta. Det finns lite som talar för att omega 6 från naturliga växtoljor är kopplade till någon ökad risk. Däremot är det möjligt att vissa livsmedel som är rika på transfetter, och som samtidigt råkar innehålla mycket omega 6, kan förklara vissa samband med förhöjd cancerrisk.

Varför möter de här rönen på sådant motstånd?

– Nya kunskaper har ofta svårt att nå ut till allmänheten och det tar tyvärr ofta lång tid innan de beskrivs i medier och populärpress. Där upprepas det ofta att omega 3 är nyttigt och omega 6 skadligt. Det är en väldigt förenklad och ensidig bild av hur dessa fetter fungerar i kroppen och hur de påverkar hälsan. Kanske är den lättare att ta till sig än den mer komplicerade bild som forskarna har.

Ulf Risérus förstår att det kan väcka frustration och ilska när forskning och fakta inte stämmer överens med folks uppfattning.

– Jag kan förstå att människor känner sig förvirrade när de gång på gång matats med att omega 3 är nyttigt mot allt, medan omega 6 enbart är negativa. Snart kommer det förhoppningsvis att växa fram en mer nyanserad helhetsbild som stämmer bättre med vad forskningen faktiskt visar, inklusive nya kontrollerade studier som är gjorda på människor. Det handlar inte om att det ena är bra och det andra är dåligt, utan att vi behöver båda för att hjärta och kärl ska må bra. Visst kan det finnas skadliga effekter av överkonsumtion, men då måste vi ta reda på det och vi vilka doser det i så fall gäller, innan vi kan döma ut dessa fettsyror. Detta gäller även för omega 3, där vi faktiskt fortfarande inte vet vilka doser som är optimala.

Ulf Risérus påpekar dock att det inte skett något paradigmskifte i fettfrågan de senaste åren.

– Forskningen kring omega 6-fettsyrornas hälsoeffekter har vuxit fram långsamt de senaste 10–20 åren och successivt gett en allt tydligare bild. Här har studierna kommit mer sparsamt än kring omega 3-fettsyrorna där det rått en hype och forskats mycket, inte minst för att fiskoljeindustrin har initierat många studier. Många av de tidigare studierna har gett positiva resultat, men under det senaste året har flera stora studier blivit besvikelser när det till exempel gäller skydd mot begynnande demens och hjärt-kärlsjukdom. Vi planerar nu ett stort, EU-finansierat projekt där vi ska se om fet fisk till äldre personer, en grupp som ofta har låga nivåer av omega 3, kan förbättra hjärthälsan och tillgodose näringsbehovet. Vi är intresserade att forska på alla fettsyror.

I Facebookdebatten har det hävdats att forskningen kring omega 6 har bekostats av margarinindustrin.

– Det är en missuppfattning som skapats på nätet, säger Ulf Risérus. Visst finns det enskilda studier som sponsrats av margarin-, mjölk- eller fiskoljeindustrin, men de flesta studier är varken styrda eller finansierade av industrin. Ingen av de studier jag berättat om här, eller i februarinumret av HÄLSA, har bekostats av industrin. Det är viktigt att forskares lön och studier betalas av andra medel än från enskilda livsmedelsföretag och om det senare är fallet så ska det framgå.

– I mina egna studier kring olika fettsyror är jag noga med att de inte ska sponsras av några företag. Jag får inga medel alls från livsmedelsindustrin, utan får hela min lön från statliga medel. Helst använder vi forskningsanslag till att själva köpa in de produkter vi använder i studier, just för att slippa involvera något företag. I denna mening är jag en oberoende, statligt försörjd forskare som vill ta reda på så mycket som möjligt om alla olika fetter. Mitt mål är att vi i framtiden ska få mer kunskap om hur dessa påverkar vår hälsa och hur vi bör äta för att motverka diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Ibland hittar vi oväntade fynd och då får man tänka om och vända på sin hypotes lite grann när man gör nya studier.

Sanna Ehdin hävdar att du sitter med i ILSI, International Life Sciences Institute, en europeisk kunskapsorganisation för livsmedelsindustrin?

– Det stämmer inte. Man bör vara försiktig med att skriva saker man inte känner till, då spridning av missledande information på nätet kan ge upphov till allvarliga missförstånd, vilket inte gynnar någon. Däremot blev jag tillfrågad att som oberoende forskare berätta om resultaten från fettforskning vid ett tillfälle, 2006. Jag gjorde det helt utan ersättning, just för att undvika jäv. Detta ställde även andra oberoende, ledande diabetesforskare upp på så länge rönen beskrevs i en granskad vetenskaplig tidskrift som även andra näringsforskare kunde ta del av.

– Universiteten uppmanar oss forskare att nå ut med våra resultat till allmänhet, media, politiker, myndigheter och industri. Det är vår skyldighet gentemot samhället att dela med oss av våra resultat till alla som är intresserade. Det vore ogynnsamt för samhället om vi forskare skulle sitta och hålla våra resultat för oss själva.

Exempelvis tog margarinindustrin bort transfetterna från sina produkter på 1990-talet, då den tidens forskare kunnat visa att dessa fetter är skadliga. Detta var faktiskt Sverige ett av de första länderna i världen med.

Rent konkret, vad ska vi konsumenter dra för nytta av de nya kunskaperna?

– Vi bör äta varierat och se till att få i oss tillräckligt med både omega 3 och omega 6, från till exempel nötter, frön, fisk och vegetabiliska oljor, gärna rapsolja som innehåller både omega 3 och omega 6. Man kan göra sig själv en björntjänst om man medvetet håller nere intaget av omega 6 alltför mycket. Flera studier visar att personer med låga nivåer av omega 6 från kosten har kortare livslängd och är mer drabbade av hjärtinfarkt och diabetes, även om vi ännu inte vet exakt var den optimala nivån ligger. I princip kan alla typer av fettsyror i höga doser teoretiskt ge upphov till negativa hälsoeffekter. För att vara på den säkra sidan bör man därför variera sitt intag mellan olika fetter, på samma sätt som vi bör variera vår övriga kost. Budskapet att äta lite av allt och inte för mycket av något är en rätt bra käpphäst när det gäller mat och hälsa, tycker jag, säger Ulf Risérus.

TEXT: EVA OLSSON
FOTO: THINKSTOCK