Symtom på artros
• Smärta och stelhet.
• Leden kan bli inflammerad – svullen, varm och röd, särskilt i början av sjukdomsförloppen.
• Ökad trötthet kan förekomma.
Riskfaktorer
Icke påverkningsbara:
• Ålder – risken ökar med stigande ålder.
• Kön – vanligare hos kvinnor.
• Ärftlighet.
Påverkningsbara:
• Övervikt.
• Ledskada. Hälften av alla med menisk eller korsbandsskada utvecklar artros tio, femton år efter skadan.
• Hög ledbelastning, till exempel hos elitidrottare och vissa yrkesgrupper som byggnadsarbetare.
• Inaktivitet. Brosket kräver belastning för att få näring och stimulans.
MÅNGA FÅR med tiden ont i fingrar, knän eller höfter. Det kan bero på artros, en ledsjukdom som drabbar hela leden, men främst ledbrosket som blir tunt och skört. Brosket ska fungera som en stötdämpare i lederna och fördela belastningen.
– Artros är den vanligaste orsaken till inaktivitet hos äldre personer. Det är också den vanligaste kroniska sjukdomen hos personer över 65 år, vanligare än högt blodtryck och diabetes. Men även yngre kan få artros. Fem procent av alla mellan 35 och 55 år har röntgenförändringar som tyder på artros, säger Anna Westergren, sjukgymnast vid artrosmottagningen på Sophiahemmet Rehab center i Stockholm.
ARTROS BRUKAR ÄVEN KALLAS ledförslitning, men det tycker Anna Westergren är olyckligt.
– Det kan ge fel signal, låter som om man inte ska slita mer på leden. Det vore bättre att kalla det för ledsvikt, det förklarar bättre vad det handlar om. Att röra på sig är centralt vid artros. Det kan både förebygga och lindra.
– Om vi inte rör oss och belastar våra leder får inte brosket tillräckligt med näring. Brosket får sin näring via ledvätskan och det krävs belastning och avlastning, som vid promenad, för att näringen ska sugas upp.
STARKA MUSKLER HÅLLER KNÄET i ett neutralt läge, det vill säga rakt över tårna. Belastningen hamnar då där brosket är som tjockast, vilket kan minska risken för artros. Grundbehandlingen vid artros är information, träning och vid behov viktreduktion.
– Om detta inte ger tillräcklig effekt kan man komplettera med smärtlindrande och avlastande behandling som läkemedel, gånghjälpmedel och ortopedtekniska åtgärder. Medicinerna gör dock inget åt den bakomliggande sjukdomen.
I vissa fall blir smärtan för svår och då får man överväga operation, men det är bara aktuellt för var tionde med artros. Och man bör alltid ha provat icke-kirurgisk behandling först, säger Anna Westergren.
►Spola pillerburken!
►10 naturliga smärtlindrare
►Skratta dig smärtfri
TEXT: EVA OLSSON
FOTO: DREAMSTIME