Miljösmarta kostråd

Livsmedelsverkets miljösmarta kostråd stoppades av regeringen. Nu publicerar HÄLSA samt flera andra organisationer dessa råd  för att utmana regeringen att våga gå före på miljöområdet i EU.

I mitten av november förra året kom beskedet från regeringskansliet att stoppa de miljösmarta kostråd som Livsmedelsverket tagit fram. Anledningen var att en tidigare version av kostråden hade uppmanat konsumenter att välja närproducerad mat, av hänsyn till miljön. EU-kommissionen ansåg att råden stod i strid mot principen om fri rörlighet på EU:s inre marknad. Trots att Livsmedelsverket omformulerade råden efter Kommissionens synpunkter ville Sveriges regering inte gå vidare och få råden godkända av EU.

– Trots att regeringens egen klimatproposition talar om vikten av att vi minskar matens miljöpåverkan så vågar inte Sveriges regering ta strid för miljöfrågorna på EU-nivå, säger Linus Källander, initiativtagare till tankesmedjan Dyrare mat, nu. Sverige har inte råd att vänta på politiker som inte vågar ta ansvar och fatta nödvändiga men ibland obekväma beslut.

Miljösmarta kostråd

Dina matval och miljön
Vi svenskar äter runt 800 kilo mat och dryck per person och år. Ungefär en fjärdedel av den klimatpåverkan som de svenska hushållen orsakar kommer från det vi äter – det vill säga från de utsläpp av växthusgaser som dessa livsmedel orsakar – från jord till bord. Enligt det mål riksdagen satt upp ska vi fram till 2020 ha minskat våra utsläpp av växthusgaser med 40 procent jämfört med 1990.

Maten påverkar också miljön på andra sätt, till exempel genom användningen av kemiska medel. En del mat har stor påverkan på miljön, en del har mindre. Därför spelar de val vi gör i butiken roll.

Livsmedelsverkets miljösmarta matval utgår från de näringsmässiga kostråden och visar hur man inom sex olika livsmedelsgrupper kan göra val som är bra för både miljön och hälsan. Livsmedelsproduktionens effekter på miljön beskrivs utifrån ett antal miljömål som riksdagen har satt upp. Av sexton miljömål har sex stycken bedömts ha särskild betydelse för livsmedelsområdet. De är Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv, Ingen övergödning och Hav i balans samt levande kust och skärgård.


Några av de matval som kan få stor effekt är:

  • Minska på mängden kött, ät i stället mer vegetabilier. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter, eller minska på köttportionen.
  • Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk.
  • Välj frukt och grönt som tål att lagras, till exempel grova grönsaker, och välj känsliga frukter och grönsaker efter säsong.
     

Det är också viktigt att tänka på följande:

  • Försök att minska svinnet – planera dina inköp så att du kan äta upp den mat du köper hem.
  • Tänk på hur, och hur ofta, du tar dig till affären – av alla mattransporter kan transporten hem från affären ofta ha störst klimatpåverkan.
  • Konsumera mindre, framför allt av mat du inte behöver för näringens skull. Börja med det som känns enklast – och ta sedan fler steg vartefter.


De klimatsmarta kostråden i korthet:

Kött – nöt, lamm, gris och kyckling

  • Ät gärna kött, men minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna.
  • Välj nöt- och lammkött från djur som genom bete håller marker öppna som annars skulle växa igen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskilt bra är djur som har betat naturbetesmarker.
  • Välj gärna kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ.
     

Fisk och skaldjur

  • Välj fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelsverkets fisklista.
  • Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSC eller Krav.
  • Våga variera! Pröva andra sorter än de du är van vid så minskar trycket på några få arter.
     

Frukt och bär, grönsaker och baljväxter

  • Välj frukt och grönt efter säsong och gärna grova, tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål och lök. De kan bland annat lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka.
  • Välj gärna frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Bananer, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som ofta besprutas mest – därför är det särskilt viktigt att välja obesprutat av just dessa frukter.
  • Tänk på att långa transporter ofta orsakar större utsläpp av växthusgaser än korta, men att även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja frukter, bär och grönsaker som har fraktats "transportsnålt".
  • Ät mer bönor, linser och ärter – det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen.
  • Frukt, bär och grönsaker är känsliga livsmedel. Förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet!
     

Potatis, spannmålsprodukter och ris

  • Välj gärna potatis som har fraktats "transportsnålt". Långa transporter orsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men även transportsätt har betydelse.
  • Välj gärna potatis, spannmålsprodukter och ris som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ.
  • Ris påverkar miljön mer än spannmål och potatis. Pröva att variera riset med pasta, matvete, mathavre eller liknande.

Matfett

  • Välj rapsolja, och matfetter med mycket rapsolja, eller olivolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan.
  • Minska användandet av palmolja, som finns i en del matfetter, eftersom det är sämre för hälsan och även för miljön. Läs på innehållsförteckningen och välj hellre sorter med rapsolja.

Vatten

  • Välj i första hand kranvatten – det har hög kvalitet och är dessutom billigt.
  • Om du köper förpackat vatten, tänk på att långa transporter kan orsaka större utsläpp av växthusgaser än korta. Även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja vatten som har fraktats "transportsnålt".

 

Komplex verklighet

Det är många olika faktorer som avgör hur mycket ett livsmedel påverkar klimatet och miljön. Miljösmarta matval försöker att utifrån denna komplexa verklighet ge konkreta och användbara råd, vilket kräver förenklingar. Råden håller sig på en generell nivå när det beskrivs hur livsmedel påverkar miljön. Det är viktigt att komma ihåg att det finns skillnader i hur produktionen bedrivs mellan länder, inom ett land och även mellan enskilda producenter när det gäller miljöpåverkan.

Att mäta och jämföra exakt hur stor effekten på miljön blir av olika val är ofta svårt eller omöjligt att göra. Ibland är det tydligt att produktionen ändras i en mer miljövänlig riktning. Ibland är effekten av en ändrad konsumtion mer osäker.

Ett livsmedel kan vara bra för miljön på ett sätt men sämre på ett annat. Ett livsmedel kan påverka flera miljömål i olika grad, ibland finns konflikter mellan negativa och positiva miljöeffekter. Det gäller till exempel nötkött, som orsakar stora utsläpp av växthusgaser och därför är negativt för klimatet. Samtidigt är betande djur i många länder en förutsättning för att bevara det rika växt- och djurliv som finns i betesmarkerna.

Ett annat exempel är att det kan vara positivt att använda växtskyddsmedel och gödsel för att på så sätt öka skördarna och minska markbehovet. Men samtidigt kan det vara bra att använda mycket mark ibland, när det bidrar till biologisk mångfald, bevarande av öppet landskap eller kulturella värden.

Det finns inget produktval som löser alla problem, men miljösmarta matval ger dig möjlighet att påverka de miljöaspekter du tycker är viktigast.

I de vetenskapliga underlagen, På väg mot miljöanpassade kostråd (Livsmedelsverkets rapportserie, rapporterna 9 och 10 – 2008), som ligger till grund för miljösmarta matval finns fördjupad information om matens miljöpåverkan. Mer information om olika klimat- och miljöeffekter av ändrade konsumtionsmönster finns i Jordbruksverkets rapport Hållbar konsumtion av jordbruksvaror.

 

Avgränsningar
Sex miljömål har legat till grund för de vetenskapliga underlag som Miljösmarta matval baseras på. I Miljösmarta matval finns specifika råd kopplade till miljömålen. Miljömålet Ingen övergödning tas endast upp i avsnittet om kött, vilket beror på avgränsningar i underlaget.

Råden omfattar i dag sex livsmedelsgrupper. I takt med att nytt vetenskapligt underlag tas fram kommer vi att komplettera med information om andra miljömål och livsmedelsgrupper. I nästa steg planeras information om mjölk och mejeriprodukter samt om godis/snacks/bakverk/glass.

 

Kött – nöt, lamm, gris och kyckling

Kött – nöt, lamm, gris och kyckling – är det livsmedel som påverkar miljön mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött1 per person och år, vilket är drygt tio kilo mer än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att välja det du äter med omsorg, är därför det smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finns det heller inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag.

Vill du äta smart för miljön och hälsan?

  • Ät gärna kött, men minska på mängden. Pröva att byta ut en eller ett par rätter av nöt, lamm, gris eller kyckling i veckan mot vegetariska rätter eller minska på köttportionerna. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan
  • Välj nöt- och lammkött från djur som genom bete håller marker öppna som annars skulle växa igen. Det gynnar den biologiska mångfalden. Särskilt bra är djur som har betat naturbetesmarker. Miljömål: Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv
  • Välj gärna kött från djur som fötts upp på foder som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Miljömål: Giftfri miljö

Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Visste du …
… att 1 kilo nötkött orsakar 15-25 kilo växthusgaser2, vilket är ungefär tio gånger så mycket som 1 kilo kyckling? Det beror bland annat på att kornas fodersmältning producerar mycket metangas, som påverkar klimatet.
… att själva djurhållningen orsakar de största utsläppen av växthusgaser?, Transporterna står för en mindre del av utsläppen.

Hälsa och kött
Kött – nöt, lamm, gris och kyckling – är vår viktigaste järnkälla och en bra källa till protein. Barn, ungdomar och kvinnor i barnafödande ålder behöver mest järn. I dag äter vi i snitt 180 gram kött och charkprodukter per dag, men för att täcka järnbehovet räcker det med 140 gram per dag. För män och äldre kvinnor räcker det med ännu mindre. Vi behöver inte heller så mycket protein som vi äter i dag. Ur hälsosynpunkt är det bra att dra ner på kött och charkprodukter. Det minskar risken för tjock- och ändtarmscancer.

Miljö och kött
Kött – nöt, lamm, gris och kyckling – påverkar miljön mer än de flesta andra livsmedel. De miljömål som påverkas är främst Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv och Ingen övergödning.

Begränsad klimatpåverkan
Djurproduktionen står för nästan en femtedel av världens totala utsläpp av växthusgaser. Utsläppen kommer främst från djurens fodersmältning, från gödseln, från förändrad markanvändning och transporter.

Nöt och får, som är idisslande djur, orsakar på grund av sin fodersmältning särskilt stora utsläpp av växthusgaser (15-25 kilo växthusgaser/kilo kött). Gris och kyckling orsakar betydligt lägre utsläpp (cirka 5 respektive 2 kilo växthusgaser/kilo kött). Ekologisk kyckling kan dock orsaka större utsläpp av växthusgaser än konventionell eftersom kycklingarna föds upp under längre tid och därför behöver mer foder. När det gäller nöt och gris är det däremot inte någon större skillnad.

Var djuren betar påverkar utsläppen av växthusgaser. Betesmarker och andra välskötta gräsmarker som sällan plöjs binder kol under lång tid och kan därför utgöra så kallade kolsänkor. De kan därmed minska utsläppen av växthusgaser. Vid förändrad markanvändning, till exempel när savanner omvandlas till betesmark eller regnskog huggs ner för att bereda plats för djurproduktion, kan däremot stora mängder växthusgaser frigöras.

Den mineral- och stallgödsel som används i foderodlingen och energin som krävs för odling av foder bidrar också till utsläpp av växthusgaser.

Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Eftersom själva djurhållningen orsakar så stora utsläpp blir den andel som kommer från transporter jämförelsevis liten. Samtidigt är det stora volymer foder och kött som fraktas, och kött måste dessutom fraktas kylt. Sammantaget har detta betydelse för de totala utsläppen av växthusgaser. Hur stora utsläppen blir beror på hur transportsnålt kött och foder har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.

Giftfri miljö
Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel i odlingen. Gris och kyckling föds upp på en högre andel spannmål än nötkreatur och får. I spannmålsodlingen används betydligt mer växtskydd än i odling av grovfoder, som kor och får huvudsakligen äter. Gris och kyckling men även nötkreatur får ofta sojafoder, vilket kräver stora mängder växtskyddsmedel vid odlingen.

I ekologisk produktion används inte kemiska växtskyddsmedel. Hur stor skillnaden är mellan ekologisk och konventionell produktion kan dock variera. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i varmare länder.

Ett rikt odlingslandskap, Ett rikt växt- och djurliv
I en del länder behöver betesmarkerna hållas öppna för att bevara variationen i landskapet och den biologiska mångfalden. Kött från nötkreatur och får som betar ute bidrar då till ett rikt odlingslandskap – öppna landskap – vilket är en förutsättning för ett rikt växt- och djurliv. Det gäller särskilt djur som betar på naturbetesmarker. I Sverige kräver lagen att alla nötkreatur, med några undantag, betar utomhus en viss tid av året.

I vissa länder kan köttproduktion vara negativt för växt- och djurlivet, till exempel om stora områden regnskog huggs ner för att bereda plats för djur och foderodling.

Gris och kyckling bidrar inte nämnvärt till ett rikt odlingslandskap eller ett rikt växt- och djurliv.

Ingen övergödning
Miljömålet Ingen övergödning påverkas av bland annat läckage av kväve och fosfor från jordbruksmarken. Utsläppen av gödande ämnen från uppfödning av djur beror på vilket foder och hur mycket djuren äter, det vill säga hur stor markåtgången är för foderproduktion och bete. Markåtgången och produktionen av stallgödsel är större vid nötköttsproduktion än vid produktion av gris- och fågelkött och kan därför orsaka större övergödande utsläpp per kilo kött. Hur stor den övergödande effekten blir av utsläppen beror även på vilken typ av jord odlingen sker på, om odlingsmarken ligger nära ett vattendrag och hur känsligt detta vattendrag är.
Utsläppen av gödande ämnen påverkas av ant
alet djur som föds upp. Att minska sin köttkonsumtion kan därför bidra till miljömålet Ingen övergödning.

Fisk och skaldjur

Fisk och skaldjur är till stora delar en vild resurs som vi måste hushålla med. För att kunna äta fisk även i framtiden måste vi vara rädda om den fisk vi har. Därför är det viktigt att välja "rätt" fisk – fisk som är fångad eller odlad på ett hållbart sätt. För hälsan är det bra att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger i veckan.

Vill du äta smart för miljön och hälsan?

  • Välj fisk och skaldjur som kommer från stabila bestånd, se Livsmedelsverkets fisklista3. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan
  • Välj fisk som är fiskad eller odlad på ett hållbart sätt, till exempel miljömärkt fisk som MSC eller Krav. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan.
  • Våga variera! Pröva andra sorter än de du är van vid så minskar trycket på några få arter. Miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård, Begränsad klimatpåverkan

Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Institutet för livsmedel och bioteknik, SIK.

Visste du …
… att en stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax? Odling av rovfisk, som lax, kräver mycket foderfisk. Fiskodling kan även orsaka lokal övergödning. Därför är det bra om vi varierar fiskvalet mer.
… att musslor är ett riktigt smart miljöval? Eftersom musslor inte kräver något foder utan silar växtplankton ur vattnet kan musselodlingar till och med minska övergödningen av havet.
… att transporter från hamn till förädling och vidare till butik bara står för en liten del av utsläppen av växthusgaser när det gäller fisk? Den största delen kommer från bränslet till fiskebåtarna.

Hälsa och fisk
Fisk och skaldjur innehåller mycket D-vitamin, jod och selen. Fet fisk, som lax, sill och makrill, innehåller också omega-3-fett som skyddar mot hjärt- och kärlsjukdom. Därför är det bra att äta 2-3 portioner fisk eller skaldjur i veckan och att välja olika sorter, både magra och feta. En portion motsvarar 100-150 gram fisk. En del fisk kan innehålla miljögifter och är därför inte bra att äta för ofta ur hälsosynpunkt.

Miljö och fisk
Livsmedelsverkets rekommendation att äta cirka 300 gram fisk och skaldjur i veckan innebär en ökning jämfört med dagens konsumtion. Ur miljösynpunkt måste vi redan i dag ändra vårt sätt att konsumera fisk. Det blir ännu viktigare om konsumtionen ska kunna öka. De miljömål som främst berörs av fisket är Hav i balans samt levande kust och skärgård och Begränsad klimatpåverkan.

Hav i balans samt levande kust och skärgård

Bestånd
En del arter hotas av utfiskning och det är därför viktigt att välja fisk som kommer från stabila bestånd, se fisklistan. Ibland är beståndet av en art hotat i ett område men stabilt i ett annat. Det gäller till exempel torsk, där vissa bestånd är hotade. Numera står det ofta på förpackningen från vilket område torsken kommer och det går därmed att välja torsk från stabila bestånd.

Fiskemetoder
Vissa fiskemetoder skadar havsmiljön och andra marina arter mer än andra, exempelvis bottentrålning och skrapning. Selektiva redskap, som bara fångar den fisk man vill ha, är bättre än redskap som ger mycket så kallad bifångst. Nät, garn, krok, långrev och burar är exempel på selektiva redskap som inte heller skadar havsbotten. Miljömärkt fisk är fångad med metoder som tar hänsyn till havsmiljön. En del producenter informerar också om fiskemetoder, läs på förpackningen. Fråga gärna i affären om du är osäker.

Odlad fisk och skaldjur
Fisk- och skaldjursodlingar kan orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer, beroende på var och hur odlingen sker. Det gäller till exempel odling av jätteräkor/tropiska räkor. Odling av rovfisk, som lax och torsk, kräver dessutom att det fiskas stora mängder fisk till foder. Musslor däremot tar sin näring direkt från havet. Det gör att musselodlingar faktiskt kan minska övergödningen av haven.

Miljömärkta fiskar och skaldjur
I dag finns det två miljömärkningar i Sverige – MSC (Marine Stewardship Council) och Krav. Läs mer om dem i faktarutan nedan. Miljömärkningen garanterar att fisken kommer från bestånd som fiskas hållbart och att den är fångad eller odlad på ett sätt som påverkar miljön så lite som möjligt. I dag finns det inte så stort utbud av miljömärkt fisk, men utbudet ökar. Det finns också sorter som är bra även om de inte är miljömärkta, se fisklistan.

Begränsad klimatpåverkan
Utsläppen av växthusgaser kommer främst från bränslet till fiskebåtarna, energin som används i produktionen och från transporter. Generellt är utsläppen från fiskebåtarna störst medan transporterna från hamn till förädling och vidare till butik står för en mindre del.

Fisk från svaga bestånd orsakar större utsläpp av växthusgaser per kilo fisk än fisk från starka bestånd, eftersom det tar längre tid att fånga samma mängd fisk. Bränsleåtgången blir därmed större.

Fiskemetoder där man aktivt drar redskapet, som bottentrålar, kräver mer bränsle och ger därför generellt större utsläpp av växthusgaser än redskap som långrev och nät.

Fakta om miljömärkning
MSC (Marine Stewardship Council): internationell märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst och påverkan på havsmiljön.

Krav: svensk märkning som tar hänsyn till bestånd, bifångst, påverkan på havsmiljön och fiskebåtarnas miljöpåverkan.

Frukt och bär, grönsaker och baljväxter

Frukt, bär, grönsaker och baljväxter har mycket olika miljöpåverkan beroende på hur och var de är odlade och hur ömtåliga de är. Därför spelar det stor roll vad du väljer. En bra grundregel är att välja efter säsong, att tänka på transporterna och att gärna välja obesprutat. För hälsan är det bra att äta ungefär 500 gram frukt och grönt om dagen, gärna grova grönsaker och baljväxter eftersom de är extra rika på näring.

Vill du äta smart för miljön och hälsan?

  • Välj frukt och grönt efter säsong och gärna grova, tåliga grönsaker som rotfrukter, broccoli, vitkål och lök. De kan bland annat lagras längre än ömtåliga grönsaker som tomat, sallad och gurka. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan
  • Välj gärna frukt, bär och grönt som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Bananer, citrusfrukter och vindruvor är de frukter som ofta besprutas mest – därför är det särskilt viktigt att välja obesprutat av just dessa frukter. Miljömål: Giftfri miljö
  • Tänk på att långa transporter ofta orsakar större utsläpp av växthusgaser än korta, men att även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja frukter, bär och grönsaker som har
  • Ät mer bönor, linser och ärter – det är ett bra val oavsett om de är torkade eller konserverade, särskilt om de ersätter en del av köttkonsumtionen. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan
  • Frukt, bär och grönsaker är känsliga livsmedel. Förvara dem rätt och köp inte mer än du använder så minskar du svinnet! Miljömål: Begränsad klimatpåverkan.

Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett

Visste du …
… att morötter orsakar betydligt lägre utsläpp av växthusgaser än tomater? Därför kan det vara bra att byta ut tomaterna i salladen mot morötter ibland.
… att det finns växthus som värms upp med fossilfria bränslen? Sådana växthus släpper ut betydligt mindre växthusgaser än fossilt uppvärmda växthus.
… att Sverige är ett av de länder där det äts mest bananer i världen? I snitt äter vi 17 kilo bananer per person och år.

Hälsa och frukt, bär, grönsaker och baljväxter
Frukt och bär, grönsaker och baljväxter innehåller fibrer, vitaminer, mineraler och antioxidanter och kan skydda mot vissa cancerformer och hjärt- och kärlsjukdom. Baljväxter är också en bra proteinkälla. En bra mängd är 500 gram frukt, bär, grönsaker och baljväxter per dag. Det är också bra att variera sorterna.
Miljö och frukt, bär, grönsaker och baljväxter

Bland frukt, bär, grönsaker och baljväxter finns en mycket stor variation mellan de bättre miljöalternativen och de sämre. Främst är det miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö som påverkas.

Begränsad klimatpåverkan
Utsläppen av klimatpåverkande växthusgaser kommer främst från transporter, odlingen och användningen av gödsel.

Transporter kan stå för en stor del av utsläppen av växthusgaser för frukt och grönt. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil. Känsliga frukter och grönsaker kräver kyltransporter vilket ytterligare ökar utsläppen av växthusgaser.

Grova, tåliga grönsaker, som rotfrukter, broccoli, vitkål, blomkål och lök, påverkar klimatet mindre än salladsgrönsaker, som tomat, sallad och gurka. Grova grönsaker odlas ofta på friland, vilket kräver betydligt mindre energi än växthusodling. De kan också lagras under lång tid vilket gör att svinnet minskar, både i butiken och hemma.

I länder med kallare klimat odlas salladsgrönsaker, som gurka, tomater och sallad, ofta i växthus, vilket kräver mer energi än odling på friland. Hur mycket växthusodling påverkar klimatet beror dock på hur växthusen värms upp. De flesta växthus värms upp med fossilt bränsle, vilket ger betydligt större klimatpåverkan än växthus uppvärmda fossilfritt med till exempel spillvärme eller biogas. Cirka 80 procent av de svenska tomaterna odlas numera i växthus som värms upp fossilfritt, men för andra salladsgrönsaker är detta ännu inte så vanligt.

Även baljväxter, som bönor, ärter och linser, har relativt låg klimatpåverkan. Lägst påverkan har torkade baljväxter. Baljväxter kan också lagras länge, vilket gör att svinnet blir litet. Baljväxter är rika på protein och kan därför ersätta en del av köttkonsumtionen, som orsakar betydligt större utsläpp av växthusgaser.

Frukt och bär odlas främst på friland och utsläppen av växthusgaser kommer till största delen från transporter, kylförvaring och gödselanvändning.

Giftfri miljö
Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Vid frukt-, bär- och grönsaksodling används relativt mycket växtskyddsmedel, jämfört med exempelvis spannmålsodling. Frukt besprutas generellt mer än grönsaker. De frukter som ofta besprutas mest är bananer, citrusfrukt och vindruvor.
Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. I vissa fall kan det dock leda till att avkastningen blir lägre. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder.

Odling i växthus innebär ofta att det krävs betydligt mindre mängd växtskydd än vid odling på friland, eftersom luftfuktighet och insekter kan kontrolleras på ett annat sätt.

Potatis, spannmålsprodukter och ris

Potatis, spannmålsprodukter – pasta, bröd och gryn – har låg miljöpåverkan jämfört med kött och fisk. För miljön, och även för hälsan, är det därför bra att fylla en stor del av tallriken med potatis, pasta, matvete eller liknande.

Vill du äta smart för både miljön och hälsan?

  • Välj gärna potatis som har fraktats "transportsnålt". Långa transporter orsakar ofta större utsläpp av växthusgaser än korta, men även transportsätt har betydelse. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö
  • Välj gärna potatis, spannmålsprodukter och ris som inte har besprutats så mycket eller inte alls, till exempel ekologiska alternativ. Miljömål: Giftfri miljö
  • Ris påverkar miljön mer än spannmål och potatis. Pröva att variera riset med pasta, matvete, mathavre eller liknande. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö

Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Visste du …
… att riskonsumtionen i Sverige har ökat med 40 procent sedan 1990? I genomsnitt äter vi 5-6 kilo ris per person och år. Eftersom risodling orsakar stora utsläpp av växthusgas jämfört med odling av spannmål och potatis är det bra om konsumtionen av ris inte fortsätter att öka.

Hälsa och potatis, spannmål och ris
Potatis, spannmålsprodukter – pasta, bröd och gryn – och ris innehåller viktiga vitaminer och mineraler. Fullkornsvarianterna har också lågt glykemiskt index (GI), är rika på fibrer, järn och folat (folsyra) och kan skydda mot hjärt- och kärlsjukdom och vissa cancerformer.

Miljö och potatis, spannmål och ris
Potatis och spannmålsprodukter – pasta, bröd och gryn – har låg påverkan på miljön jämfört med flera andra livsmedelsgrupper. Främst är det miljömålen Begränsad klimatpåverkan och Giftfri miljö som påverkas. Ur miljösynpunkt är det därför bra att fortsätta att fylla en stor del av tallriken med potatis, pasta, matvete etcetera.

Begränsad klimatpåverkan
Utsläppen av växthusgaser kommer främst från odling och transporter. Vid odlingen är det användandet av gödsel, framför allt mineralgödsel, och plöjningen av marken som orsakar utsläpp av växthusgaser. Vattendränkta risodlingar orsakar betydligt större utsläpp än spannmåls- och potatisodlingar, på grund av att metangas frigörs från marken.

Om man jämför portionsstorlekar blir däremot skillnaden mellan ris och potatis inte lika stor. Det beror på att potatis inte ändrar vikt vid tillagning medan ris mer än fördubblar sin vikt. Skillnaden mellan ris och spannmålsprodukter blir också mindre om man räknar in energin som går åt vid förädlingen till pasta, couscous, bröd med mera. Trots detta har en portion ris större påverkan på klimatet än en portion potatis eller pasta.

Eftersom odlingen av spannmål och potatis orsakar jämförelsevis små utsläpp av växthusgaser får utsläppen från transporter relativt stor effekt. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.

Giftfri miljö
Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Generellt används det mer växtskyddsmedel vid odling av ris än vid potatisodling. Minst växtskyddsmedel används i spannmålsodling.
Hur miljön påverkas av växtskyddsmedel beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur bland annat beror på odlingsteknik och klimatfaktorer. I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. När det gäller potatis är det i använder man i Sverige inte kemiska medel för att förhindra groning vid lagring av potatis.

I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel, vilket är positivt för miljömålet Giftfri miljö. Det kan dock vara ett problem framför allt vid potatisodling eftersom en del av skörden riskerar att bli förstörd på grund av angrepp. Det gör att svinnet vissa år kan bli betydligt större än vid konventionell potatisodling.

Matfett

De fetter som ingår i oljor, margariner, matfettsblandningar och smör påverkar miljön olika mycket. Rapsolja och olivolja är fetter som är bra ur både miljö- och hälsosynpunkt.

Vill du äta smart för miljön och hälsan?

  • Välj rapsolja, och matfetter med mycket rapsolja, eller olivolja. Rapsolja är bäst ur miljösynpunkt och dessutom bra för hälsan. Miljömål: Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö, Begränsad klimatpåverkan
  • Minska användandet av palmolja, som finns i en del matfetter, eftersom det är sämre för hälsan och även för miljön. Läs på innehållsförteckningen och välj hellre sorter med rapsolja. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan, Ett rikt växt- och djurliv, Giftfri miljö

Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Visste du …
… att mycket av oljepalmsodlingen sker på mark som har varit regnskog? Det påverkar både klimat och växt- och djurliv negativt.
… att smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja? Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas.

Hälsa och matfett
Matfetter är ofta gjorda på en blandning av olika fetter, till exempel rapsolja, solrosolja, palmolja och smör. Flytande margariner och lättmargariner gjorda på rapsolja innehåller mycket omättat fett, bland annat omega-3-fett, som är bra ur hälsosynpunkt. Även olivolja innehåller mycket omättat fett. Margariner är också några av våra viktigaste D- vitaminkällor. Smör och palmolja innehåller mycket mättat fett och lite omättat fett, vilket ökar risken för hjärt- och kärlsjukdom.

Miljö och matfett
Matfetter påverkar främst miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv och till viss del Ett rikt odlingslandskap.

Begränsad klimatpåverkan
Utsläppen av växthusgaser kommer främst från förändrad markanvändning, användningen av gödsel i odlingen, energin som används i produktionen och transporter.

Oljepalmer odlas ofta på mark där det tidigare vuxit regnskog. När regnskog avverkas och marken sedan odlas frigörs stora mängder växthusgaser. När så sker har palmolja betydligt större påverkan på klimatet än raps- och olivolja. Det finns nu en del certifierade oljepalmsodlingar där odlingen sker på ett mer hållbart sätt, men de är fortfarande få.

Smör orsakar större utsläpp av växthusgaser än raps- och olivolja. Det beror bland annat på att smör kommer från kor som släpper ut stora mängder metangas.

Även transporter orsakar utsläpp av växthusgaser. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.

Giftfri miljö
Miljömålet Giftfri miljö är kopplat till användningen av växtskyddsmedel. Hur miljön påverkas beror på mängd, typ och hantering av medel, vilket i sin tur beror på bland annat odlingsteknik och klimatfaktorer. I rapsodling används generellt mindre mängd växtskyddsmedel än i oliv- och oljepalmsodling, och de medel som används är också ofta mindre giftiga.

I länder med kallare klimat är problemen med skadedjur och sjukdomar ofta mindre och det används därför generellt mindre växtskyddsmedel än i varmare länder. I ekologisk odling används inte kemiska växtskyddsmedel. Det kan dock leda till att avkastningen blir lägre.

Ett rikt växt- och djurliv och Ett rikt odlingslandskap
Rapsodling är en bra så kallad omväxlingsgröda till spannmål, vilket ger variation i odlingen och på så sätt kan bidra till ett rikt odlingslandskap. Genom att växla mellan olika grödor minskar också sjukdoms- och skadeangreppen, vilket gör att användningen av växtskyddsmedel kan begränsas. Pollinerande insekter som bin och humlor kan också gynnas av rapsodling, förutsatt att den inte besprutas med insektsmedel under blomningstiden, vilket är förbjudet i Sverige. Rapsodling kan därför bidra till ett rikt växt- och djurliv.

Olivträd och oljepalmer odlas ofta i stora ensidiga intensivodlingar. Odlingssättet och användningen av växtskyddsmedel gör att jorderosionen blir stor, vilket är negativt för växt- och djurlivet.

I en del länder, där betesmarkerna behöver hållas öppna för att bevara variationen i landskapet och därmed den biologiska mångfalden, bidrar nötkreatur som betar ute till miljömålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv. Indirekt kan därför smör bidra till båda dessa miljömål.

Vatten

Till skillnad från i många andra länder har vi i Sverige tillgång till hälsosamt vatten direkt ur kranen. Att välja förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning, även om belastningen är relativt liten.

Vill du välja smart för miljön och hälsan?

  • Välj i första hand kranvatten – det har hög kvalitet och är dessutom billigt. Miljömål: Begränsad klimatpåverkan
  • Om du köper förpackat vatten, tänk på att långa transporter kan orsaka större utsläpp av växthusgaser än korta. Även transportsätt har betydelse. För klimatet är det därför bra att välja vatten som har fraktats "transportsnålt". Miljömål: Begränsad klimatpåverkan

Råden har tagits fram av Livsmedelsverket i samarbete med Naturvårdsverket och bygger på ett vetenskapligt underlag från Sveriges Lantbruksuniversitet.

Visste du ...
… att vi svenskar dricker ungefär 27 liter förpackat vatten per person och år? Det är mer än dubbelt så mycket som för tio år sedan. Men vi dricker ännu mer läsk – cirka 75 liter per person och år. Jämfört med läsk är förpackat vatten ett bättre val för både hälsan och miljön.

Hälsa och vatten
Vatten är vårt viktigaste livsmedel. Vi behöver dricka minst 1,5 liter per dag, utöver den vätska vi får i oss via maten. Om kranvattnet håller hög kvalitet spelar det, ur hälsosynpunkt, ingen roll om man dricker kranvatten eller förpackat vatten.

Miljö och förpackat vatten
Förpackat vatten har relativt låg miljöpåverkan jämfört med många andra livsmedel. Främst är det miljömålet Begränsad klimatpåverkan som påverkas. Samtidigt har vi utmärkt kranvatten och valet av förpackat vatten innebär därför ofta en onödig miljöbelastning.

Begränsad klimatpåverkan
Produktion och transporter står för de största utsläppen av växthusgaser när det gäller förpackat vatten.

En stor del av utsläppen av växthusgaser kommer från transporter. Hur stora de blir beror på hur transportsnålt varan har fraktats, det vill säga hur långt, hur effektivt och med vilket transportmedel. Tåg- och båttransporter leder till mindre utsläpp än flyg och långa transporter med lastbil.

Den största delen av utsläppen av växthusgaser kommer från själva produktionen. Utsläppen kommer från tillverkningen av förpackningar, återanvändning/återvinning och avfallshantering.

Olika förpackningsmaterial ger olika stora utsläpp. Glasflaskor som återfylls ger lägre utsläpp än PET-flaskor och aluminiumburkar som återvinns. Även förpackningens storlek påverkar utsläppen. Därför ger en 1,5 liters PET-flaska som återvinns lägre utsläpp än en 33 centiliters glasflaska som återvinns, eftersom det går åt mindre material per liter dryck. Det förutsätter dock att man dricker upp allt innehåll i flaskan, och att inte större flaskstorlek leder till ökad konsumtion.


Denna version är reviderad efter kommentarer från EU-Kommisionen och Rumänien. Den var färdigställd den 15 mars 2010.