Magneter – hälsa eller humbug?

Magneter mot smärta och andra krämpor har kommit och gått och experterna har trätt om effekterna. Vi har tagit pulsen på ett omstritt fenomen inom hälsobranschen.

Två sorters magneter

Med magnetism menas olika fenomen i kraftfältet kring en magnet. Magneter finns i två huvudtyper. I båda fallen orsakas magnetismen av elektriska laddningar i rörelse.

 

1 Permanentmagneter är det som oftast används i magnetiska konsumentprodukter. De avger så kallade statiska magnetfält, som är konstanta över tid. Permanentmagneter kan vara gjorda av till exempel järn, nickel eller kobolt. Dessa material har magnetiska egenskaper, vilket innebär att de kan dra till sig eller stöta bort andra material. Magnetismen orsakas av elektronernas rörelse kring atomkärnan och deras rotationsrörelse, så kallat spinn.

2 Elektromagneter är magnetiska bara då man skickar elektrisk ström igenom dem. De ger pulserande magnetfält med betydligt starkare effekt än permanentmagneterna. Elektromagneter kan drivas av likström eller växelström. Speciella varianter av elektromagneter ingår till exempel i de magnetkameror som används inom sjukvården.

(Källa: Nationalencyklopedin, Wikipedia)

 

Fotnot: Effekten hos magneter mäts i gauss eller den betydligt större enheten tesla. Jordens magnetfält ger ungefär 0,5 gauss medan terapimagneter kan ge upp till några tusen gauss.

MAGNETER har blivit trendigt. På teve kan vi se golfproffs med designade magnetarmband som ska öka koncentrationen. Och flera tusen svenska kvinnor går med en magnet i trosan, för att lindra PMS eller klimakteriebesvär. På nätet finns ett stort utbud av magnetiska madrasser, sulor, knä- och armbågsskydd med mera, framför allt för mindre smärta och bättre sömn.

Att försöka stärka hälsan med magnetism är ingenting nytt. Metoden användes redan på 1700-talet, men intresset dalade i takt med framstegen inom medicinen. Under senare årtionden har metoden åter kommit i ropet, men nu som en alternativ behandling.

– Till och från har det sålts magnetiska produkter i landets hälsokostaffärer. Det har till exempel varit madrasser, iläggssulor för skor samt armband och halsband som marknadsförts med hjälp av prinsessan Birgitta, det berättar Dan Magnusson, apotekare på företaget Octean, som nyligen lanserat ”trosmagneten” i hälsokosthandeln.

– Folk i allmänhet har en uppfattning att magneter är humbug. Det är det vi kämpar emot. Men magneterna sprids genom munmot- mun-metoden, när nöjda användare berättar för sina vänner. Trosmagneten har sålt i totalt en miljon exemplar i 23 länder. Forskning visar att den hjälper ungefär sju av tio kvinnor inom en månad, både vid klimakteriebesvär och PMS.

Exakt hur magneter påverkar kroppen vet vi inte, men det finns flera teorier. Framför allt tros de kunna öka blodcirkulationen och cellernas ämnesomsättning, vilket i så fall skulle kunna bidra till en smärtlindrande effekt.

– Det engelska företag som tillverkar våra magneter har gjort studier som indirekt visar på en ökad blodcirkulation, genom ökad värme och rodnad i huden där magneten placerats. Våra studier tyder också på att magneterna kan sänka pulsen och därmed förbättra balansen mellan stresshormonet adrenalin och det lugnande hormonet oxytocin, säger Dan Magnusson.

 

MEN MAGNETERNAS EFFEKTER på kroppen är ännu inte tillfredsställande visade vetenskapligt, enligt Bertil Dahlgren, läkare och ordförande i Läkarföreningen för integrativ medicin:

– En del studier visar att magnetterapi kan ha effekter på cellodlingar från växter och djur. Dessa studier är dock svåra att tolka och innebär inte automatiskt att magneter påverka vår hälsa positivt. Starka magnetfält kan också tillfälligt få partiklar eller atomer, till exempel väteatomkärnor, att ändra läge och så att säga formera sig i magnetfältet vilket utnyttjas i magnetkameror som används i diagnostiken inom sjukvården. Men det handlar om mycket kraftigare magnetfält än i konsumentprodukterna.

 

VI VET OCKSÅ att fåglar navigerar efter jordens magnetfält. Till skillnad från oss människor känner de på något sätt av fälten.

– Men allt tyder på att den typ av magneter som säljs till konsumenter har så liten effekt att det knappt har någon betydelse. Den eventuella blodcirkulationshöjande effekten är så svag att experterna tvistar om den överhuvudtaget finns. Man får sannolikt minst lika god effekt av en vetekudde som man värmer i mikron.

Men Bertil Dahlgren välkomnar samtidigt mer forskning inom området:

– För att visa hälsoeffekter av magnetfält krävs dubbelblinda studier på människor, där man jämför en grupp som får en riktig magnet med ett metallföremål med samma utseende men utan magnetism. Sådana studier är lätta att göra, eftersom vi människor inte förnimmer magnetiska fält med våra sinnen. Därför tycker jag att vi ska ställa högre krav på forskningen av magneter än till exempel massage eller psykoterapi, där det är svårare att få ett dubbelblint upplägg.

Han påpekar också att magnetism kan vara svårt att förstå för personer som inte har en utbildning inom fysik och att det då kan vara lätt att bländas av påståenden om mirakulösa effekter.

Bäst undersökt vetenskapligt är magnetterapi vid olika värktillstånd.

– Här finns ett tiotal studier, säger Bertil Dahlgren. Sammantaget visar de inte på någon säker effekt utöver placebo. Studierna vid klimakteriebesvär och PMS är intressanta, men de är små och de flesta har ingen kontrollgrupp som fått overksam behandling. Man får se dem som förstudier, de räcker inte för att jag som läkare ska rekommendera metoden.

 

Å ANDRA SIDAN har man inte sett några biverkningar av magnetterapi.

– Enda risken är om diagnos och behandling av allvarliga sjukdomar försenas för att man förlitar sig på magneterna.

Bertil Dahlgren tror att magneter kan ha en placeboeffekt och därmed hjälpa oss att fokusera vårt positiva tänkande, ungefär som man kan använda kristaller för att förstärka kraften av affirmationer.

– Men jag tycker att en metod som kostar pengar även ska ha en fysiskt mätbar effekt. Därför är magnetterapi inget som jag rekommenderar mina patienter.

Bertil Dahlgren tycker att magnetterapi vore en mycket tilltalande behandlingsmetod om den fungerade.

– Den är billig, resurssnål, miljövänlig och man tillför inga medikamenter. Enda problemet är att vi hittills saknar forskning som visar att den fungerar.

Bo Dettner, läkare som arbetar mycket med smärtpatienter vid kliniken Sandnäs i Helsingborg, håller med:

– Jag har inte sett några välgjorda studier som visar effekt av magnetterapi, vare sig vid smärta eller andra tillstånd. Men det betyder inte att metoden inte kan ha effekt på vissa personer, som har en stark positiv förväntan. Vid smärta är placeboeffekten så hög som 50–60 procent. En behandlare som inger förtroende och tar sig tid med patienten kan uträtta underverk.

Under senare år har speciella former av magnetterapi prövats även inom konventionell sjukvård, till exempel vid svårläkta benbrott samt vid depression, som ett alternativ till elchockbehandling. Då används betydligt starkare magnetfält än i konsumentprodukterna.

 

TEXT EVA OLSSON

FOTO ANTON SVEDBERG M FL