Ekologiska kläder – för dig som tar hänsyn

Modet växlar i ett allt högre tempo. Men ju mer kläder vi köper, desto mer stryk tar miljön och människor i fattiga länder. Du kan göra skillnad genom rätt val i butiken.

Från träd till tröja

Framtidens material är sprungna ur naturens egen källa. I butikens hyllor kan man numera hitta tröjor av både hampa, gräs och bambu.

  • Hampa kan odlas utan kemiska bekämpningsmedel och kräver inte 
så mycket vatten. 
  • Lin kan odlas i relativt kalla klimat men har svårt att hävda sig mot ogräs, så bekämpning förekommer.
  • Rami är ett gräs som kan skördas upp 
till sex gånger per år.
  • Ull kommer oftast från får men också kanin, get och lama. 
  • Bambu tillverkas av massan från bambugräs.
  • Certifierad ekologiskt odlad bomull odlas utan handelsgödsel och bekämpningsmedel. Även krav på mindre miljöfarliga kemikalier i tillverkningen. 
  • Tencel/lyocell är silkesliknande cellulosa från skogsråvara som kräver mindre energi och kemikalier än till exempel viskos.
  • Ananasfiber och nässlor har lanserats som möjliga nya textilmaterial.
  • Majs- och sojafiber kan tjäna som material för textil i större skala. 
  • Mjölkfibrer: Ecocotton har lanserat ett material gjort på komjölk.
  • Kokosskal: Spillmaterial från kokosskal kan också bli kläder.

Koll på ursprunget


För att du ska vara säker på att dina kläder verkligen är ekologiska ska de vara kontrollerade eller certifierade. Här är några märkningar att spana efter:

Fairtrade Cotton: Etisk märkning för bomull odlad i utvecklingsländer. Fairtrade-certifierad bomull innebär också spårbarhet genom hela handelskedjan.
 Bra Miljöval: ”Snällare” kemikalier har använts och bomullen är ofta ekologisk.
EU Ecolabel: Miljömärkning utan krav på ekologisk odling.
Gots: Står för Global organic textile standard och är en internationell miljömärkning för naturfiber. Fibrerna ska vara certifierat ekologiskt odlade, enligt EU-direktiv.
Svanen: Det nordiska miljömärket för naturfiber, syntetfiber och returfiber. Krav på ekologisk odling av naturfiber. Hårda klimat- och miljökrav.
Oeko-Tex: Innebär att plagget inte innehåller några skadliga ämnen. Inga krav på ekologisk odling eller på klimat , miljö och funktion.

 

Källor: Konsumentföreningen Stockholm, AD Ecotextile

Jeanssynden

Två kilo kemikalier har gått åt under dina jeans livslängd, mycket av dessa kemikalier är även det tvättmedel du tvättar med.  Att tvätta mindre är alltså en vinst för miljön!

Källa: Rapporten Påklädd Avklädd

Text: Anna-Maria E. Alsand

Foto: Thinkstock

Jag går längs med den torra vägen, nära en by, i delstaten Gujarat, den ledande bomullsregionen i Indien. Den lilla bomullsbollen jag fick av flickan i byn känns mjuk i min hand. Bomull är deras levebröd, förklarar guiden. 20 år senare står jag med ett petrolfärgat bomullslinne i min hand. Det lockar och pockar, bara 80 kronor bort.
Jag tänker på flickan och undrar om hennes levebröd blivit hennes död. Jag ser de vackra ögonen och hör hennes glada skratt. Köper jag linnet måste jag tvätta det före användning, då textilindustrin är kemikalieintensiv. Och tvättar jag det kommer gifterna ut i våra vattendrag. Vatten är en global bristvara. 40 procent av världens befolkning saknar vatten och siffran stiger. Det kan krävas mellan 10  000 och 17 000 liter sötvatten för att producera ett kilo bomullstyg. Mer än 90 procent av Aralsjöns yta är borta just på grund av konstbevattning av bomull.
Ändå lockas vi konsumenter av butikernas strida ström av nya varor. Förr hade vi säsongsvaror, nu är det nytt i hyllan varje dag. ”Fast fashion” med massproduktion och låga priser går före ”slow fashion” med en mer hållbar produktion. 2009 köpte vi kläder och skor för 75 miljarder kronor, konsumtionen har ökat med 53 procent mellan 1999 och 2009.

Orgie i gifter

Bomull är den naturfiber som används mest. Över 120 miljoner människor är beroende av bomullsproduktion och textilindustri för sin försörjning, deras arbetsdag är en orgie i gifter, dåliga löner och dålig miljö.
Den indiske bondens mark blir obrukbar efter orenade utsläpp från färgerier och bomullsodlare fastnar i skuldfällan när de köpt dyra kemiska bekämpningsmedel,  så kallade pesticider. En bomullsplanta sprutas cirka 25 till 35 gånger per år. En matsked av utspilld koncentrerad pesticid kan förgifta vattenförsörjningen för 200 000 människor. Enligt WHO får miljontals människor svåra förgiftningar när de jobbar med bomull. Många tusen dör av detta, men även av självmord, då de djupt skuldsatta farmarna vid missväxt inte ser någon annan utväg än att ta livet av sig. Det verkliga priset bakom linnet i min hand är på tok för högt.

Eko på catwalken

Då och då skjuter bomullspriserna i höjden, vilket lockar fram alternativen. Ett är polyester, men det kommer från olja, som är en ändlig resurs, och inte heller smart ur miljösynpunkt. Företagen tvingas tänka om och blanda ut bomullen med andra material. Just nu är det populärt att blanda ut med återvunna material.
Ekologiska märken på catwalken syns glädjande nog allt mer. I dag är ekokläder inte synonymt med gråtrista plagg. Modegraden är hög.
– Dessbättre ökar medvetenheten i branschen om problemen med produktionen i textilfabrikerna i södra Asien. Det är en utmaning att få ordning på globaliserade produktionskedjor. Men modeföretagen måste fortsätta jobba fram åtgärdsförslag tillsammans med forskare och miljörörelsen, säger Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen, som står bakom ”Sustainable Swap — Stora klädbytardagen” den 21 april. Den dagen ordnar föreningen evenemang för klädbyten över hela landet.
– Vi saknar företagens breda medverkan. Därför uppmanar jag butiker och kedjor, som vågar skylta med att deras plagg håller länge, att öppna sina dörrar och ge plats för klädbyten, säger Mikael Karlsson.

Mjölk blir tyg

Även Hennes och Mauritz, Lindex och Kapp Ahl är engagerade i projekt för en bättre värld. Ett är Sustainable Fashion Academy (SFA), vars syfte är att påskynda utvecklingen till hållbart mode. Ett annat är Nordic Initiative Clean & Ethical Fashion (Nice), vars mål är att inspirera branschen till hållbart mode. WWF:s initiativ Better Cotton Initiative (BCI) är en tredje grupp som vill förbättra förhållandena inom bomullsodlingen.
– Det ligger i tiden att modeskapare hittar nya och alternativa material och tillverkningssätt. Bland de alternativa material som efterfrågas syns bland annat hampa, lin och mjölkfiber, säger Lotta Ahlvar, vd på Svenska Moderådet.
Trenden med ekologiska kläder är positiv, tycker hon och engagemanget för textilåtervinning finns på Svenska Moderådet.
– Förr blev tyg, trasor och annat till lump, som användes för pappersmassa i till exempel sedlar. Det tycker jag är aktuellt i dag.
Även Konsumentföreningen i Stockholm vill se återvunna textilier och en fortsatt utveckling mot en hållbar textilindustri.
– Återvunnen polyester är intressant, det är bra om man kan återvinna det vi redan har, eftersom allt material påverkar miljön.  Ekologisk bomull är förstås mycket bättre än konventionellt odlad bomull när det gäller bekämpningsmedel, etcetera. Men man måste ha koll på hur bomullen färgas och på vattenreningen, säger Louise Ungerth, chef för konsument och miljö på Konsumentföreningen Stockholm.
Tyvärr finns det företag som rider på ekovågen på ett oärligt sätt. Företeelsen kallas greenwash-marknadsföring, berättar Annika Dahlström, som driver AD Ecotextile AB.
– De använder ord i marknadsföringen, som gör att man ska tro det är ekologiskt, men i själva fallet är det inte så. Man kan i princip skriva ekologiskt odlad bomull, och sedan doppa plagget i DDT och sälja det som ekologiskt, eftersom man inte nämner efterbehandlingen.
Annika Dahlström har jobbat med hållbar utveckling i textilbranschen i 20 år och vunnit Falkenbergs kommuns miljöpris. Situationen i de länder där textilier tillverkas oroar henne.
– Allt fler väljer miljömärkt mat, tvättmedel och energi. Men det är förfärligt med vilket tempo vi köper kläder, det finns uppgifter på att varje plagg används sex gånger i dag, sedan slängs det.

Barnarbete förekommer

Skandalerna kring våra kläder har avlöst varandra genom åren. Bomull från Uzbekistan är något som mött massiv kritik på grund av bland annat förekomsten av barnarbete. För Gunilla Ander, reporter på tidningen Land Lantbruk, är det tydligt att bomull är politik på hög nivå. De rika länderna kör med jordbruksstöd så att de fattiga odlarna i u-länderna inte kan vara med och tävla på samma villkor. När priserna dumpas får de inte den lön de behöver för sin bomull.
– Men det är positivt att fler får upp ögonen för textilindustrin och att marknaden för schyst bomull växer. Fast eftersom shoppingkulturen ökar bränner vi ändå jordens resurser för snabbt.
Gunilla Ander tycker sig ändå se många positiva tecken på att förändringens vindar blåser i textilindustrin. USA:s president Barack Obama har sagt att de amerikanska jordbruksstöden till bomull ska slopas. ”As you sow” (som du sår) har startat en speciell bojkottkampanj mot barnarbete i Uzbekistan, vilken 60 stora företag har ställt sig bakom. Plötsligt är känslan av att bära uzbekisk bomull närmast kroppen allt annat än mjuk.