Så maxar du din hälsokänsla

Blodprover och blodtrycksmätningar säger en hel del om risken att bli sjuk framöver. Men de säger inte allt. Hur vi själva upplever vår hälsa kan också tala om hur den kommer att utvecklas fram-över. Inom läkarkåren talas det allt mer om den självskattade hälsan, alltså hur individen själv upplever sin hälsa.
— En dålig självskattad hälsa är en tidig varningssignal för framtida ohälsa, även om det inte finns någon känd sjukdom. Detta framgår tydligt när grupper som skattar sin hälsa som dålig jämförs med grupper som skattar sin hälsa som god. Men det är inte säkert att det gäller för varje enskild individ, säger med dr Anna Nixon Andreasson vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
Hon forskar inom området psyko-neuroimmunologi, som studerar sambandet mellan immunförsvaret, hjärnan och psykologiska funktioner.

Redan efter andra världskriget började forskarna med hälsoundersökningar där det frågades hur man själv skattar sin hälsa, från mycket dålig till mycket bra. Därför har vi ganska länge vetat att den självupplevda hälsan kan förutsäga framtida sjukdomar och död. Det som förvånar forskarna är att detta inte kan förklaras av olika mått på objektiv sjukdom eller kända riskfaktorer för framtida ohälsa.
Varför den självupplevda hälsan är så viktig för hur hälsan utvecklas framöver vet man ännu inte.
— Vi vet dock att individen lägger in många fler faktorer i sin hälsobedömning än bara diagnoser, till exempel hur man känner sig, förväntningar på hur hälsan kommer att utvecklas samt levnadsvanor och livssituation. Många av dem som själva anser sig ha en dålig hälsa är helt friska enligt hälsoundersökningar.

Cytokinerna tros underlätta tillfrisknandet vid akut sjukdom

Känslan av att inte må riktigt bra kan alltså förmedlas av något annat än det som brukar mätas på vårdcentralen. Enligt Anna Nixon Andreassons doktorsavhandling kan något som kallas inflammatoriska cytokiner spela en viktig roll. Det är små proteiner som bildas i kroppen när man har någon form av inflammation, till exempel reumatism eller influensa. Immunförsvaret använder cytokinerna för att tala om för hjärnan att vi mår dåligt och de tros underlätta tillfrisknandet när vi är akut sjuka. På sikt kan höga nivåer i stället öka risken för sjukdom — bäst är detta visat för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar.
— Vid influensa får man precis sådana symtom som ofta rapporteras hos personer med dålig självskattad hälsa — man känner sig trött, nedstämd och får ont i kroppen. Därav föddes tanken att höga nivåer av inflammatoriska cytokiner skulle kunna leda till dålig självskattad hälsa, säger Anna Nixon Andreasson.

I studierna som ligger till grund för avhandlingen ingick totalt drygt 800 personer, huvudsakligen kvinnor. De flesta skattade sin hälsa som god, men ungefär 20 procent skattade den som dålig. Dessa hade högre koncentration av cytokiner i blodet än de som upplevde god hälsa, vilket inte kunde förklaras av sjukdom, rökning eller övervikt. Ju äldre man var, desto starkare var sambandet. 
De inflammatoriska cytokinerna bildas inte bara när vi har en infektion, utan ökar vid till exempel rökning, övervikt och sömnbrist. Några studier visar också att nivåerna av cytokiner ökar vid stress, till exempel hos individer som får genomföra en räkneuppgift inför publik, ett vanligt stressmoment i forskningsstudier. Cytokiner aktiverar i sin tur frisättningen av stresshormonet kortisol, ett ämne som också har associerats med dålig självupplevd hälsa.
En sådan här svag inflammation utan infektion eller sjukdomssymtom ger inte utslag på sänkan och cytokiner mäts än så länge bara i forskningssammanhang.
Analyserna är svåra och dyrbara och det finns inga tydliga gränsvärden för vad som är normalt och inte.
— Poängen är inte att vi ska börja mäta cytokiner i vården, säger Anna Nixon Andreasson. Det viktiga är att vi får en bättre förståelse för varför vissa personer skattar sin hälsa som dålig trots avsaknad av påvisbar sjukdom, så att dessa personer kan tas omhand på ett bättre sätt än i dag. Hittills har mätningar av självskattad hälsa mest använts i forskningssammanhang. Vi tycker att de borde användas mer inom vården, eftersom de ger viktig information om patientens hälsa.
— En förhoppning är förstås att vi i framtiden ska kunna påverka nivån av cytokiner och därmed få människor att må bättre, antingen via medicinska eller psykologiska behandlingsmetoder.

Livsstil och mat påverkar

Redan i dag kan man dämpa vissa effekter av cytokiner som feber och smärta med hjälp av värktabletter som Ipren eller Alvedon. Det är därför de får oss att må bättre när vi exempelvis har influensa. Men de är ju inget för långtidsbruk.
Man kan också påverka graden av inflammation i kroppen med en sund livsstil. En del av maten vi äter kan ha antiinflammatorisk effekt.
— Att äta fisk är bättre än att äta kött, tack vare innehållet av inflammationsdämpande omega 3-fettsyror i fisk och inflammationsökande omega 6-fettsyror i kött. Frukt och grönt är rika på skyddsämnena antioxidanter, som skyddar kroppens celler bland annat genom att verka antiinflammatoriskt. Kostens betydelse för självskattad hälsa är dock inte särskilt väl studerad, säger Anna Nixon Andreasson.
Känslomässiga upplevelser är ett exempel på andra aspekter av vår livsstil som kan påverka den självupplevda hälsan.
— Ett intressant fynd i min avhandling är att förmåga till positiva känslor är kopplade till god självskattad hälsa, säger Anna Nixon Andreasson. Det handlar om en positiv livssyn, god självkänsla och förmåga att känna glädje och lycka. Omvänt är nedstämdhet och depression kopplade till dålig självskattad hälsa, men inte alls
i samma utsträckning.
Det är alltså viktigare att tänka positivt än att försöka undvika sorg och smärta.
— Vi kan alla sträva mot att få in mer glädje i våra liv och fokusera på det positiva, även om vi är sorgsna och nedstämda emellanåt. Det hör ju livet till!
Anna Nixon Andreasson påpekar att sambandet bygger på undersökningar som gjordes vid ett enda tillfälle och som därför inte säger något om orsak och verkan.
— Jag tror att det är positiva människor som känner sig friskare snarare än att de blir positiva för att de känner sig friska, men det återstår att studera, säger hon.
Och det kan vara bra att inte känna efter alltför mycket.
— Hjärnan kan förstärka symtom på smärta och trötthet, så lagom uppmärksamhet på kroppens signaler verkar vara det hälsosammaste för oss.

Sömnbesvär och stress i kombination kan ge mycket dålig hälsa

Den självupplevda hälsan är inte något statiskt.
— Vi lät en grupp människor sova fyra timmar om natten. Deras trötthet växte till från dag till dag och deras självupplevda hälsa försämrades på liknande sätt. Efter två nätter med åtta timmars sömn kände sig försökspersonerna som vanligt igen, säger Anna Nixon Andreasson.
Detta kan låta självklart, men det här är en av de första studierna som visat på ett orsakssamband mellan sömnbrist och dålig självskattad hälsa. Även en engelsk studie visar att de som sover mindre än sju timmar om natten upplever sämre hälsa.
Forskning visar också att immunförsvaret fungerar sämre och att man lättare blir förkyld om man sover dåligt.
— Det är ovanligt att må dåligt om man sover bra. 83 procent av alla som upplever sin hälsa som dålig sover också dåligt under arbetsveckorna. Kombinationen av sömnbesvär och stress kan ge mycket dålig hälsa, framför allt hos dem som är sårbara. Många sover för lite i dagens samhälle och skulle troligen må bättre om de sov en halvtimme mer varje natt, säger docent Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet, Stockholms universitet.
Många yrkesverksamma kan se fram emot en bättre självupplevd hälsa efter pensioneringen, om man får tro en studie vid det statliga franska gas- och elverket.
— Andelen som anger subjektiv ohälsa sjunker, samtidigt som sömnen förbättras. När vi går i pension upplever vi mindre stress, mer inflytande över våra liv och livsstilen förbättras. Till exempel blir vi mer fysiskt aktiva. Detta sammantaget ger både en bättre sömn och bättre hälsa.
Förekomsten av dålig självskattad hälsa minskade med fem procentenheter vid pensioneringen. Var fjärde av dem som upplevde sin hälsa som dålig medan de arbetade gjorde det inte längre efter pensioneringen. Nu pågår en liknande svensk studie som väntas vara färdig om några år.
Det är inte bara så att vi kan må dåligt fastän vi är friska. Det finns också personer med påtaglig sjukdom som ändå känner sig friska.
— Utmärkande för dem var att de  skattade högre välbefinnande och att de hade en förmåga att hantera sin situation, det vi kallar för copingförmåga, säger Anna Nixon Andreasson. De hade också en god livskvalitet trots sjukdomen. En viktig faktor var att de inte rapporterade värk i samma utsträckning som de som skattade sin hälsa som dålig. Trötthet och smärta hör till de faktorer som är allra starkast kopplade till låg självskattad hälsa.

TEXT: Eva Olsson