Sjuk av berget – svenska exempel


Diabetes

Typ 1-diabetes, eller barndiabetes, är förhållandevis vanligt i Sverige. Även inom landet varierar förekomsten, vilket kunnat knytas till halten zink i dricksvatten. Brist på zink har visats öka risken för diabetes. Bland annat tycks det ha betydelse för insulinets funktion. Ändå brukar inte sjukvården ge några rekommendationer om ökat zinkintag, som bara är en av många bidragande faktorer. 
Skydda dig: Bra zinkkällor är fullkorns- och mjölkprodukter, fisk, skaldjur och kött.

Tandhälsa

Halten av grundämnet fluor, som stärker tandemaljen och motverkar karies, varierar kraftigt i dricksvattnet. På många håll i Sverige är vattnets fluorhalt låg och på 1970-talet diskuterades fluoridering av dricksvatten som ett sätt att stärka svenskarnas tänder – något som inte minst hälsorörelsen satte sig emot.
Andra områden i Sverige har i stället höga halter fluor, till exempel i den källa där mineralvattnet Ramlösa hämtas.
Skydda dig: Borsta tänderna två gånger om dagen med fluortandkräm, efter måltiderna.

Lungcancer

Radon är en gas som härstammar från radioaktiva uranhaltiga graniter i berggrunden. Den kan ge lungcancer och beräknas orsaka 500 dödsfall varje år 
i Sverige.
Skydda dig: Mät radonhalten i bostaden och se till att åtgärda eventuell förhöjd halt med hjälp av förbättrad ventilation. Rök inte, det ökar kraftigt risken att få lungcancer av radon. Radon kan också förekomma i dricksvatten. Genom att spola ut några liter innan du tar vatten försvinner mycket av det flyktiga radonet.

Hjärt-kärlsjukdomar

Människor som bor i områden med hårt vatten löper mindre risk för hjärt-kärlsjukdomar än dem som har mjukt vatten, visar flera studier. Hårt vatten är rikt på mineralerna kalcium och magnesium, som kan bidra till att normalisera ett högt blodtryck.
Skydda dig: Bra kalciumkällor är mjölkprodukter och gröna blad. Magnesium finns i fullkornsprodukter, bladgrönsaker, nötter och frön.

Struma

I områden med låga jodhalter i dricksvattnet ökar risken för struma. Brist på jod leder till sänkt ämnesomsättning, så att kroppen går på sparlåga. 
I Sverige var det ganska vanligt med jodbrist fram till 1936, när man började berika vanligt salt med jod. I dag är struma på grund av jodbrist ovanligt här, men tenderar nu att komma tillbaka i takt med att det blivit allt vanligare att använda havssalt, som har en jodhalt på ungefär hälften av joderat salt. Även den ökande konsumtionen av färdigmat kan spela in 
– i storhushåll används sällan joderat salt.  
Skydda dig: Välj joderat bordssalt. Även mjölkprodukter samt fisk, skaldjur och alger är bra jodkällor.

Text: Eva Olsson