Artros

Artros, eller ledförslitning, innebär att brosket i våra leder successivt förstörs.

Rör på dig!

Våra leder är byggda för rörelse. Det är viktigt att röra på sig även om man har artros. Forskning visar att det kan lindra värken lika bra som antiinflammatoriska tabletter och skjuta upp tiden fram till operation. Bra motionsformer vid artros är cykling, promenader och simning.
I början kan det göra ont att motionera. Men det är inte farligt, bara smärtan försvinner när man slutat träna och inte ökar från dag till dag.

Artros

Brosket fungerar som en stötdämpare i lederna. När det slits ner fungerar leden sämre, vi blir stela och får ont.
Förslitningen av brosket brukar också orsaka en inflammation. Oftast drabbas lederna i höfter, knän, rygg eller fingrar. Sjukdomen är vanligast hos kvinnor och ökar även med stigande ålder.
De första tecknen på artros i en led är värk i samband med ansträngning. Till och från kan leden vara svullen, ömmande och stel. Så småningom minskar rörligheten allt mer och man får ont även vid lättare ansträngning. 
Delvis är artros en del av vårt normala åldrande. Med åren blir brosket tunnare och ger inte längre samma stötdämpning. Risken för artros tycks öka vid långvarigt slitage, till exempel hos vissa idrottsmän, vid enformigt kroppsarbete och övervikt.   
Såväl över- som underbelastning av lederna ökar risken för artros. Även stillasittande personer kan få besvär. Sjukdomen har också en ärftlig komponent.

Djävulsklo

Djävulsklo eller harpago är en läkeväxt som härstammar från södra Afrika. Den har länge använts inom folkmedicinen, bland annat mot ledbesvär och mensvärk. Namnet kommer från att den
klolika frukten kan skada betande boskap.
Moderna studier visar att djävulsklo kan ha inflammationsdämpande egenskaper samt kan lindra smärtan och öka rörligheten vid artros och reumatism. Till exempel visar en tysk studie att 70 procent av personer med höftledsartros kunde byta ut vanliga värktabletter med ibu-profen mot djävulsklo utan att få mer ont, jämfört med 40 procent av dem som fick placebo. 
Finns i: Helaflex, LedStöd.

Glukosamin

Glukosamin är ett kroppseget ämne som finns naturligt i vårt brosk. Vi kan själva bilda det av byggstenar från maten, aminosyror och druvsocker, glukos. Flera studier visar att tillskott med glukosamin kan lindra smärtan och förbättra rörligheten vid lätt till måttlig artros. Effekten är bäst visad för artros i knäna och brukar visa sig inom en månad. Men det finns också studier där man inte sett någon effekt, till exempel en färsk norsk studie av glukosamin vid värk i ländryggen.
En sammanfattning av forskningen i den medicinska databasen Cochrane visar på i genomsnitt 28 procents minskning av smärta och 21 procents ökning av ledernas funktion. Långtidsstudier antyder också att glukosamin kan ha en positiv inverkan på broskets ämnesomsättning och hämma nedbrytningen av brosk.
De som inte får tillräcklig effekt av glukosamin kan pröva att kombinera det med kondroitin. Några studier pekar på en god effekt av denna kombination.
Det finns olika typer av glukosamin. Bäst effekt har man sett av glukosaminsulfat i dosen 1 500 mg/dag, medan glukosaminhydroklorid visat sämre resultat. Glukosamin såldes först som kosttillskott, men sedan 2002 som läkemedel på apoteken. Det  är dock inte subventionerat. Glukosamin utvinns i regel ur skaldjur.
Finns i:  Artrox, Comfora, Donacom, Glucomed, Glucosamine Rathiopharm, Glucosine, Glukosamin Copyfarm, Glukosamin Ferrosan, Glukosamin MIP, Glukosamin Pharma Nord, Perigona.

Gurkmeja

Gurkmeja är den ört som ger kryddblandningen curry dess mörkgula färg. Den har använts inom kinesisk och indisk, ayurvedisk medicin bland annat mot ledvärk.
Provrörs- och djurförsök visar att ämnet curcumin i gurkmeja har en antiinflammatorisk effekt, genom att motverka enzymet cox (cyklooxygenas) i kroppen. Det har därför förutsättningar att verka smärtlindrande och ingår i en del kosttillskott avsedda att lindra värk. Det finns inte så många kliniska studier på människor, men några antyder att gurkmeja kan lindra smärtan vid artros. Till exempel visar en indisk-amerikansk studie på signifikant bättre smärtlindring än placebo vid knäledsartros, både efter 16 och 32 veckors användning. I studien användes ett ayurvediskt kombinationspreparat som även innehåller ingefära.
Curcumin tas inte upp så bra i kroppen och utsöndras snabbt. Därför har man prövat att kombinera det med andra ämnen som ökar kroppens upptag. Ett exempel är piperin, en alkaloid utvunnen ur svartpeppar som kan öka upptaget av curcumin 20 gånger. Denna kombination finns i produkten Curcumax.
Finns i:  Arosan, Curcumax, Flexilett, Fortodol S, FortoMax, LedStöd.

Ingefära

Ingefära är både en krydda och läkeväxt. Den kan minska smärta och inflammationer på ett liknandesätt som vanliga värktabletter, genom att hämma ett enzym i kroppen som heter cox. I ett försök med broskceller från suggor såg man att ingefära kan hämma bildningen av inflammatoriska ämnen i lederna. Ingefäran innehåller också antioxidativa ämnen.  
Några studier visar att ingefära kan lindra vid artros i knäna. I en av dem fick 261 personer med knäledsartros prova antingen ingefära eller overksam behandling. 63 procent av dem som fick ingefära fick smärtlindring, mot 50 procent av dem som fick placebo. De som fick ingefära kunde också minska på sina smärtlindrande tabletter.
Vissa personer kan få ont i magen som biverkan.
Finns i: Flexilett, Glukofärin,  Zinaxin.

Kondroitin

Kondroitin är ett ämne som ingår i broskvävnaden hos människor och djur. Tillskott med kondroitin har i flera studier visat sig kunna lindra smärta och inflammation vid artros. En  sammanställning av många olika studier visar på en halvering av symtomen. Personer som äter smärtstillande mediciner brukar kunna minska på dosen. Några studier visar också att kondroitin tycks kunna motverka vidare nedbrytning av brosket. Men det finns även studier där man inte sett någon effekt.
Finns i: Arosan, Flexilett, LedStöd, Nutrilenk, Nypozin.

Musselextrakt

Musselextrakt utvinns ur den nyzeeländska grönläppade musslan, Perna canaliculus. De av Nya Zeelands urinvånare, maorierna, som bor i kusttrakterna har regelbundet ätit musslan och har varit mer förskonade från ledförslitning än sina släktingar som bott i inlandet.
Musslan innehåller delvis samma fetter som fiskolja, nämligen omega 3-fettsyrorna EPA och DHA. Men den innehåller också några andra långkedjiga omega 3-fettsyror som kan bidra till effekten.  
Modern forskning visar att stabiliserat extrakt av musslan har antiinflammatorisk effekt. Därmed har det också möjlighet att kunna lindra vid olika typer av ledbesvär. Några studier antyder att extraktet kan lindra smärtan vid artros i höft och knä. I en koreansk studie fick 80 procent av patienterna en signifikant smärtlindring och förbättrad ledfunktion efter åtta veckor.
Finns i: Flexilett, Glycomega, Lyprinol, Nivelamin.

Nyponpulver

Flera bär har visat sig kunna verka antiinflammatoriskt. Särskilt stor effekt har man sett av strandnypon, som ingår i kosttillskott avsedda att behålla god rörlighet i lederna.
Bäst dokumenterat vetenskapligt är Litomove, med en patenterad metod att garantera mängden av det antiinflammatoriska ämnet gopo. Några studier av detta visar på signifikant lindrad smärta och ökad rörlighet vid artros, efter tre respektive fyra månaders användning av 2,5–5  gram nyponextrakt om dagen jämfört med placebo. I en norsk studie fick 65 procent av deltagarna någon grad av smärtlindring. Här såg man också en minskning av graden av inflammation i kroppen i form av sänkt CRP, det prov som i dag ersatt ”sänkan”.
Finns i: Litomove, Nypozin.