Soja – en mångsidig böna

Sojabönan finns i många olika livsmedel och även i kosttillskott. Den kan lindra klimakterie­besvär, sänka kolesterolet och minska riskerna för stroke och hjärt­infarkt.


Soja

Sojabönan hör till ärtväxterna och har ätits i Asien i årtusenden. På senare tid har man även upptäckt att den har flera intressanta hälsoeffekter. De senaste 20 åren har forskningen tagit fart och i dag råder ett stort vetenskapligt intresse för soja. Bland annat har man sett skyddseffekter vid hjärt-kärlsjukdomar, klimakteriebesvär och flera cancerformer.
Framför allt beror det på att sojan innehåller så kallade växtöstrogener, ämnen som liknar det kvinnliga könshormonet östrogen. Men de verkar mycket svagare och har inte alla östrogenets egenskaper. De gör inte män mer feminina och sänker inte nivån av manligt könshormon, testosteron.
Sojaprodukter är den bästa källan till växtöstrogenerna isoflavoner i vår mat. Men vi kan också få förstadier, lignaner, från rågbröd, bär och linfrön, vilka omvandlas till isoflavoner i vår tarm.
Troligen kan sojaprodukter stärka vårt skelett och minska risken för benskörhet, tack vare sitt innehåll av växtöstrogener. Befolkningsstudier visar att kvinnor som äter sojaprodukter regelbundet löper en tredjedels minskad risk för frakturer. När det gäller kosttillskott är forskningen ännu inte entydig. Några studier tyder på att tillskott med extra isoflavonrik soja kan öka bentätheten eller hejda urkalkningen av ryggraden. Däremot påverkades inte andra delar av skelettet.
Bröstcancer är ovanligare i Asien, där folk äter mycket soja, än i västvärlden. Men för att få en påtaglig skyddseffekt måste man börja äta soja redan i barndomen.
Hos kvinnor som börjar äta soja i vuxen ålder är skyddseffekten begränsad. I en studie såg man nio procents minskad risk hos dessa, men skillnaden var inte statistiskt signifikant. Kvinnor som börjat med soja i ungdomen hade 28 procents minskad bröstcancerrisk och de som fortsatte med soja i vuxen ålder hade 38 procents lägre risk. En portion soja om dagen räcker för att ge en skyddseffekt.
Att regelbundet äta soja kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar. Främst anses det bero på att sojaproteinet sänker blodfettet kolesterol. De kvinnor som åt mest soja, en och en halv portion om dagen, minskade sin risk för stroke eller hjärtinfarkt med två tredjedelar i en japansk studie. Det är en större effekt än vad som kan förklaras av sänkta kolesterolvärden. Troligen har sojan även andra skyddseffekter, som inflammationshämmande.
Soja lindrar klimakteriebesvär signifikant bättre än placebo, visar en översikt över 16 studier.
I genomsnitt halverades besvär med svettningar och vallningar. De flesta studierna har gjorts på kosttillskott med renframställda växtöstrogener. Men man får samma mängd isoflavoner genom två portioner sojaprodukter om dagen – soja­bönor, sojadryck eller tofu.

Risker, biverkningar

Det förekommer lätta biverkningar, framför allt i form av magbesvär som illamående eller förstoppning. I sällsynta fall kan man få allergiska reaktioner, i form av hudutslag eller andnings­svårigheter.