Kvinna simmar i sjö

Vad händer i kroppen när man simmar? Här är allt du behöver veta

Att simma är bra för hjärtat, musklerna och för humöret. Så låt det bli en vana att ta en tur till simhallen och få del av alla hälsosamma fördelar. Men vet du vad som händer i kroppen när du simmar?

Text: Else Marie Lehm
Foto: Getty Images

Det här händer i kroppen när du simmar

Pulsen ökar

När du simmar ökar pulsen, precis som vid annan konditionsträning. Ju snabbare du simmar, desto högre puls. Om du istället simmar i ett lägre tempo och med lägre intensitet kan du simma mer avslappnat med lägre puls. Vattentemperaturen påverkar också hjärtfrekvensen. Är vattnet mycket kallt, som till exempel när du vinterbadar eller i en kall bassäng, stiger pulsen och blodtrycket en smula. Och är vattnet under 20 grader, som det ofta är vid de svenska kusterna även på sommaren, börjar du hyperventilera. Det går över efter en liten stund, när du har vant dig. I simhallen ligger vattentemperaturen oftast omkring 26,5 grader.

LÄS ÄVEN: Sugen på ett vinterdopp? Det här händer i kroppen när du kallbadar

Simning gör huden torrare

Klorvatten tar bort hudens naturliga fett och gör den torrare. Därför är det en god idé att skölja av dig i duschen när du har varit i bassängen, för att minska uttorkningen. Smörj också in huden med en fet kräm när du har duschat för att återställa fuktbalansen. Kloret kan irritera huden hos en del. Om du fuktar huden i duschen innan du hoppar i bassängen kan du minska risken för hudirritation. Om du vinterbadar i havet kan det kännas som om huden får en lätt kroppsskrubb av saltvattnet. Duscha av saltet när du har tagit ett dopp.

LÄS ÄVEN: Få mjuk hud med oljor som du hittar i skafferiet

Du får bättre uthållighet

Det kräver uthållighet och tålamod att simma långt. Det tränar och stärker dina blodkärl och gör dem bättre på att transportera syre ut till musklerna, det vill säga arbeta aerobt.

Så påverkar simning din stressnivå

För personer som vuxit upp med simning och har vattenvana är det avstressande – för en del i det närmaste meditativt – att simma. För andra, som inte är helt sams med vattnet eller inte kan simma, kan det tvärtom vara väldigt stressande och kanske till och med ångestframkallande. Men om du känner dig trygg i vattnet kommer du sannolikt att uppleva att simning har en välgörande effekt på din stressnivå.

Att simma direkt efter en måltid

Som regel kommer du inte att ha så stor lust att simma en lång sträcka med magen full – samma sak gäller även annan motion. Men det är inget som hindrar att du hoppar i vattnet även om du har ätit nyligen. Den gamla regeln om att stanna på land minst en timme efter att du har ätit finns inte på Livräddningssällskapets lista med badregler.

Kaloriförbränning vid simning

Du kan förbränna uppemot 800 kalorier i timmen när du simmar, om du simmar med hög intensitet. Simmar du långsammare förbränner du cirka 200 kalorier mindre. Hur mycket du förbränner när du simmar beror också på hur ofta du tränar och vilka simsätt du väljer. Det sistnämnda är nämligen avgörande för hur många muskler du använder. Oavsett vilket simsätt du använder får kroppens stora muskelgrupper arbeta, medan rygg- och bröstsim även ökar din smidighet.

LÄS ÄVEN: Få mer ork i vardagen: Sofia Åhman visar 4 enkla övningar

Simma när du har mens

Om du har en relativt normal menstruation är det inga problem att simma. Det kan tvärtom kännas behagligt att röra på mag- och ländryggsmuskulaturen och därmed lösa upp menstruationsspänningarna.

Så påverkar olika simsätt kroppen

Att crawla aktiverar primärt dina skuldermuskler, magmuskler, under­armsmusklerna, övre ryggen och höftböjarna. När du simmar på rygg använder du samma muskler som när du crawlar, men du sträcker ut bröstmuskulaturen mer och behöver aktivera nedre magmuskler ännu mer. Fjärilssim är den fysiskt mest krävande simdisciplinen. Den kräver en stark nedre ländmuskel och en mycket stark övre rygg. Simmar du fjärilssim regelbundet blir skuldrorna och ryggen bredare.

Att simma gör dig kissnödig

När vattnet är kallt och kroppen blir nedkyld kommer de flesta att känna sig mer kissnödiga. Det finns ett namn för det, ”immersion diuresis”. Den enkla förklaringen är att vattnets temperatur och tryck påverkar blodkärlen, blodtrycket och hormonproduktionen, och den cocktailen får njurarna att öka urinproduktionen. Det finns alltså en helt naturlig och mycket bra förklaring till att du måste rusa till toaletten omedelbart efter en simtur.

5 tips för att bli en bättre simmare

  1. Slappna av och njut av att vara i vattnet. Stressa av med simningen.
  2. Lär dig rätt teknik. Det är relativt enkelt att lära sig crawla om du har en tränare som kan korrigera dina rörelser. Simma helst med korta simfötter om du vill lära dig ryggsim och att crawla.
  3. Simma gärna två gånger i veckan och avsluta med en stund i bastun.
  4. Hitta en baddräkt eller bikini som ger maximal rörelsefrihet i vattnet.
  5. Gör ett simavtal med en vän eller väninna så att du kommer iväg och har sällskap. Du kanske till exempel kan ge bort ett gåvokort till simhallen i julklapp.

LÄS ÄVEN: Känns det motigt med träningen? Här är kom-igång-tipsen som peppar!