Därför är det så nyttigt att basta: 8 hälsofrämjande effekter

Att bada bastu må vara en urgammal och väl spridd företeelse här i norr, men den har fått en ny aura de senaste åren. En trendigare sådan, där ”alla” plötsligt drömmer om en stunds hetta och avkoppling mellan fyra träväggar.

I Oslo har snygga designbastur poppat upp mitt i centrum och en ny, hipp generation syns ägna sig åt svettig after work. När ett gäng entusiaster i Stockholm byggde medlemsbastu vid Vinter­viken blev det rusning och lapp på luckan. Sommartid intar bastuflottarna landets vattendrag — och numera finns även bärbara modeller, som du själv kan ta med ut i naturen för en privat ritual.

Läs även: Fredrik Paulún om rödljusterapi: ”Ger snabbare läkning och mindre smärta”

Och tro inte att den heta trenden begränsar sig till ­Norden. Det rapporteras om en bastuboom i både Storbritannien och USA, dit den finska aggregatexporten numera går för högvarv.

Så, varför vill alla plötsligt bada bastu? Är det kanske en reaktion mot en livsstil där allt går i ett rasande tempo och mobilen har blivit som en förlängning av kroppen? Här har vi ju en plats som är garanterat skärmfri, där vi får fullständig avkoppling och samtidigt — enligt forskningen — en rad hälsosamma effekter.

Livet börjar och slutar i bastun

En som lever och andas bastu är Svante Spolander. Han bor i byn Kukkola i Tornedalen, som är säte för Svenska Bastu-akademien och Sveriges största (kanske enda?) bastumuseum.

Dit kommer besökare från hela världen för att prova olika bastutyper och lära sig vad som är ”god bastukultur”.

— För mig är bastun så självklar. Det är som att äta eller gå på toaletten. Den ingår i livet, säger Svante.

Svante växte upp i Tornedalen på 1950-talet och konstaterar att bastun alltid har haft en särställning i trakten. Det var hemmets renaste plats, och kallades ”den fattiges apotek” eftersom bastubadandet ansågs ha en kurerande effekt på människokroppen.

Bastun var då som nu en plats där man varvade ner, umgicks och försonades. Det var där man tvagade sig till helgdagen. Men det var också där kvinnorna födde barn och döda släktingar tvättades och sveptes inför den sista vilan. Det låter kanske smått overkligt, men Svante minns det.

— I en av familjerna var det fyra flickor och elva pojkar. De utgjorde merparten av byns fotbollslag. Och alla hade fötts i bastun.

Vill sprida god bastukultur

Även idén till Svenska Bastuakademiens föddes i en bastu. En riktigt dålig en, i Luleå 1988. Det trånga, oventilerade utrymmet väckte en tanke, berättar Svante Spolander.

— Vi bestämde att vi måste göra något åt det här och lära resten av Sverige hur man bastar. Det är ju den ultimata reningen. Först var det lite på skämt, men intresset ökade något otroligt när vi satte igång.

Läs även: Slipp klimakteriedeppen: Så fyller du kroppen med må bra-hormoner

Syftet med Bastuakademien är att ”sprida god bastukultur”, och för att göra det har man samlat allt ifrån kunniga bastubadare och -byggare till arkitekter och läkare. Men någon checklista över vad som kännetecknar god bastu­kultur vill Svante Spolander inte bjuda på.

— Det är den frågan som är det roliga. I Finland finns många pekpinnar kring bastubadandet, men vi vädjar bara till människans sunda förnuft. Vi vill ha en diskussion, men vi sätter inte upp några absoluta regler. Däremot tog vi direkt avstånd från alla tävlingar där man ska sitta längst och hetast. Det är inte så smart. Vi vill ju ha in folk i bastun, inte köra ut dem.

Då får du bäst effekt av bastubadet

Den brännande frågan om huruvida man ska vara naken, skyla sig med handduk eller ha badkläder på i bastun är inget akademien lägger krut på. Ej heller om det ska råda totalt alkoholförbud. Däremot vill man att fler ska förstå hur man bäst utnyttjar bastuns potential.

På sina resor, både i Sverige och andra delar av världen, har Svante Spolander sett det mesta i bastuväg. Allt från skyltar som förbjuder att man kastar vatten på stenarna ”eftersom aggregatet är elektriskt”, till kaminer helt utan stenar.

Det vanligaste är att man missuppfattat luftfuktighetens roll i bastuupplevelsen, menar han.

Svante förklarar att har man runt 70 grader men bara 15 procents luftfuktighet, kommer man inte riktigt att känna värmen. Själv föredrar han 65 grader och 65 procent luftfuktighet.

— Det blir på gränsen till vad man tål. Och det är så det ska vara. Man ska utmana sig lite, få lov att bita ihop lite. Det är då man får bäst effekt.

Bastuns hälsoeffekter

Hans Hägglund, även kallad ”bastudoktorn”, håller med. Som läkare, professor vid Uppsala universitet och författare till ”Bastuboken — heta fakta om bastu och hälsa” (Ekerlids förlag), har han ägnat en hel del tid åt forskning kring bastubadets hälsoeffekter.

— Fysisk aktivitet är bra, det vet alla. Och det som egentligen sker när du går ut och springer är att din kroppstemperatur, puls och andning ökar. Det är små portioner av stress för kroppen — men det är bra stress, som förebygger sjukdom.

Hans Hägglund fortsätter:

— Att sitta i bastun påminner helt enkelt om fysisk aktivitet, förutom att du inte aktiverar musklerna. Men du får ändå en hel del av de positiva effekterna.

Enligt de studier som gjorts i världen finns belägg för att några av våra vanligaste folksjukdomar — hjärt-kärlsjukdom, högt blodtryck, lungsjukdom, stroke och demens — till viss del går att förebygga med regelbundna bastubad.

Läs även: Apotekarens bästa råd i förkylningstider: Så kan du förebygga och behandla sjukdomen

— Det som händer i bastuvärmen är bland annat att blodkärlen vidgar sig och blir mer elastiska, säger Hans Hägglund.

Miljontals svettkörtlar börjar jobba, tills du inte kan sitta i bastun längre och går ut för att bada, duscha eller kanske rulla i snön.

— Endorfiner frisätts. Immunförsvaret stimuleras. Och det finns flera studier som visar att de som bastar mycket har lägre blodtryck.

Även risken för stroke minskar vid regelbundet­ bastubad — med så mycket som 60 procent, enligt finsk forskning. Och än större betydelse har ­bastandet för risken att drabbas av demens, ­konstaterar Hans Hägglund.

— De som badade fyra till sju gånger per vecka jämfört med en gång per vecka minskade risken för demens med 65 procent.

Basta efter träning

I Sverige finns offentliga bastur ofta i anslutning till träningsanläggningar, simhallar och friluftsområden. Det är inte helt långsökt att tänka sig att svenska bastubadare ofta är av den mer fysiskt aktiva typen – vilket förstås också kan bidra till de positiva hälsoeffekterna.

En glad nyhet för den som både gillar träning och bastu är att kombinationen tycks vara extra effektiv. Du kan få både starkare muskler och bättre kondition genom att basta efter ett träningspass.

Enligt Hans Hägglund har forskare kunnat konstatera att musklerna blir lite större av kombinationen träning och bastu, när man studerat dem med datortomografi. Det skulle kunna bero på ett tillväxthormon som frisätts av värme.

— Det är inte helt belagt varför, säger han, men att kombinera träning och bastu verkar bra!

Den internationella bastuforskningen tycks ha fått ny fart, inte minst sedan 2015, då en finsk grupp började presentera sina studier och resultat. De menade bland annat att de som bastade fyra till sju gånger per vecka halverade risken att dö i förtid, jämfört med de som bastade bara en gång per vecka.

Det låter som att man måste tillbringa väldigt många timmar i svettstugan för att få effekt. Eller?

I den befolkningsstudie som sedan 1985 pågår i Norrbotten och Västerbotten har frågor som gäller bastuvanor tagit sig in i formulären de senaste åren, och där finns andra indikationer.

— Där har vi resultat som talar för att det inte krävs lika frekventa bastubad som anges i den finska studien, för att få resultat. Det skulle kunna räcka att basta ett par gånger per månad för att få hälsofrämjande effekter. Men det är en pågående studie. Vi försöker lära oss mer, säger Hans Hägglund.

God effekt på den psykiska hälsan

Intressant i den svenska studien är också att den psykiska ohälsan tycks vara signifikant lägre bland de som badar bastu regelbundet jämfört med de som inte gör det. Vad kan det bero på?

— Det skulle kunna vara för att det är en rutin att gå iväg och bada bastu, menar Hans Hägglund. Eller att man bastar med andra och mår bra av gemenskapen. Det avstressande, njutningen i sig, kan påverka.

Det har också visat sig att de som bastar mycket skattar sin hälsa som bättre. De säger sig ha mer energi, känner sig lyckligare, har lite mindre oro och ångest. Men även här kan andra faktorer spela in utöver bastuvanorna – att man tränar regel­bundet, inte röker, och annat.

— Det vi inte riktigt kan mäta är vad den sociala gemenskapen betyder i sammanhanget. I en bastu kan man träffa andra människor, ha intressanta samtal, få en känsla av samhörighet. Det ­spelar nog också roll. Det är svårt att säga vad just ­värmen från stenarna bidrar med när det gäller det ­psykiska välmåendet.

Så, kanske är det inte så konstigt att just Finland — bastubadandets nordiska vagga — i flera år har utsetts till världens lyckligaste land enligt World Happiness Report.

Läs även: Skogsbad i Japans äldsta läkeskog: Sänker stressnivån och stärker immunförsvaret

Är det direkt kopplat till bastubadandet, kanske? Nja. Kanske inte helt och hållet, om vi ska vara ärliga. Enligt en lyckoforskare från Finland har nog resultatet mer att göra med att ha lagom höga förväntningar på livet, och att känna sig trygg med offentliga institutioner som skola och sjukvård.

— Men lite spelar det kanske ändå in, tror Hans Hägglund. Om man har bastat regelbundet och har det i livsstilen.

Själv bekänner han sig som bastuberoende.

— Om det går så bastar jag varje dag. För mig är det viktigt. Jag tycker det är så skönt, så jag längtar. Det är som en drog.

Det finns alltså många goda skäl att avrunda en skön friluftsdag med en stunds bastu. Och ungefär lika många bastutyper att testa, faktiskt. I bastuns svenska mecka, Kukkola­forsen, finns allt från den traditionella vedeldade våtbastun och rökbastun till en växthusbastu där taket dignar av lavendel, mynta och vinbärsblad.

— När man öser på vatten och ångorna kommer upp där så doftar det något otroligt, säger Svante Spolander.

Renar inifrån och ut

Svantes egen favorit är nog ändå den vanliga ”byabastun”, en kopia av den som flottarna och fiskarna hade i hans barndom.

— Men det är som med allt, säger han — har man ätit sportbröd i en månad vill man byta till husman. ­Rökbastu är en fantastisk upplevelse.

Den stammar från gamla rökpörten som fanns i Lappland och Tornedalen, där man hettade upp stenar för att behålla värmen i husen. Sedan märkte man att om man kastade vatten på dem kom skön ånga, och därifrån har rökbastun utvecklats.

En vanlig bastu har kanske 30–40 kilo sten, men i rökbastun behövs upp till 1 000 kilo, och ofta större stenar. Först eldar man under dem i 3–4 timmar, så att varje sten blir het ända in i kärnan. Det blir som ett magasin av värme i jätteugnen, och innan det är dags att äntra laven tar man ut glöden och vädrar ut röken.

— Men det är sot på väggarna. Det luktar så gott av tjära och rök, säger Svante drömskt. När man skulle till Finland och ragga var det viktigt med rökbastu innan, så de kände att man var en ren kille från Sverige. Då behövdes ingen parfym.

Hade du använt lövruska också var det så gott som klart, menar han. Färska, mjuka löv ska det vara, som släpper ifrån sig tvålämnet saponin som finns naturligt i björklöven.

— För mig är bastubadandet till 80 procent en inre rening, summerar Svante Spolander. Man är totalt avslappnad, känner sig ren inifrån och ut. Man ska ge bastun tid. Det kan bli en ritual, något man ser fram emot, så att livet blir cirkulärt. Det är viktigt, tror jag.

Vilken bastu-typ är du?

Våtbastu

Den traditionella bastun har vedeldat ­aggregat och stenar att kasta vatten på. Varianten med elektriskt aggregat har kortare uppvärmningstid och ofta möjlig att styra med timer eller app.

Torrbastu

En torrare typ av bastu, alltså med lägre luftfuktighet. Här kan man ha runt 90 graders värme, men med en luftfuktighet på bara 5–10 procent.

Ångbastu

Ångbastuns temperatur är lite lägre, runt 45–65 grader, men med en väldigt hög luftfuktighet på cirka 40–65 grader.

Infraröd bastu

IR-bastu är en nyare typ av bastu som ökat i intresse. Här omvandlas ljusstrålar till värme när de möter din hud – däremot blir rummet inte så varmt. Värmen lär gå djupare in i kroppen.

Rökbastu

Savusauna, rökbastu, har ett långt förflutet­ i Finland. Här eldar man öppet i bastun på ett stort stenmagasin, vilket gör att bastun fylls med rök. Innan man ska basta vädras röken ut men stenarna, som blivit varma ända in i kärnan, håller värmen länge.

Bastutält

Vill du kunna basta var och när du vill? Då kan ett bastutält vara något för dig. Sätts upp på några minuter, och sedan är det bara att elda i kaminen. Perfekt för ett basecamp dit du tar bilen, för att bära runt på det blir lite väl tungt.