Detox för kropp och själ

TEXT GISÉLA LINDE

FOTO THINKSTOCK

 

Frid i tarmen och fröjd i blicken utan skräpmat och dagligt lattehinkande? Den medicinska nyttan av traditionell hälsodetox är fortfarande inte bevisad – åtminstone sedd ur ett skolmedicinskt perspektiv. Men många människor säger sig må bättre efter en utrensningskur.
Och kanske handlar detox inte enbart om att avgifta kroppen. Förr talade man om askes. En ”livsföring i avhållsamhet från njutningar” för att fostra kroppen och rena sinnet, till exempel under den 40 dagar långa fastetiden inför påsken. Möjligen har 2010-talets detoxtrend samma syfte. I överflödet av mat, prylar, information och roliga saker att göra har det blivit svårt att hitta sitt eget lagom. Vi blir övergödda och överstimulerade, utmattade och blasé. Och mitt i den allmänna övermättnaden blir totalstoppet en möjlig strategi. Ett sätt att få vila och överblick, och sedan avnjuta livet med nymornade sinnen i stället för i slentrianmässigt frosseri.

En vit månad

Metoderna är otaliga, och syftena likaså. Som för Björn Dickson i Stockholm, journalist, som tillsammans med sin fru tar en vit månad ungefär vid den här tiden varje år.
– När jag var ung blev det mycket festande. Då var den vita månaden viktig som en slags årlig koll: Klarar jag av att vara utan sprit? Numera är det mest som en nystart på året. Det är bra för hälsan, man går ner lite i vikt, och jag tycker nog att jag blir lite piggare också, säger han.
Under sin vita månad dricker Björn Dickson ingenting alkoholhaltigt. Inte ens lättöl.
– ”Lite” eller ”lagom” kan egentligen betyda vad som helst. Men ingenting är – ingenting. Det är lätt att definiera, och det blir en kraft i själva beslutet.
– Jag tycker mycket om att äta gott och dricka gott vin till, och det är jag inte villig att lägga bort. Men att avstå ibland känns bra för både kroppen och själen. Det är hälsosamt att påminna sig själv om att fast jag lever i ett samhälle där allt jag vill ha finns inom räckhåll dygnet runt behöver jag inte alltid tillfredsställa mina behov genast, säger Björn Dickson.

 

Ren och oraffinerad mat 

Ibland vaknar detox-suget i övermättnad, som för coachen och inspiratören Ulrika Gabriel.
– Det började för fem år sen, när jag hade varit på semester i Skåne med min familj. Vi ville lyxa och äta ute, och är man en barnfamilj blir det lätt mer skräpmat än vanligt. Jag tror jag hade ätit två eller tre pizzor på en vecka, och jag kände mig helt slut. På hemvägen hittade jag en artikel om detox i en tidning. Och då var jag laddad, så jag satte igång nästan direkt.
Skillnaden märktes efter bara ett par dagar:
– Jag blev hög av energi, med en lätthet i både kroppen och huvudet som jag inte känt på länge. Det var härligt, en riktigt wow-upplevelse.
Efter det detoxade Ulrika Gabriel två gånger om året; som en invärtes städning vår och höst. Inga specialelixir, inga extrema dieter. Bara så ren och oraffinerad mat som möjligt. Frukt och grönsaker, någon gång lite fårost eller rentav fisk och kyckling. Men inget kaffe eller te. Inget socker. Inga mjöl- eller mjölkprodukter. Och varje gång samma resultat: rena energikicken.
Men det fanns en förklaring utöver själva detoxen, visade det sig. En alternativterapeut föreslog nämligen att hon skulle sluta äta vetemjöl för att bli av med sin pollenallergi. Skeptisk och lätt motvillig började hon pröva sig fram.
– Till slut fick jag inse att jag faktiskt inte tålde vetemjöl. Sen jag lade om min kost har detoxsuget minskat, och jag har inte kört någon ordentlig kur. Jag ser det som att kroppens behov av avgiftning minskat för att jag inte längre äter sådant som jag inte tål.

 

Stänga av datorn

Den tumregeln kanske gäller även den som inte är direkt allergisk mot någonting? I så fall säger detoxtrenden definitivt något om vår tid.
– I mitt jobb som coach och inspiratör får jag höra samma sak från nästan alla mina klienter, oavsett varför de söker min hjälp: ’det är för mycket’. Vi har det gott ställt, men människor känner sig stressade och pressade. Det är svårt att hitta balansen när det är så mycket som pockar på vår uppmärksamhet jämt.
Lösningen är att välja bort, anser Ulrika Gabriel, som numera själv satsar på mental detox i stället för kostdetox. Som att stänga av datorn efter klockan 18 två veckor nu och då.
– I mitt jobb är nätet ett fantastiskt arbetsverktyg, och det är lätt att bli sittande hur länge som helst. Då behöver jag själv sätta mina egna gränser. Ta ett steg tillbaka och fråga mig själv: Vad lägger jag min tid på egentligen? Vad får jag ut av det? Hur mår jag? Vad är lagom för mig? Att stänga av datorn om kvällarna ett tag är ju inget extremt. Men det måste det inte vara. Det handlar om att lägga sig på en nivå man klarar av, ta ett steg i taget och testa.

 

Sluta kolla mejlen

Ja, vad är lagom? Den frågan har också Dan Jansén, byggnadsingenjör på Åland, ställt sig. Han vet en del om att vilja mycket, engagera sig överallt, överprestera och till slut bränna ut sig. Och att därmed bli tvungen att ta tag i sig själv och sina vardagsval. Hans detoxmetod just nu: att stänga av mejlboxen.
– Jag försöker hela tiden förenkla livet för att ha mer tid och energi för det jag verkligen vill göra, bland annat vara mer närvarande med barnen. Jag insåg att jag använde upp till en timme om dagen för att kolla mejlen, och det mesta var oviktiga grejer.
Dan Jansén tycker att han mår rätt bra av sin hittills årslånga digitala detox: hård internet-ransonering, total mejlstopp. Ändå blir experimentet knappast bestående.
– Jag är intresserad av hållbarhetsfrågor, och jag vill vara med och påverka politiskt. Och det blir krångligare så här. Det känns inte heller bra när människor jag samarbetar med får mer att göra på grund av mig.
Ändå fyller stopp av det här slaget en viktig funktion, tror Dan Jansén.
– För länge sen såg jag inte på TV på ett år, och jag ändrade mina vanor betydligt efter det. Det är lättare att hitta en lagom nivå när man brutit helt ett tag och hunnit tänka efter hur man kan vill ha det i stället. När jag börjar använda mejl igen blir det bara till det allra nödvändigaste.

 

Bojkotta råaolja

Att plötsligt förändra sina självklara och närmast osynliga livsrutiner odlar medvetenhet. Filmaren John Webster i Helsingfors tog hela familjen med sig i ett minst sagt radikalt detox-experiment: att under ett års tid försöka låta bli att konsumera råolja i alla dess former. Deras ”oljediet” finns numera på film: vad händer när en vanlig medelklassfamilj i förorten tar hoten om klimatförändringar på allvar och börjar ifrågasätta sina vardagsvanor? Bilkörningen till jobb och dagis, shoppingrundorna, semesterresorna söderut… ja, allt det där som ”alla” gör.
John Websters fru Anu låtsas ingen förtjusning. Oljedieten och filmen är makens påhitt, men hon hänger på för hans skull. Genom filmen får vi följa familjens äventyr: skratt och goda stunder, kreativa lösningar, konflikter och vedermödor. Bilen som ska säljas, båten som är lite för tung att ro till sommarstugan. Cykelturer och bussfärder i alla väder. En jul utan plastleksaker och kulörta inslagningsattiraljer. Svårigheten att hitta toalettpapper som inte är plastförpackat – för att inte tala om alla andra behov som plötsligt måste lösas utan plastförpackningar. Matvaror. Schampoo. Tandkräm.
– På vilken hemsida för trädkramare har du hittat det där receptet, säger Anu Webster och skrattar, när hon hittar sin man vid spisen med en gråaktig röra i kastrullen: hemgjord hårgelé.

 

Mer tid med barnen

– Olja hjälper oss göra saker fortare, i form av transporter, energi och prylar. Att ta bilen sparar tid. Men frågan är vad man sen gör av den tiden. Vilken är vinsten om man har jättebråttom till jobbet och jättebråttom hem, och sen bara utmattad sjunker ner framför TV:n, frågar John Webster retoriskt.
– Det mest oväntade med detoxen var att upptäcka att vi fick massor av kvalitetstid med barnen, till exempel genom att åka buss och tåg tillsammans. Man pratar bra när man inte behöver koncentrera sig på att köra.
Filmen ”Recipes for Disaster” kom ut 2008, har sålts till 24 länder och dubbats till fyra språk. Familjen Webster lyckades skära ner sina koldioxidutsläpp med 52 procent. Men sen då?
– Vissa vanor gick familjen tillbaka till efter oljedetoxen. Som vanlig tandkräm, säger John Webster och skrattar.
– Somligt av det vi gjorde var mer besvärligt än effektivt. Men jag hade nog inte hamnat där jag är idag utan den här detoxen. Och de viktiga grejerna har vi fortsatt med. Vi cyklar mycket, vi har grön el och vi har byggt ett hus på ekologiska principer som inte ger några utsläpp i drift. Och jag tar tåget istället för att flyga på mina arbetsresor.

Spara koldioxid

Projektet har också inneburit en personlig resa för John Webster.
– 2005-2006 fanns mycket mindre information än nu om hur man som privatperson kunde minska sina koldioxidutsläpp, och matens inverkan fanns inte på agendan alls. Men ju mer jag tog reda på, desto mer ångestfylld blev jag och desto striktare blev jag. Till slut blev det nog för mycket för familjen.  Så min utmaning har varit att hitta balansen. Jag har blivit mindre ”hard core” och mer rationell. Jag tar mindre stress för småsaker som att duscha fyra minuter eller ta en taxi ibland, och försöker koncentrera mig på helheten, säger han.
– Att ta ansvar för sina gärningar är en moralfråga. Men alla måste hitta sitt sätt. Jag håller själv fortfarande på med någon slags personlig ”CO2-trading” med mig själv: ’Jag sparar 900 kilo koldioxid om jag tar tåget till Rom, och för det kan jag äta 80 kilo ost’. Idealet vore väl att inte åka till Rom alls, att sluta äta ost och att bara duscha två minuter. Men man kan inte leva så hela tiden. Den bästa dieten är den diet som blir av.

Nyfiken?

Hälsodetox
ehdin.com/?navid=161&sub=100
dietshop.se/mall.asp?strTextID=50
helahalsan.se/tarmskoljning-detox-avgiftning-utrensning.html
 

Digital detox
adbusters.org/campaigns/digitaldetox
roomfordebate.blogs.nytimes.com/2010/06/07first-steps-to-digital-detox/

Downshifting
jorgenlarsson.nu/