För mycket kött och för lite grönsaker – så ser det ut på många skolbarns tallrikar idag, visar undersökningen Riksmaten Ungdom som gjorts av Livsmedelsverket. En trend som man nu hoppas kunna vända med de nya råden ”Bra måltider i skolan”. Bland annat genom att erbjuda en vegetarisk rätt till alla varje dag och ett stort salladsbord.
Ytterligare en tanke med den nya råden är att få in ett större hållbarhetstänk i skolans värld, i linje med Agenda 2030.
– Svenska kommuner lägger 6 miljarder på skolmaten varje år. Vi uppmanar rektorer och lärare att använda måltiden i undervisningen för att skapa engagemang för ett hållbart samhälle och utbilda framtida kvalitetsmedvetna konsumenter, säger Anna-Karin Quetel, nutritionist på Livsmedelsverket.
Hon framhåller också att kraven som ställs ska vara lika för skola, fritids och skolkafeterior.
– Det är inte rimligt att skolans egen kafeteria tillhandahåller läsk, godis och kakor. Det är viktigt att få lära sig äta bra mellanmål och frukostar till vardags. Utbudet i skolkafeterian bör vara både gott och hälsosamt.
Så lyder de nya råden från Livsmedelsverket
- Använd skolmåltiden som en integrerad del av skolans undervisning för att främja elevers lärande, utveckling och trivsel på skolan.
- Servera dagligen flera alternativa rätter, varav minst en vegetarisk rätt som alla får ta av, och ett stort salladsbord med minst fem olika sorters grönsaker.
- Planera näringsriktiga måltider med stor hänsyn till elevernas preferenser och önskemål.
- Servera lunchen mellan klockan 11–13, vid ungefär samma tidpunkt för eleverna varje dag.
- Ge alla elever minst 20 minuter för att sitta ner och äta i lugn och ro.
- Se till att alla elever, oavsett allergi eller särskilda behov, ges möjlighet till en positiv måltidsupplevelse.
- Besluta hur långt skolan kan tillmötesgå enskilda önskemål om specialkost, utöver vad som är reglerat i lag.
