Det är drygt 20 år sedan vi fick de första riktigt stora utbrotten av vinterkräksjuka i Sverige och sedan dess har viruset återkommit med full kraft med några års mellanrum.
Under pandemin försvann vinterkräksjukeutbrotten nästan helt, men inför 2025 har Folkhälsomyndigheten varnat för att nya större utbrott kan väntas, eftersom nya mer smittsamma virusstammar har börjat sprida sig.
Men vad är då vinterkräksjuka för virus? Hur sprids viruset? Och vad kan man göra för att skydda sig?
Läs även: Magdoktorn Rana Eizad: ”Tarmen och hjärnan pratar med varandra”
Förhindra utbrott av vinterkräksjukan
Carl-Johan Fraenkel är infektionsläkare vid Skånes universitetssjukhus i Lund och vårdhygienläkare i Region Skåne. Han har specialstuderat hur noroviruset bakom vinterkräksjukan sprids i sjukhusmiljöer och hur man på olika sätt kan förebygga och begränsa utbrott i känsliga vårdmiljöer. Det är viktig kunskap för sjukvården — men också för alla som vill minska risken att drabbas av vinterkräksjuka.
— Vintern 2010–2011 blev extrem när det gäller utbrott av vinterkräksjuka, säger Carl-Johan Fraenkel. Omkring 30 procent av alla vårdavdelningar i Skåne drabbades — och hela 43 procent av alla medicinavdelningar hade minst ett utbrott av vinterkräksjuka.
Utbrotten fick stora konsekvenser för patienterna och utgjorde en stor utmaning för sjukvården. Vårdavdelningar fick stängas, operationer och viktiga behandlingar sköts upp och redan sjuka patienter utsattes för ytterligare påfrestningar.
— Därför kändes det angeläget att bidra till att fördjupa kunskapen om hur virusen bakom vinterkräksjuka beter sig och sprids och vi har sedan dess genomfört ett antal studier i Lund.
Läs även: Vårda ditt virom: Så hjälper det till att skydda dig från sjukdomar
Vinterkräksjukan sprids lätt
De vanligaste formerna av vinterkräksjuka utgörs av olika stammar av norovirus, som kännetecknas av att de utgörs av mycket små viruspartiklar som sprids lätt och har en stark förmåga att utveckla stammar med nya egenskaper.
— Nu vet vi att det bara behövs någonstans mellan 100 och 1 000 viruspartiklar för att bli smittad — och i ett enda gram avföring från en person med vinterkräksjuka kan det finnas upp till tio miljarder partiklar, säger Carl-Johan Fraenkel och fortsätter:
— Vi vet också att partiklarna med virus är mindre och lättare vintertid när luften är torr inomhus — och det innebär att smittan kan spridas lättare.
Läs även: Apotekarens bästa råd i förkylningstider: Så kan du förebygga och behandla sjukdomen
Så skyddar du dig mot vinterkräksjukan
Smittspridningen kan ske via direktkontakt med en sjuk person, indirekt kontakt via ytor som handtag och handdukar — men även via luft i rum där sjuka personer vistas eller har vistats.
— Det innebär att vi måste vara observanta inte bara på direktkontakter med smittade personer, utan även vara noga med rengöring av ytor där den smittade rört sig och genom vädring och ventilation i de lokaler som det finns eller har funnits smittade personer. God handhygien är grundläggande, men handsprit har dålig effekt på den här typen av norovirus, så det är noggrann tvättning med tvål och vatten som gäller.
En annan viktig tumregel för att inte sprida smitta är att stanna hemma i två dagar efter sista symtomen på vinterkräksjuka.
— Annars är risken stor att fler drabbas, exempelvis far- och morföräldrar som träffar sina barnbarn. Det är onödigt, för vinterkräksjuka vill man verkligen inte ha, säger Carl-Johan Fraenkel.
Undvik vätskebrist om du drabbas
Vad gör jag då när vinterkräksjukan slår till? Hur kan jag lindra besvären? Och vad kan jag äta för att hämta ny kraft?
Andreas Erlandsson är specialist i allmänmedicin och verksamhetschef för Husläkarmottagningen på Sophiahemmet i Stockholm och får ofta frågor om vinterkräksjuka från sina patienter.
— En rejäl magsjuka är påfrestande och tar på krafterna. Därför gäller det att så gott det går försöka förkorta förloppet och lindra besvären. Diarréer och kräkningar och tarmens försämrade förmåga att ta upp vätska kan leda till uttorkning. Därför behöver du dricka mer vätska än vanligt vid vinterkräksjuka och framför allt om du också får feber. Drick lite men ofta. Och det är viktigt att få i sig både lite socker (energi) och salter.
Vätskeersättning finns som brustabletter på apotek, men det går också att blanda egen vätskeersättning. Tänk på att äldre och barn lättare drabbas av vätskebrist.
Hur gör jag med maten och vad kan jag äta?
— När du känner dig lite bättre kan du börja med att äta små portioner med det som är skonsamt för magen, till exempel vitt bröd, yoghurt, kokt fisk eller ris. Blåbärs- och nyponsoppa är bra då det innehåller socker. Undvik starkt kryddad, fiberrik mat och stekt kött som är svårt för tarmen att bryta ned. Tarmen kan vara känslig för laktos, så var även försiktig med mejeriprodukter som mjölk, grädde och ost.
Läs även: Psylliumfröskal: Nyttigt för mage och tarm
Så här gör du egen vätskeersättning
- 1 liter vatten
- 6 strukna teskedsmått strösocker (1 teskedsmått = 5 milliliter).
- ½ teskedsmått salt (½ teskedsmått = 2,5 milliliter)
Kort om vinterkräksjukan
- Vinterkräksjuka orsakas huvudsakligen av norovirus, som hör till gruppen calicivirus. Viruset är mycket smittsamt och kan leda till stora påfrestningar på kroppen, särskild för äldre och redan sjuka personer.
- Smittan sprids via direkt eller indirekt kontakt, men förekommer även i luft efter exempelvis kräkningar. Vanliga smittvägar är också livsmedel som hanterats av smittade personer eller exempelvis bär och grönsaker som har varit i kontakt med avloppsvatten.
- Det tar mellan 12 och 48 timmar från smittillfället tills sjukdomssymtomen kommer. Typiska symtom är illamående, kräkningar, diarré, buksmärta, yrsel,
huvudvärk och feber. - Drabbas du av vinterkräksjuka kan du ha en kortare tids immunitet, men skyddet är kortvarigt och det är inte ovanligt att personer drabbas flera gånger under en säsong. Omkring 20 procent av befolkningen beräknas vara immuna mot de vanligast förekommande norovirusen.
- Det forskas på vaccin mot norovirus och det finns förhoppningar om att ny teknologi ska göra det möjligt att utveckla effektiva vaccin mot norovirus.
