Skogsbad i Japans äldsta läkeskog: Sänker stressnivån och stärker immunförsvaret

Jag får sticka in armen i en blodtrycksmätare. Den ser helt annorlunda ut än de manschetter vi är vana vid i Sverige. Det är en maskin med ett hål i mitten. Sedan får jag hålla en sticka under tungan i någon minut i syfte att mäta min stress via kortisolnivån i saliven.

Läkaren Shigeyoshi Kumeda, som sitter på andra sidan bordet, nickar vänligt och lämnar över en lapp med mina värden. Han skämtar om min låga stressnivå och säger att jag knappt behöver skogsturen som ligger framför oss, men påpekar ”att det finns lite att göra på blodtrycket”.

En gång i månaden teamar läkaren Shigeyoshi Kumeda ihop sig med en skogsterapiguide och tar med sig grupper ut i Akasawa Natural Recreation Forest. Ett samarbete som är sanktionerat av sjukhuset, Nagano Prefectural Kiso Hospital, där han är anställd. Sedan flera år tillbaka rekommenderar de shinrin-yoku (skogsbad) till sina patienter i rehabiliteringssyfte och står nu i begrepp att erbjuda även sjukvårdspersonalen detta, då deras arbetssituation är både stressande och fysiskt och psykiskt pressande.

Idag är vi cirka 15 personer som står stampar friluftsklädda i den något köldslagna förmiddagssolen. Vi befinner oss i ett bergsområde med vidsträckta skogar mellan Kyoto och Tokyo, i Japan. Efter gårdagens regn är luften fräsch och himlen klarblå. Naturen känns nytvättad. Det doftar osedvanligt friskt av alla barrträd som omger oss.

Urkällan till skogsbad

Akasawa Natural Recreation Forest anses vara en av Japans vackraste skogar med upp till 300 år gamla cypressträd och är känd för att vara självaste urkällan till shinrin-yoku. Certifierad som läkeskog redan på 1970-talet hölls här 1982 det allra första skogsbadet efter att det japanska departementet för jordbruk, skogsvård och fiske (Japanese Ministry of Agriculture, Forestry and Fisheries) introducerat ett nationellt hälsoprogram med shinrin-yoku som stresshanteringsmetod.

Här finns totalt åtta vandringsleder, varav den längsta är på 3,5 kilometer. Det är inte längd eller fart som gäller här, utan att ta in naturupplevelsen
i långsamt gemak. Med Shigeyoshi Kumeda i täten börjar vi i ett avslappnat tempo röra oss in i skogen längs en noggrant utmärkt och välpreparerad led. Vi går längs en brusande flod där det flottades timmer förr i tiden.

Ljudet av rinnande vatten är en viktig ingrediens i skogsbad, där man aktiverar alla fem sinnen. Solljuset strilar ner genom de höga träden. Just skuggspel har ett eget ord på japanska, komorebi, och anses vara en av skogens bidrag till vårt välmående.

Imponerande träd i Japanska skogen

Träden är en blandning av blad- och tallträd. Den japanska lönnen med sina mångflikiga blad är ett bra exempel på alla de fraktaler (upprepade mönster) som uppstår i naturen och som har en avstressande effekt och hjälper mot mental trötthet, enligt en artikel publicerad i Frontiers in Psychology.

Mest imponerade blir vi dock av Hinokiträden, en sorts cypress som blir uppemot 35 meter hög och som sprider en distinkt frisk doft som påminner om sandelträ.

Hinokiträd, tillsammans med andra barrträd som ceder, granar, tallar men även ekar, utsöndrar fytoncider. Detta ämne som växter släpper ifrån sig för att skydda sig mot insekter har visat sig sänka blodtrycket och öka produktionen av immunförsvarets NK-celler som bekämpar såväl infektioner som cancer. Just i det här område finns det extra mycket fytoncider och precis efter regn har de som störst effekt eftersom ångan som utsöndras då drivs nedåt.

Skogsbesök ökar immuncellerna

Vi ledsagas av skogsterapiguiden Takehara som uppmärksammar oss på olika växtarter, några av skogens högsta träd, olika ljud, stilla rörelser bland bladen, vackra mossor. Långt inne i den susande skogen plockar hon fram liggunderlag och låter oss vila en stund i en grönskande svacka.

När vi börjar gå igen pekar hon ut riktningen till det område där de allra högsta träden finns, Ise Shrine Goshinboku Felling Site. Där växer de heliga träd som används som timmer till Ise Jingu templet, vars innersta del byggs om vart tjugonde år under 1 300 år gamla ceremoniella former. Vi svänger dock av åt ett annat håll och kommer fram till en rastplats med en eldstad och där tre stora skyltar med olika forskningsresultat är uppsatta.

Läkaren Shigeyoshi Kumeda pekar på graferna som visar hur immuncellerna ökar vid skogsbesök. Först efter fyra veckor avtar effekten, men stannar ändå på en nivå högre än före besöken i naturen.

— Om du gör skogsterapi en gång i månaden kan du bibehålla den höga nivån av immunceller hela tiden, tillägger han.

En annan skylt visar hur kortisolnivåerna inte påverkas av en kilometerlång promenad i stadsmiljö men minskar rejält när samma promenad tas i skogen. Detta backas upp av annan forskning som säger att det räcker med att vistas i naturen 20 minuter tre gånger i veckan för att kortisolnivåerna ska sänkas signifikant.

Därför känner vi oss hemma i naturen

Shigeyoshi Kumeda har själv forskat här i Akasawaskogen. Han tog då med medelålders män, med hög risk för hjärtkärlsjukdomar, på promenad två gånger om dagen, morgon och eftermiddag. Under två påföljande lördagar fick de gå 2,6 kilometer under 80 minuter. Med signifikant sänkt puls, ökad kraft och sänkta nivåer för depression, trötthet, oro/ångest och förvirring som resultat, enligt studien publicerad i Evid Based Complement Alternat Med.

Världens främsta auktoritet på skogsmedicin som inkluderar skogsterapi, Miyazaki Yoshifumi, läkare och professor emeritus vid Chiba universitetet, säger att det inte alls är konstigt att människor känner sig hemma och kopplar av i skogen på grund av vår långa gemensamma historia. Sett till att vi som människoras endast har levt i stadsmiljöer i 200 till 300 år sedan den industriella revolutionen kontra några miljoner år i naturen.

— Den urbana perioden motsvarar mindre än 0,01 procent av mänsklig evolution. Med andra ord har vi tillbringar mer än 99,99 procent av vår utveckling i en naturlig miljö, säger Miyazaki Yoshifumi i den sammanställning över Japans läkeskogar som Cabinet Office of Japan gett ut.

Han har lett den forskning som gett vetenskaplig evidens åt skogsbaden. Några av de rön han lyfter fram är att skogsbaden ger en sänkning av aktiviteten i det sympatiska nervsystemet (vilket annars ökar under stress) tillsammans med en ökning i det parasympatiska nervsystemet (det vi kallar vårt lugn och ro-system), pulsen går ner, blodtrycket går ner och kortisolnivåerna minskar. Man har också sett att det har en lugnande effekt på aktiviteten i prefrontala cortex.

— Vårt forskningsteam fann vetenskapliga bevis för att även om skogsterapi inte kan bota sjukdomar, kan det användas för att göra kroppen mer motståndskraftig mot dessa, säger Miyazaki Yoshifumi.

Skogsbadet sänkte blodtrycket

Efter en dryg timme är vi tillbaka vid timmerstugan som vi utgick från. Rosiga om kinderna, med klarnad blick, uppfyllda av den friska doften och färgrikedomen i skogen. Mätningarna görs om och vi får bevis svart på vitt om skogsterapin haft effekt även på oss. Jag som hade så låg stressnivå från början — jag är ju i Japan på semester — har sänkt mitt blodtryck något.

— Jag har helt klart återhämtat mig och fått nya krafter. Känner mig också betydligt avstressad, säger en annan av deltagarna, Yanagisawa Toshifumi.