Bättre sömn eller ökad stress? Experten varnar för överdriven hälso-tracking

Enligt den Nationella folkhälsoenkäten från 2024 har 45 procent av svenskarna någon typ av sömnbesvär.

Mätning av data har varit aktuellt länge, inte minst när det gäller hälsa. Kanske minns du åren då stegräknaren var på tapeten tillsammans med tävlingar på arbetsplatser? 2014 utsågs aktivitetsarmbandet till årets julklapp.

Den schweiziske urmakaren Abraham-Louis Perrelet skapade redan 1780 den första mekaniska stegräknaren. Idag har vi alla en mätmaskin i våra smarta mobiltelefoner. Därutöver finns det ringar där mätning av sömn och andra hälsoparametrar finns med.

Hälsoringens sömnpoäng

Kasper Karlgren, tidigare forskare på Stockholms universitet, har intresserat sig för mätning av sömn och interaktionen mellan data och människa. Hans forskning bedrevs mellan 2019 och 2024 och hans avhandling heter ”Tracking and Hacking Sleep: Designing for lived experience through self-tracking” (2024).

Kasper Karlgren börjar med att kommentera att vi har haft en blixtsnabb teknikutveckling under en lång period av tid. De senaste 20 åren har tekniken blivit lättillgänglig. Men mätning av just sömn är inte okomplicerat. Vilket gör den extra intressant för forskningen.

Läs även: Därför är det så nyttigt att basta: 8 hälsofrämjande effekter

— Vi är inte medvetna om vad som händer när vi sover. Det enda sättet vi kan förstå sömn är genom att undersöka det som händer under tiden vi sover, säger han.

Så hur blir det då med tillförlitligheten? Det som normalt sett mäts med en ring eller annan teknik är olika kroppsdata, till exempel hjärtfrekvens, andning och rörelse.

Informationen behandlas sedan med hjälp av algoritmer för att ge en uppfattning om sömnfaser och sömnkvalitet. Det blir en form av tolkning helt enkelt och det är därför svårt att veta med vilken precision som vår sömnfakta producerats. Därför kan exemplet ovan, med en sömnpoäng på 65/100, egentligen ifrågasättas.

Verklig precision kan fås i sömnlaboratorier, där man bland annat kan göra en sömn-EEG, där elektroder placeras i hårbotten. Elektroderna mäter aktivitet i hjärnans nervceller. En sådan utredning kan till exempel utreda sömnbesvär.

Svårare att undersöka sömn

Det som Kasper fann intressant i sin forskning var interaktionen mellan sömndata och människa. Han påpekar att det har skrivits mycket om sömn. Det gör att mätning också kan bli intressant, där människor vill undersöka hur de ligger till.

— Det finns ett demokratiserande av hälsodata där sömn är en av de saker man kan mäta.

Läs även: Sov bättre under klimakteriet – 8 naturliga tips

För vem blir inte nyfiken när möjligheten finns där? Där vi känner en lust att ta kontroll över våra liv och inte minst vår hälsa? Det finns däremot aspekter som behöver lyftas. Här kan en enkel jämförelse göras med att mäta till exempel motion.

— En motionsrunda är mycket mer greppbar som enhet. Så jag tror att det tidigare var många forskare som inte tog tag i sömn av den anledningen. Det var det som fick oss på Stockholms Universitet att börja kolla på sömnen.

Risker med att mäta sömnen

Du sover på natten och det är en omedveten process. Det finns olika faser, inte minst djupsömnen.

När du vaknar har du data att relatera till om du har använt dig av teknik. Med data förväntas vi ta olika beslut. Men vad kan vi ta för beslut? Kasper pekar på komplexiteten.

— Det ena är att appen kanske inte presenterar din data på ett rimligt sätt. Den kanske ger felaktig information. Det händer till en stor del, de här teknikerna är inte alltid särskilt precisa.

Kasper pratar om vilka slutsatser man kan dra utifrån denna självmätning och också de risker som finns. Om den indikerar att du har sovit dåligt, så finns risken att du scannar av dig själv under dagen och letar efter tecken på att du är trött. Det blir en psykologisk aspekt av det hela.

— Det finns ett ordspråk som passar ganska bra. Om du inte känner din fot är det för att foten fungerar bra. Men om du känner av din fot så brukar du ha ont i den. Och om du hittar någon form av trötthet så kommer du att känna av den och identifiera. Folk får en känsla av att de kan dra fler slutsatser och agera mer på sitt liv.

Läs även: Forskaren: Återhämtning är inte en belöning – så får du in pauserna i din vardag

Utöver mätning möts vi också av olika typer av rekommendationer när det gäller sömn. Det kan vara hur länge vi behöver sova, vad vi ska göra på dagen för att öka sömntrycket och det skrivs också mycket om vad sömnbrist kan innebära för människor. Även om din personliga mätning skulle vara perfekt, så kan det vara svårt att agera på den.

Stress över att optimera livet

På sikt kan tekniken och datan blir mer tillförlitlig och att mäta oss själva behöver inte vara negativt. Kasper menar att vi kommer att fortsätta att mäta, där vi tar med oss information till vår vårdcentral och läkare. Han pekar på en framtid där vi till exempel har samlat ihop 20 år av data om oss själva, vilket skulle kunna vara något positivt.

Däremot behöver det finnas en klok tanke kring vem vi delar den med och hur vi skyddar den. Kasper ger också en bredare bild, för att nyansera kroppsmätningar.

— Jag är inte kritisk till datan i sig, men den har inte ett mervärde utöver vad den besvarar. Det finns också en otrolig stress över att optimera sitt liv.

Läs även: Hjärnans ”tvättmaskin” upptäckt: Nyckeln till att förebygga demens?

En sådan sömnstress kallas för ortosomni. Kasper resonerar kring att det handlar om perspektiv. Om du vill samla uppgifter om din sömn behöver du kanske inte titta på resultaten varje dag, utan förslagsvis varannan vecka. Det blir en annan takt i hur du interagerar med informationen. Med ett helikopterperspektiv och en större mängd data kan det vara intressant mäta.

— Låt oss säga att du har börjat på ett nytt jobb och efter ett år tittar du på dina mätningar och du ser att du är påverkad av stress och det nya jobbet. Det skulle absolut kunna vara tillräckligt mycket för ett wake-up call, där du söker vård eller kollar upp vad man kan göra.