Forskaren siktar på att bli 100 – avslöjar sin hälsorutin

Drömmen om ”evig ungdom” har alltid lockat oss — tänk bara på hur många filmer och böcker som gjorts på temat! Men nu handlar långlevnad inte längre bara om science fiction, utan om ett snabbt växande forskningsfält där vetenskapen faktiskt börjar hitta nycklarna till hur vi kan bromsa och — i vissa fall
— till och med vända åldrandet.

Och intresset har exploderat: miljardärer investerar i bioteknikföretag, hälsogurus experimenterar med strikta dagliga rutiner och vi ”vanliga” googlar efter tips på vad vi kan förändra i våra liv för att leva lite friskare, lite längre.

Epigenetisk omprogrammering

Ett av de mest spännande forskningsområdena inom longevity handlar om så kallad epigenetisk omprogrammering, vilket innebär att man går in och justerar de mekanismer som styr hur våra gener används, utan att själva arvsmassan förändras.

När vi åldras samlas kemiska markörer som stör genregleringen, vilket gör kroppen mer sårbar. Med epigenetisk omprogrammering försöker forskarna ta bort dessa åldersspår och återställa cellernas mer ”ungdomliga” tillstånd.

I djurförsök har man till och med fått gamla celler att börja bete sig som unga igen — något som väcker hopp om framtida behandlingar som kan bromsa eller till och med ”vrida tillbaka” åldrandet.

Bär, olivolja och grönt te

Ett annat intressant forskningsområde handlar om de näringsämnen som bidrar till att aktivera kroppens egna reparationssystem. Vissa ämnen kan få cellerna att städa bort skadade delar, förbättra energiproduktionen i mitokondrierna — cellernas egna kraftverk — och dämpa låggradiga inflammationer.

Bland de mest studerade ämnena hittar vi polyfenoler i bär, olivolja och grönt te, sulforafan i broccoli och andra korsblommiga grönsaker samt omega 3-fettsyror från fet fisk och nötter. Tanken är här alltså inte att tillföra något ”magiskt” utifrån, utan att väcka kroppens naturliga förmåga att läka och reparera sig själv.

Läs även: Längre liv med omega-3 – bromsar kroppens åldrande

Dessutom visar forskningen också allt tydligare hur nära tarmen, hjärnan och immunförsvaret hänger ihop. De biljoner mikrober som lever i tarmen kommunicerar ständigt med nervsystemet och immunförsvaret — och påverkar inte bara vår fysiska hälsa utan också humör och kognitiv förmåga. En balanserad tarmflora kan därför vara lika viktig för ett långt och friskt liv som god sömn och regelbunden motion.

Bättre bild av kroppens hälsotillstånd

En av de som tidigt intresserade sig för longevity är den tyska genetikern och forskaren Axel Schumacher. Bland annat var han en av de första att beskriva så kallade epigenetiska klockor — en metod där man kan avläsa en persons biologiska ålder genom att analysera kemiska markörer på DNA:t. Dessa klockor kan ge en mer exakt bild av kroppens faktiska hälsotillstånd än den kronologiska åldern och också ligga till grund för livsstilsförändringar och behandlingar.

— Varje cell i kroppen bär inte bara på DNA utan också på en slags ”mjukvara” av kemiska märken som berättar när gener ska slås på eller av. Med tiden förändras dessa märken långsamt och mestadels slumpmässigt. Det gör att cellerna blir mindre samordnade och att vävnaderna inte fungerar lika smidigt. Det spännande är att dessa förändringar inte är permanenta.

I experiment kan vi återställa delar av denna cellmjukvara och återskapa mer ungdomliga mönster. Det betyder att åldrande inte bara är slitage, utan delvis en förlust av biologisk information som i princip kan återställas, berättar Axel Schumacher.

Han menar att epigenetiska tester är ett av de mest spännande verktygen inom förebyggande medicin.

— De kan ge en ögonblicksbild av hur gammal kroppen är på insidan. Används det klokt kan epigenetisk testning snart omvandla sjukvården från reaktiv — med fokus på att ”fixa” sjukdom — till proaktiv och förebyggande.

Dagsrutin för längre liv

Genom forskning vet vi redan idag att det finns mycket den enskilde kan göra för att öka sitt ”hälsospann” — det vill säga den period i livet då man är vid god hälsa och kan ha en aktiv vardag utan att begränsas av sjukdom eller funktionsnedsättningar.

— Börja med att kolla upp blodtryck, blodfetter, blodsocker och ta njur- och leverprover. Fortsätt med att ta reda på din kroppssammansättning, samt att testa kondition och handstyrka. Sedan är det viktigaste att få till en god sömn, att motionera regelbundet, att vara noga med kosten, samt att vårda dina sociala relationer. Det är grunden allt vilar på. Det finns också epigenetiska tester, men de är ännu dyra och främst ett forskningsverktyg.

Själv följer Axel Schumacher ett väldigt detaljerat ”långlevnadsprotokoll”, som i stora drag går ut på följande:

— Jag försöker leva i synk med kroppens naturliga rytm. Jag går upp samma tid varje dag och börjar med att tanka morgonljus för att ställa in min inre klocka. Jag fastar oftast till sen förmiddag och äter sedan mestadels växtbaserat med mycket grönsaker, baljväxter och fermenterade livsmedel. De flesta dagar innehåller både konditions- och styrketräning. Jag avsätter också tid för meditation och mental träning som läsning, schack eller gitarrspel för att hålla hjärnan lika aktiv som kroppen.

Läs även: Hur farliga är ultraprocessade livsmedel? Vi har frågat experterna

Varje morgon inleds också med 10-15 minuters rödljusterapi.

— Det hjälper till att stimulera de små kraftverken i våra celler, mitokondrierna. När ljuset absorberas ökar produktionen av ATP, molekylen som driver nästan alla biologiska processer, samtidigt som inflammation och oxidativ stress minskar.

Kosttillskott som stöd

I Axel Schumachers protokoll hittar man också många kosttillskott. Dessa — menar han — ska stödja en stabil grund av sömn, rörelse, näring och stressbalans, inte ersätta dem.

— Det finns bra vetenskapligt stöd för exempelvis vitamin D3 och K2 för ben och immunhälsa, magnesium för cellenergi och avslappning, omega 3-fettsyror för hjärta och hjärna och kreatin för muskel- och kognitiv prestation. Vi bör dock se dem som små puffar som hjälper kroppen att göra sitt eget underhållsarbete, inte som mirakelkurer.

Läs även: Christina Stielli: Jag vill inte vara yngre

Han har själv bland annat fungerat som vetenskaplig rådgivare och kritisk granskare vid framtagandet av kosttillskottet AgeViva.

— Kostillskottet bygger på en enkel men kraftfull idé: att hjälpa kroppen att ta bättre hand om sig själv. Det är tillverkat av en särskild form av jäst som hjälper till att aktivera flera av kroppens inbyggda reparationssystem — de som rensar bort skadade celler, dämpar inflammation, skyddar hjärna och muskler och förbättrar cellernas energiproduktion. Det riktar sig alltså inte bara mot en mekanism, utan stödjer många av de nyckelprocesser som forskare kopplar till hälsosamt åldrande.

Prioritera god sömn

Två av Axel Schumachers ”käpphästar” är annars sömn och sociala relationer.

— Sömn är det enskilt mest kraftfulla ”långlevnadsmedlet” vi har! Det återställer hjärnan, reparerar DNA, balanserar hormoner, rensar ut toxiner och stärker immunförsvaret — helt gratis! Kronisk sömnbrist, däremot, påskyndar nästan varje tecken på åldrande, från inflammation till ämnesomsättningsrubbningar. Om du fixar sömnen först förbättras nästan varje annan aspekt av hälsan — energi, humör, kroppsammansättning och till och med biologiska ålder — nästan automatiskt. Själv sover jag i ett svalt, mörkt och teknikfritt sovrum. Jag undviker koffein efter lunch, avslutar måltider minst tre timmar före sänggåendet och har en kort kvällsrutin — med stretching, läsning eller lugn andning — för att signalera ”sömnläge” till kroppen.

Ensamhet, menar han, är inte bara känslomässigt påfrestande, det utgör också en biologisk fara.

— Stora studier visar att kronisk social isolering ökar risken för tidig död lika mycket som att röka 15 cigaretter varje dag. Det skapar stresshormoner, försvagar immunförsvaret och påskyndar inflammation och kognitiv svikt. Jag försöker verkligen umgås ”på riktigt” med vänner: ta långa promenader, äta middag utan telefoner, starta kreativa projekt ihop.

Det största hotet mot vår hälsa är dock inte en enskild grej — det är kombinationen av moderna vanor som tyst bryter ner oss.

— De flesta lider idag av metabol ohälsa: för mycket socker, för lite rörelse, kronisk stress och otillräcklig återhämtande sömn. Lägg till en kost av ultraprocessad mat och en växande ensamhetsepidemi, så har du en perfekt mix som accelererar åldrande och sjukdom.

Läs även: Bättre metabol hälsa: 4 viktiga saker att ha koll på

Möjligt att nå 100

Idag är Axel Schumacher själv 56 år gammal — det vill säga ungefär halvvägs igenom livet om han får leva så länge han tror att det — generellt — är möjligt.

— Med det vi redan vet om motion, sömn, näring och stresshantering ser jag ingen anledning till att det inte skulle vara möjligt att nå långt över 100 med god hälsa. Faktum är att 110 eller till och med 120 verkar realistiskt för människor som tar hand om sig själva och använder den framväxande longevity-vetenskapen. Och takten på framstegen är hisnande. Om genombrott inom cellreparation, genterapi och epigenetisk omprogrammering fortsätter i snabb takt kan vi nå det som kallas Longevity Escape Velocity – punkten där medicinska framsteg lägger till fler år än tiden tar bort. När det sker blir den kronologiska åldern nästan irrelevant!