Getmjölken kommer starkt

Mer lättsmält för magen men ett sämre alternativ för laktovegetarianen. Så skulle man kunna sammanfatta den nya uppstickaren getmjölken.

TEXT LOTTA BRINCK  

FOTO THINKSTOCK

 

Getmjölk dricks världen över och det finns uppgifter som säger att getmjölk till och med är vanligare än komjölk. Klart är i alla fall att produktionen ökar, även i Sverige.

Carina Johansson är getbonden som valde att satsa på ett eget getmejeri. Dalsspira är Sveriges första mejeri som också tar hand om och vidareförädlar getmjölk till konsumtionsmjölk, yoghurt och ost. Carinas getmjölk kan i dag köpas i hela Västsverige och själv tycker hon förstås att vi ska byta komjölk mot getmjölk.
– Getmjölk är godare och lättare att tåla. Själv klarar jag inte komjölk men getmjölk går bra. Och det är jag inte ensam om. Många laktosintoleranta klarar getmjölk.
Geten kallas fattigmansko för att den kan äta nästan vad som helst. Men även getens foder spelar roll och med högklassigt foder smakar getmjölken bättre, hävdar Carina Johansson.

Getmjölk innehåller laktos, mjölksocker, precis som komjölk. Så varför skulle laktosintoleranta klara att dricka getmjölk?
– De som klarar getmjölk men inte komjölk är förmodligen inte laktosintoleranta utan lider av andra tarmproblem, förklarar Sara Johansson, doktor i biovetenskap.
Hon arbetar för närvarande med att sammanställa den forskning som finns om getmjölk.
– Getmjölken är annorlunda uppbyggd. Den innehåller större andel korta fettsyror och eftersom fettkulorna är mindre än i komjölk bryts getmjölken lättare ned i tarmen. Getmjölk är helt enkelt mer lättsmält.
Mycket talar dessutom för att getmjölk är skonsammare för hjärta och kärl. Den större andelen korta och mellanlånga fettsyror i getmjölken gör att den inte är lika kolesterolhöjande som komjölk. Vissa ämnen, peptider, tycks också sänka blodtrycket. Dessutom har studier visat att icke-nedbrytbara kolhydrater, oligosackarider, från getmjölk har anti-inflammatoriska effekter i tarmen. En förmåga som finns kvar i getmjölken trots såväl pastörisering (upphettning) som fermentering (syrning), det vill säga att den finns även i getyoghurt. Getmjölk kan därför vara ett bättre val vid ulcerös colit, Crohns sjukdom och andra inflammatoriska magåkommor. 
Spansk forskning finns som säger att getmjölk är bättre än komjölk som bas i modersmjölksersättning. Bland annat är järnet i getmjölk mer lättillgängligt.

Getmjölk är däremot inget säkert val för den som är allergisk mot komjölksprotein. Eftersom de flesta av komjölkens proteiner också finns i getmjölk, är risken stor att den allergiske reagerar. Komjölksallergiska barn bör alltså inte prova getmjölk – chansen att de klarar getmjölk är liten medan risken för häftiga allergiska anfall är stor. Samma råd gäller även för vuxna med svåra allergiska reaktioner mot komjölk.
Finns andra skäl att undvika getmjölk?
– Getmjölk innehåller betydligt mindre folsyra och B12 än komjölk. Och just bristen på B12 gör att getmjölk är ett sämre val för den som inte äter kött, fisk och ägg.
– Men om getmjölken syras med rätt sorts bakteriekultur ökar såväl halten B12 som folsyra. Getyoghurt skulle vara lösningen. Dessutom smakar getyoghurt inte så mycket get, tycker Sara Johansson.