Stevia har fördelen att vara både naturligt och kalorifritt. Därmed förenar man det bästa från två världar, säger entreprenören Carl Horn af Rantzien, vd för Real Stevia, ett företag som tillverkar stevia för europeiska marknaden.
– Många vill inte ha de syntetiska sötningsmedlen, men man vill inte heller ha de hälsomässiga nackdelarna med socker. Det pågår ett skifte i matkulturen. Vi börjar bli medvetna och ansvarsfulla konsumenter.
Stevia utvinns ur en växt med samma namn som härstammar från Sydamerika, framför allt Uruguay och Brasilien. Den har i århundraden använts av indianer, både för sötning, bland annat av det beska yerbateet, och för medicinska ändamål, till exempel för att sänka blodsockret vid diabetes.
– Sötman finns i bladen, som kan läggas direkt i tekoppen, säger Carl Horn af Rantzien. Den söta smaken kommer från en grupp av ämnen som heter steviolglykosider. Det är dessa som nu har godkänts av EU. Man får fram dem genom att torka bladen, lösa ut smakämnena i vatten som ett te och ur detta utvinns ett extrakt.
Extraktet passar för livsmedelsindustrin och används i drycker, glass, sötsaker och yoghurt.
– Stevia har redan använts i flera år i länder som Japan, USA, Australien och Schweiz. I USA står det nu för nio procent av hela sötningsmarknaden, inklusive socker. Fanta med stevia har blivit en storsäljare. Men produkter med stevia säljs inte med ledord som light och diet, de är för belastade av de syntetiska sötningsmedlen.
På svenska marknaden har det redan lanserats drycker, bordssötningsmedel och glass med stevia. I vissa hälsokostaffärer kan man även köpa hela bladextrakt. Dessa är ännu inte godkända inom EU, men hela växten är nu under utredning som ett novel food, det vill säga ett livsmedel som vi inte ätit i Europa tidigare än 1997.
Väl undersökt växt
Att det dröjt så länge innan stevia godkänts inom EU beror på att det är först nu som dess säkerhet är tillräckligt väl undersökt.
– Det europeiska livsmedelssäkerhetsorganet Efsa ställer samma höga krav på stevia som på andra sötningsmedel. Företagen som tillverkar stevia har flera gånger tidigare ansökt om godkännande, men då har man inte haft tillräckligt rena extrakt, säger professor Nils-Gunnar Ilbäck vid Livsmedelsverkets risk- och nyttovärderingsavdelning.
De hela bladen är inte lika väl undersökta.
– De tycks ha betydligt fler farmakologiska, alltså läkemedelslika, effekter, både positiva och negativa.
På plussidan finns att steviabladen enligt några studier kan sänka blodtryck och blodsocker — effekter som man inte sett i samma utsträckning hos de renframställda steviolglykosiderna. Men bladen uppges också ha använts som preventivmedel i Sydamerika. Enligt vissa djurstudier tycks de även kunna ha mutagena effekter, alltså kunna förändra cellernas arvsmassa, vilket kan vara första steget mot cancer.
– Ännu är detta inte särskilt väl visat vetenskapligt och vi vet inte säkert vad som verkligen är sant och relevant för oss människor, säger Nils-Gunnar Ilbäck. Sådana här medicinska effekter beror på dosen och halterna i bladen varierar med när och var de skördats.
Välj godkänt!
Nils-Gunnar Ilbäck vill inte direkt kommentera att helbladsprodukter av stevia redan säljs i hälsokosthandeln, utan nöjer sig med att råda oss konsumenter att i första hand välja godkända produkter.
De godkända extrakten, steviolglykosiderna, har å andra sidan beskyllts för att vara så pass renframställda att det är tveksamt om de fortfarande är naturliga.
– Men det tycker jag att de är, i och med att de faktiskt utvunnits ur en växt, säger Nils-Gunnar Ilbäck.
Kanske får vi fler naturliga, kalorifria sötningsmedel i framtiden. Det finns ytterligare tropiska växter med liknande söta ämnen, till exempel de västafrikanska katemfe och mirakelbär. Även lakritsrot innehåller ämnet glycyrrhizin som är 50 gånger sötare än socker utan att ge energi.
Nyfiken?
Hälsa guidar dig till rätt sötningsmedel
Text: Eva Olsson
Foto: Thinkstock