Anna-Lena hittade giftiga ämnen i sin hudvård – startade eget ekologiskt märke

Anna-Lena Wiklund Rippert har tillfälligt bytt landsbygdslugnet i Lappland mot storstadsbruset på en av Stockholms mest trafikerade gator. Ungefär var sjätte vecka far hon ner till huvudstaden där hudvårdsföretaget Care of Gerd, som hon grundat tillsammans med sin bror Johan, har sitt Stockholmskontor.

Hemma i Jokkmokk finns företagets fabrik som är ett av världens nordligaste skönhetshus. Innehållet i burkarna, flaskorna och tuberna är delvis utvunnet ur det lappländska landskapet. Med salighet i blicken berättar Anna-Lena om platsen där hon spenderade hela sin barndom och efter några sejourer annorstädes slog ner bopålarna i som vuxen.

Läs även: Ät din hudvård: Här är maten som ger dig glow och återfuktning

— Den underbara naturen där är ren magi. Jag och mina två syskon hade den ofantliga turen att växa upp med föräldrar som älskade att vara ute i skogen. Mor och far lärde oss tidigt att visa vördnad och respekt för moder natur genom att inte ta mer än vad man behövde och att använda allt som man tog. Om man hade fiskat en fisk eller skjutit ett djur, då åt man upp hela djuret. Fortfarande i dag när jag är ute och plockar bär tackar jag alltid för dem innan jag lämnar bärstället.

Anna-Lena gick många utbildningar

Den unga Anna-Lena satt oftast med näsan i en bok. En outsläcklig kunskapstörst fick henne att grotta ner sig i än det ena än det andra ämnet.

— Jag är på många sätt en nörd. När jag blir intresserad av någonting vill jag veta allt om det.

Under högstadietiden fann hon sin själsfrände i en lärare med antroposofiska tankegångar. Storögt inspekterade Anna-Lena kannan med vattenreningsfilter som introducerades för henne. Med samma nyfikenhet slukade hon böckerna om zonterapi som lärarinnan rekommenderade henne att läsa. När hon var redo att omsätta sina nyvunna kunskaper i praktik fick familjen snällt ställa upp som försökspersoner, med diskutabelt resultat.

Läs även: Kollagenpulver: Mirakelmedel eller för bra för att vara sant?

— Någon av dem kräktes och en annan fick ont i huvudet. Jag överbehandlade dem ju, konstaterar Anna-Lena med ett roat leende.

Den omvårdande sidan hos henne beredde vägen för en undersköterskeexamen. Men Anna-Lena insåg snabbt att sjukvårdsbranschen inte var för något för henne. Vetgirigheten styrde henne under åren i en mängd olika studiemässiga riktningar. Hon utbildade sig till medicinsk fotvårdsspecialist, hudvårdsterapeut och massör, men också till arkivarie och manusförfattare.

Känslan av att något ändå saknades i hennes liv ledde in henne på en universitetsutbildning i museologi. Där fick hon bland annat lära sig mer om folktro och huskurer, vilket utmynnade i en projektjobb åt Länsstyrelsen där Anna-Lena åkte omkring i hemtrakterna och intervjuade äldre samer och nybyggare om hur de nyttjade växter i sin egenvård.

Cancerogena ingredienser i hudvårdsprodukterna

När Anna-Lena så småningom började driva egen skönhetssalong och dagspa var det dock fabrikstillverkade produkter som användes på kunderna. I en tid då ekologisk hudvård befann sig i sin linda och inte var särskilt tillgänglig ens för branschmänniskor förlitade sig Anna-Lena på hudvårdsfabrikanternas utfästelser om produkternas förträfflighet.

Efter en inspirationskurs för hudterapeuter i Stockholm kom hon tillbaka till Jokkmokk med ett nytt varumärke som hon adderade till försäljningssortimentet på salongen. När en kund uteblev från sitt inbokade besök bestämde Anna-Lena sig för att använda tiden till att läsa på om de nya produkterna med en stor kaffekopp som sällskap. Genomgången av ingredienslistan fick henne sånär att sätta kaffet i vrångstrupen.

Läs även: Skillnaden mellan hudolja och hudkräm – så väljer du rätt

— En av de angivna ingredienserna var Rhoca Gil. Jag kände igen namnet men kunde först inte komma ihåg var jag hade hört talas om det. Jag började läsa på och insåg att Rhoca Gil var det giftiga tätningsmedlet som använts vid tunnelbygget i Hallandsåsen och orsakat miljökatastrofen där. Då blev jag alldeles kall.

Anna-Lena gjorde en genomträngande analys av alla råvarorna i ingredienslistan och fann att flera av dem var cancerogena.

— Jag ringde företaget som marknadsförde produkterna och sa att de måste ta tillbaka varorna jag köpt. ”Jag kan inte sälja Rhoca Gil till människor och se dem i ögonen”, förklarade jag.

Startade Care of Gerd

Anna-Lena nöjde sig inte med att gallra bort tvivelaktiga produkter ur sortimentet på salongen. Hemma rensade hon ut hela badrumsskåpet. Och dottern Wilma fick finna sig i att flaskan med det kemikalierika ”prinsesschampot” som hon fått i present av en släkting tömdes på sitt innehåll, sanerades och ersattes med en hudvänligare produkt. Hennes ekologiskt nyfrälsta mamma tänkte inte låta minsta lilla giftämne passera nålsögat.

Anna-Lenas bror Johan hörde till anhängarna av hennes kemikalieräd. Med ett förflutet som frisör drev han vid denna tid ett produktionsbolag inom mode och skönhet. En studie från Karolinska Institutet om de skadliga ämnen som frisörer utsattes för och som i många fall resulterade i allergier hade gjort honom uppmärksam på samma problem som Anna-Lena stött på. Anna-Lena gödde Johans gryende intresse genom att skicka honom mängder med evidensbaserat material och artiklar i ämnet.

Läs även: Upptäck botanisk hudvård: Växtbaserat, effektivt och personligt

— Till slut satt vi där och sa till varandra: Är det inte dags att vi startar ett naturligt skönhetsmärke tillsammans? Hur svårt kan det vara? Skitsvårt visade det sig, medger Anna-Lena med ett stort skratt.

Namnet Care of Gerd var mer eller mindre givet. För någon bättre förebild att döpa sitt märke efter än mamma Gerd kunde syskonen inte tänka sig.

— Mamma, liksom vår pappa, stod för grundvärderingarna som vi ville implementera i vårt företag: Värnande om djur, natur och människa. Först tyckte mamma, som till skillnad från mig och mina två syskon är en blyg person, att det var lite jobbigt att företaget skulle bära hennes namn. Men numera tycker hon bara det är kul och är stolt över vad hennes barn har åstadkommit. Fram till pandemin jobbade hon halvtid i företaget.

Skönhetsfabrik i Jokkmokk

Anna-Lena och Johan är sprungna ur en entreprenörsfamilj. Under uppväxten stod de ofta sida vid sida och sålde egengjord potatispalt och andra maträtter i stora partier på Jokkmokks vintermarknad.

Sedan starten av Care of Gerd 2008 arbetar de tätt tillsammans, även om de som regel har närmare 100 mil mellan sig. Johan har sin bas i Stockholm där företagets sälj- och marknadskontor är placerat, medan Anna-Lena håller ställningarna i skönhetsfabriken i Jokkmokk som 2011 invigdes av den miljömedvetna kronprinsessan Victoria. 17 år in i samarbetet kan Anna-Lena slå fast att det finns otaliga fördelar med att ha lillbrorsan som affärskompanjon.

— Som alla andra bråkar vi naturligtvis ibland, men vi har alltid en professionell attityd gentemot varandra. Johan vet hur jag tänker och vice versa. Våra olika styrkor gör oss till en utmärkt kombination. Dessutom vet båda två att vi helt och fullt kan lita på den andra. Vi är bästa kompisar och pratar om precis allt med varandra.

Uppstarten av företaget var minst sagt slitsam. Dagtid tog syskonen Wiklund emot kunder för hud- och hårbehandlingar. Kvällstid stod de i källarlokalen under salongen och laborerade fram sina första hudvårdsprodukter. Snart uppstod ett behov av större kunskaper i hur man på bästa sätt kombinerar olika ingredienser, vilket ledde till att de började utbilda sig i kemisk formulering.

— Det är så många delar som man behöver behärska för att slutprodukten ska bli bra. Men jag skulle aldrig någonsin få för mig att kalla mig för kemist, understryker Anna-Lena.

Hudolja från svenska bär

Anna-Lena är den som är ytterst ansvarig för produktinnehållet. Alla produkter emanerar ur Anna-Lenas huvud. Genom en lyckosam slump sammanföll sjösättningen av företaget med ett forskningsprojekt om Lapplands bär som syskonen Wiklund valde att engagera sig i. Snart hade de bestämt sig för att göra bärfröolja från bland annat lingon, blåbär och hjortron till en grundpelare i sina produkter. Numera hör även oljan från havtorn till de lokala ingredienserna.

— Initialt hyrde vi en maskin med vars hjälp vi själva kunde pressa oljan. Men det höll inte i längden. När företaget expanderade blev vi tvungna att börja köpa in bärfröoljorna. De har jättehäftiga egenskaper. Exempelvis har fröoljan från blåbär kapillärstärkande egenskaper. Oljans essentiella fettsyra ger väldigt gynnsamma effekter på torr och mogen hud. Lingon är en annan ofantligt spännande råvara med antibakteriella egenskaper, upplyser Anna-Lena entusiastiskt.

Samma omvårdande egenskaper som en gång i tiden fick henne att utbilda sig till undersköterska får hon numera utlopp för i arbetet som hudvårdsentreprenör.

— Jag har alltid drivits av en vilja att få hjälpa andra människor. Och genom åren har vi på Care of Gerd faktiskt kunnat bistå kunder som lidit av alla möjliga konstiga hudåkommor med hjälp.

Under pandemin såg Anna-Lena en ökad efterfrågan på hudvårdsvägledning.

— Många som satt isolerade hemma beställde hem aggressiva syraprodukter från nätet som de sedan använde alltför ovarsamt. Av ren okunskap brände de sönder sina ansikte. Som en konsekvens av det fick vår personal sedan sitta och hjälpa en massa kunder att komma till rätta med obalanserna som den hårda behandlingen genererat. Hudvårdsprodukter ska i första hand stärka och nära huden. Det är viktigt att inte förstöra det naturliga mikrobiomet.

Läs även: Hudbarriären är viktigare än du tror – så skyddar du den

Då kom stressen i kapp Anna-Lena

Alla som någon gång har drivit en egen verksamhet vet att det är förenat med hårt arbete. 2017 kom den ackumulerade stressen av ett helt decenniums hårt företagsbyggande i kapp Anna-Lena. Plötsligt blev den okuvliga kärleken till arbetet som fick henne att nörda ner sig i minsta lilla detalj hennes akilleshäl.

— Jag hade slarvat med maten. Dessutom fick jag sömnstörningar, vilket nog delvis hade att göra med att jag befann mig i klimakteriet. Nu i efterhand när jag kan se på det med nyktra ögon förstår jag att klimakteriet gjorde mig skörare och känsligare för stress.

Den påfrestande livssituationen utmynnade i en panikångestattack.

En omvälvande upplevelse som fick Anna-Lena att inse att hon var tvungen att lägga om sin livsstil och börja tillämpa egenvård.

— Jag gick hos världens bästa kbt-terapeut. Han begrep att jag var en person som behövde få insikt i alla processer som äger rum i kroppen när stressen slår till. För mig var det enormt viktigt att förstå vad jag slogs emot, för att kunna bekämpa det. I förlängningen gjorde stressen mig väldigt, väldigt mycket starkare. Jag byggde upp min lilla verktygslåda som bara blir större och större allt eftersom tiden går. Verktygslådan består bland annat av meditation, andningsträning och yoga. Något annat som jag fullkomligt älskar är kraniosakral terapi — en kroppsterapi som lindrar spänningar och obalanser i kroppen. Efter en sådan behandling känner jag mig ”fabriksåterställd”.

När Anna-Lena behövde trampa ner bromspedalen upplevde hon fördelarna av att ingå i ett familjeföretag där den genuina omtanken om hennes hälsa övertrumfade de affärsmässiga intressena. Vissa arbetsuppgifter lämnar hon numera med varm hand över till maken Martin, dottern Wilma eller någon av företagets övriga elva anställda.

— Det går inte att jämföra med hur det var tidigare. Jag är inte längre involverad på alla hörn och kanter. Vår fantastiska personal avlastar mig och Johan på flera sätt. Jobbet var roligt innan också, även om det blev för mycket, men nu är det bara jättekul. För att kunna vara en bra företagare, mamma och partner måste man ge ta hand om sig själv och se till att man får egentid. Det är min stora lärdom efter det jag gick igenom 2017. I dag vågar jag säga till de andra på jobbet: ”Vet ni, nu tänker jag tagga ner.” Och så går jag ut i skogen med mina tre papillons. Bättre kompisar än de där små hundarna kan man inte ha.

Läs även: Så undviker du fyra vanliga hudproblem

Närheten till naturen är viktig

Det är inte bara hundarna Anna-Lena kommunicerar med under sina skogspromenader.

— Jag har också mitt fantastiska träd som jag pratar med. ”Så som om det vore ett mirakel”, heter hon. Man måste jorda sig, vet du. Det är jätteviktigt!

Jordandet har både en andlig och en materiell aspekt för Anna-Lena. Hemma i trädgården i Jokkmokk håller hon gärna till i potatislandet, eller i växthuset där hon odlar egna kryddor och tomater. Mamma Gerds filosofi om att på ett respektfullt sätt ta till vara och förädla naturens rikedomar genomsyrar fortfarande hennes kosttänk.

— Fisken vi äter fiskar jag och min man själva. Och av min dotters pojkvän som är renskötare köper vi renkött. Men vi äter också oerhört mycket vegetariskt, så man kan nog kategorisera oss som flexitarianer. Jag vill helst äta ren och bra mat.

Snart ska storstadslivet och övernattningslägenheten i Stockholm återigen ersättas med tystnaden och stillsamheten i det ensligt belägna huset i Jokkmokk. Anna-Lena uppskattar kontrasterna.

— Jag är en utåtriktad person som älskar storstadslivet. Men när jag har varit här i stan ett tag behöver jag komma hem och landa. Till mångas förvåning har jag även en introvert sida. Under mina inåtvända perioder samlar jag på mig kunskap, läser och funderar. Det är i lugnet som idéerna föds.