Visste du att du faktiskt använder hörseln när du läser en bok? Visst låter det märkligt, men lugn, förklaring kommer lite längre fram!
Vid läsning är flera av våra sinnen — till exempel hörseln och känseln — inblandade. Det betyder att hjärnan aktiveras på flera olika ställen. Det kan i förlängningen stärka den, precis som vi stärker en muskel när vi tränar den: Vi blir bättre på problemlösning, kan föra mer komplicerade resonemang, får ett större ordförråd, blir mer empatiska och — hör och häpna — blir mer attraktiva (se faktaruta nedan).
Men då gäller det att läsa rätt typ av texter. Åtminstone om man ska tro en stor tysk studie som visar att det finns ett starkare samband mellan att läsa skönlitteratur och behålla sina kognitiva* färdigheter än om man läser facklitteratur. Den visar också att personer som läser väldigt mycket skönlitteratur har bättre kognitiva förmågor än personer som läser lite eller inte alls.
Läs även: Finn glädje i en ny hobby: 5 aktiviteter som boostar din hälsa
Det finns å andra sidan även studier som visar att all läsning är av godo, oavsett vilken typ av text det är och hur ofta man läser.
*Kognitiv är allt som rör tänkandet, till exempel hur man bearbetar, använder och lagrar information, hur vi minns och löser problem.
Så får du ut det mesta av din läsning
- Läs det du tycker om – deckare, vetenskapliga artiklar eller en filosofisk tidskrift. Det ska vara nöjesläsning!
- Försök att läsa varje dag, gärna en halvtimme.
- Hitta en lugn plats där du kan sitta ostört och bekvämt så att du kan leva dig in i din läsning.
- Vill du utmana din hjärna lite extra kan du testa att läsa något du inte är van vid att läsa. Om du bara läser feelgood-romaner, testa poesi. Eller varför inte läsa en bok på engelska eller något annat språk!
Läs det du tycker är roligt
Mikael Roll, professor och forskare i neurolingvistik vid Lunds universitet, tror inte att man måste läsa en hel roman i en viss genre för att gympa hjärnan. Den får jobba även om vi läser en tidningsartikel.
— Men böcker har ändå en särskild status eftersom man lever sig in i en värld på ett annat sätt än i en tidning. Där handlar det ofta om ett mer ytligt informationssökande. Men även det tränar ju vårt ordförråd, säger han.
Han tillägger att det inte måste röra sig om en “svår” bok för att hjärnan ska få jobba.
— Ha en låg tröskel och välj en bok du tycker är rolig att läsa. Det behöver inte vara en Nobelpristagare. Det är många som har blivit bokläsare genom att börja med till exempel Fem-böckerna!
Mikael Rolls egen forskning visar att hjärnan ser lite annorlunda ut hos personer som läser, jämfört med hjärnan hos personer som inte läser. Hjärnan ändras nämligen vid — och av — läsning.
En god läsförmåga är till exempel kopplad till en del av tinningloben i vänster hjärnhalva. Den vänstra sidan gör det lättare att förstå ord och därmed att läsa. Men konstigt nog påverkas även hörselbarken i hjärnan vid läsning. Enkelt förklarat ”ljudar” vi när vi läser, om än tyst.
— För att kunna para ihop bokstäver med språkljud måste vi nämligen vara medvetna om språkljuden, förklarar Mikael Roll.
Läs även: Den livsviktiga pausen – det här händer om du inte saktar ner
Att läsa håller hjärnan ung
Det är många olika typer av information som ska knytas ihop när vi läser och det aktiverar flera delar av hjärnan.
— Till exempel aktiveras den rent sensoriskt, beroende på hur orden ”känns” för oss, säger han.
Just aktivering av hjärnan är det som ofta kopplas ihop med en minskad risk för demenssjukdomar. Det finns en uppfattning om att våra kognitiva färdigheter gradvis försämras efter 40-årsåldern.
Men så behöver det inte vara, visar en ny studie från universitetet i Stanford: De som konsekvent ägnar sig åt läsning uppvisar ingen sådan kognitiv försämring alls efter 40. Forskarna bakom studien tror att både läsning och räkning faktiskt motverkar åldersrelaterad försämring av hjärnan.
— Allting som stimulerar hjärnan är bra för den, konstaterar Mikael Roll.
Du blir trött (och snygg!) av att läsa
När vi läser gör vi det ofta i en bekväm fåtölj eller i sängen efter en dags jobb och aktiviteter. Vi söker upp en lugn plats och låter boken ta fokus bort från omvärlden. Vi glömmer bort saker vi kanske oroar oss för. Allt detta bidrar till att vi känner oss lugna och avslappnade – och kanske även sömniga.
Men vi uppfattas också som mer attraktiva av andra, för att vi läser.
En undersökning gjord av Verian på uppdrag av Adlibris visar nämligen att läsning rankas som ett av de mest attraktiva intressena. Av kvinnorna i undersökningen sade 89 procent att de uppfattade läsning som en attraktiv hobby.
När undersökningen gjordes 2023 uppgav män att det ”hetaste” någon kan läsa är samhälls- och politiska böcker, medan kvinnor föredrog romaner.
Läsning gör oss mer empatiska
Läsning påverkar dock inte bara hjärnan fysiskt. Den psykiska aspekten är ofta förbisedd.
— Läsning är också relaterat till hur vi uppfattar vår omvärld och våra medmänniskor. Man blir bättre på att tolka och analysera om man läser. Jag tror också att man blir mer empatiskt av att kunna leva sig in i en roman, säger Mikael Roll.
Han ser flera risker med att vi läser allt mindre. Bara de senaste tio åren har andelen personer som läser böcker varje vecka sjunkit med tio procent.
— Rent hypotetiskt kan det minska människors förmåga att göra en omvärldsanalys och att förstå andra människor.
Läs även: Christina Stielli har tränat bort sitt ältande: ”Det gäller att veta när det blir destruktivt”
Eller vi blir lite dummare, om man så vill.
En annan fördel med böcker är att de har en förmåga att stilla oro. När vi sätter oss bekvämt till rätta i lugn och ro och läser, fokuserar vi på boken och inte på våra tankar. Kanske är det därför ingen slump att böcker ofta används som terapi inom psykiatrin: Litteratur kan lindra stress och ångest och forskare har sett att personer som läser regelbundet för nöjes skull även tenderar att vara mindre deprimerade och ensamma — och kanske till och med mer långlivade. I alla fall enligt forskaren Giulia Poerio vid University of Sussex i Storbritannien, som har tittat på om bokläsning kan påverka livslängden hos äldre.
I hennes studie ledde en halvtimmes bokläsning per dag till att personen levde 23 månader längre än en icke-läsare. Hon jämförde också böcker med tidskrifter och såg att bokläsning gav en starkare överlevnadsfördel än tidskrifter. Böcker var skyddande på alla, oavsett kön, förmögenhet, utbildning och tidigare hälsa.
Biblioterapi kan hjälpa
Den välgörande effekten av böcker har också gjort att det har vuxit fram en terapiform, biblioterapi. I Storbritannien använder vissa hälsovårdscentraler biblioterapi vid exempelvis ätstörningar. Där kan självhjälpsböcker fungera som ett bra, terapeutiskt verktyg, menar man.
Det finns också en brittisk ideell organisation,The Reading Agency, som har sammanställt boklistor för personer med demens och depression. Men i och med biblioterapins popularitet har det även dykt upp oseriösa “biblioterapeuter” som erbjuder skräddarsydda boktips för tusentals kronor. Något som fått experter att varna för att överdriva betydelsen av läsning.
Läs även: Forskning visar: Tacksamma lever längre
Böcker hjälper inte mot allt och kan inte heller ersätta alla läkemedel. Däremot kan det fungera som en flykt undan bekymmer för en stund, vilket inte heller är att förakta!
