Text: Jessika Devert
Foto: Karin Wildheim
Sakta men säkert förvärrades Cecilia Perssons nack- och ryggproblem. Värken ville inte ge med sig och till slut kunde hon inte lyfta armarna över huvudet.
— Jag kan inte koppla min smärta till någon direkt skada. Visst har jag trillat både på cykel och skidor genom åren, men jag tror också att ett statiskt kontorsjobb har gjort att det inte blivit bättre, säger Cecilia.
Hon kan inte riktigt säga när värken i nacke och axlar först dök upp, men redan för femton år sedan gick Cecilia regelbundet till naprapat för att få hjälp med värken och låsningarna som gjorde henne stel och sned.
Cecilia Persson
Ålder: 49 år
Bor: Tuve, utanför Göteborg
Familj: Maken Niklas, två vuxna söner
Gör: Arbetar med fartygsförsäkringar
— Jag vill inte veta hur mycket pengar jag lagt på naprapater. Det blev bra just där och då, men värken kom alltid tillbaka, säger hon.
Kunde inte lyfta händerna över huvudet
Smärtan blev till slut så illa att den strålade upp mot käken och både nacke och skuldror fastnade i vissa lägen. Cecilia var hos flera fysioterapeuter och naprapater för att kolla så att hon inte drabbats av ”frozen shoulder” — det hade hon inte — och försökte träna och mjuka upp.
— Jag gillar yoga, men jag kände att något var fel i kroppen. När jag stod i positionen nedåtgående hund var det som att kroppen var sned och jag inte kunde belasta lika mycket på båda händerna.
Förutom yoga är favoritsporten golf, men det är väldigt svårt att spela golf med värkande axlar. Vid ett tillfälle när Cecilia var på golfbanan kände hon hur svingrörelsen gjorde att något hamnade fel i ryggen. Då bestämde hon sig för att hon måste göra något åt det.
— Till slut kunde jag inte lyfta händerna över huvudet. När jag var på gymmet blev jag rädd att lyfta vikterna över huvudet för att det kändes som om något kunde hamna snett och att det då skulle bli värre. Det var väldigt jobbigt.
Cecilia drog sig till minnes att hon läst om atlaskotan i en tidning och bokade tid hos Rebecca Kangas på Atlaskotan i Göteborg.
— Eftersom låsningarna inte släppte lät det logiskt att problemet kunde komma från nacken och en förskjutning, säger hon.
Rebecca Kangas är massör och atlasterapeut och jobbar med att justera människors förskjutningar i kroppen. Till henne kommer patienter med allt från knäproblem till värk i nacke och axlar, som kan bero på att balansen i kroppen blivit fel. Något man kan justera med hjälp av atlaskotan.
Atlaskotan sitter precis under skallbasen. Den är första kotan i kotpelaren och det är den skallen vilar på. Om den bara blir någon grad sned kan det ge efterverkningar i hela kroppen.
— Atlaskotan blir nästan som en del av skallen eftersom de relativt oelastiska ligamenten och musklerna i nackrosetten håller ihop leden otroligt hårt, säger Rebecca.
Förskjutningar i atlaskotan kan påverka hela kroppen
Om du blir utsatt för trauma, till exempel en whiplash-skada, kan skallen få en sådan smäll att kotan hamnar fel. Kroppen försöker kompensera för förskjutningen och det kan ge smärta, låsningar och efterverkningar ner i kroppen.
— Det är många som har besvär i nacke, rygg eller höfter eller som har huvudvärk eller migrän. Atlaskotan påverkar hela kroppen och kan till exempel ge värk i knäna tillsammans med sådana problem. Dessutom kan du få yrsel eller tinnitus.
Rebecca berättar att kroppen fungerar så att om det blir en förskjutning, som efter ett trauma, så vill balansorganet att vi ska uppleva att vi är raka i kroppen.
— Atlaskotan kan bli förskjuten och ge snedställning i kroppen redan vid födseln, andra råkar ut för olyckor.
Gör man inget åt snedställningen bygger man på skadan allt eftersom, säger Rebecca.
Balansorganet ser till att vi upplever att vi är raka genom att kompensera förskjutningen av kotan och därmed kan besvär och kroppens felaktiga hållning förvärras med tiden. När kroppen kompenserar får den en felaktig hållning, som ger förkortade muskler och atlaskotans position förskjuts.
Du kan gå med en förskjuten atlaskota länge utan att uppleva direkt besvärande symtom, men de kan bli mycket värre om ytterligare trauma tillkommer.
— Atlaskotans förskjutning brukar ligga på mellan två och åtta grader. Redan vid två grader kan du få huvudvärk, yrsel, migrän, käkproblem, rygg- och nackbesvär, säger Rebecca.
En förskjuten atlaskota kan också orsaka tryck på nerver och hämma blodcirkulation mellan kropp och hjärna, vilket till exempel kan ge långsammare självläkningsprocess.
Om atlaskotan trycker på vagusnerven som styr kroppens inre organ kan de påverkas. Förskjutningen kan också orsaka rubbningar i hormonbalansen och påverka lymfsystemet.
Kroppen måste få tid att anpassa sig efter behandligen
Rebecca vill understryka att man aldrig med hundra procents säkerhet vet att det är atlaskotan som ställer till besvär innan man gör behandlingen. Om behandlingen ger resultat kan man förutsätta att det var så.
— Men det kan ta tid. Jag hade en patient som först efter ett halvår kände resultatet av behandlingen. Man måste ha tålamod och låta kroppen arbeta mot en mer korrekt kroppshållning när kotan är balanserad.
Efter behandlingen får man komma på ett återbesök, men man gör ingen mer justering. Om man inte råkar ut för ett nytt trauma, då kan det vara nödvändigt.
Mellan besöken ska du försöka leva som vanligt. Att röra på sig är förstås alltid bra och det kan vara bra att höra med en fysioterapeut om övningar du kan göra för att hålla musklerna mjuka.
Vid Cecilias första besök hos Rebecca konstaterade hon att Cecilias kropp var förskjuten åt höger. Hon påbörjade behandlingen. Först med värme, sedan med vibrationsmassage och med ytterligare massage för nacken.
— Låsningen jag hade i käken släppte på en gång, det var så skönt. Tänk alla gånger jag gått till naprapat och de aldrig kunnat hitta orsaken till min värk, men nu hittades den direkt. Jag säger inte att den ena behandlingen är bättre än den andra, men att justera atlaskotan var vad jag behövde, säger Cecilia.
Värken i axlar och skuldror tog längre tid att få bukt med, men den har successivt försvunnit. Teorin är att värken byggts upp under lång tid och då förvinner den inte genast. Kroppen måste få tid att anpassa sig.
— Jag var helt desperat innan jag gick till Atlaskotan. Vad jag än gjorde fick jag ingen ordning på nacken och värken. Jag gjorde mikroövningar, gick på gym och yoga men inget hjälpte i längden. Att justera kotan i nacken var det enda som kändes rimligt efter allt jag provat, säger Cecilia.
Idag går Cecilia till Rebecca för att få vibrationsmassage emellanåt, mest för att det är skönt och för att det ökar blodgenomströmningen till musklerna så de håller sig mjuka.
— Det känns som om de reglerar sig själva nu genom massagen, och jag stelnar inte till på samma sätt. Och jag har inga låsningar längre. Jag har faktiskt inga fysiska hinder alls, säger Cecilia.
Behandling av atlaskotan – så går det till
En behandling av atlaskotan är egentligen två, ett nybesök och ett återbesök. Vid första besöket får patienten fylla i en blankett om sina problem och den används sedan vid återbesöket för att jämföra och se hur det har gått. Atlasterapeuten gör sedan en scanning av kroppen.
Atlasterapeuten tittar från alla håll med patienten stående framför sig och ser också hur långt patienten kan vrida på huvudet. För att se hur man fördelar vikten får patienten stå på en platta som mäter det.
Själva behandlingen inleds med uppvärmning och vibrationsmassage på de aktuella områdena. Det gör att musklerna mjukas upp och då kan terapeuten lättare balansera atlaskotan.
När massagen är klar får patienten sätta sig upp och luta pannan mot terapeuten som använder ett vibrationsmassageverktyg för att mjuka upp nackrosetten, som håller fast kotan i dess förskjutning. Så kan kotan glida tillbaka till sitt korrekta läge. Vid återbesöket går man igenom resultatet och ger eventuellt fler behandlingar med bara massage.
Läs mer på atlaskotan.net