Obalans i sköldkörteln

Lisa balanserar sköldkörteln med kosttillskott: ”Har fått tillbaka min aptit på livet”

Hon kunde för sitt liv inte förstå varför hon kände sig så trött, frusen och håglös, men ett prov visade att Lisa Andersson knappt hade någon produktion av sköldkörtelhormon. Efter att ha fått hjälp av både läkare och näringsterapeut mår hon bra igen – och är fylld av energi och livsglädje.

Text: Sven-E Lindberg
Foto: Privat

Lisa Andersson har alltid sett sig som en energisk och levnadsglad person som trivs bäst när det är fullt upp och när äventyret väntar runt knuten. Men efter att ha lagt ned sin själ i att arbeta med barn med funktionshinder i nästan 20 år och samtidigt drivit en stor gård med hästar och får var det som att energin började sina.

Här är Lisa!

Namn: Lisa Andersson
Ålder: 58 år
Bor: Delsbo i Hälsingland

— Jag kunde för mitt liv inte begripa vad det var som hände och varför jag började känna mig så trött och håglös. Men på något sätt vande jag mig vid att det mesta kändes tungt och motigt och jag gick alltid omkring och kände mig frusen och olustig till mods. Jag trodde på allvar att det skulle förbli så resten av mitt liv. Jag som aldrig har varit sjuk — och så mådde jag plötsligt så dåligt att jag fick gå på ren vilja för att orka. Det kändes fruktansvärt, jag hade ju så mycket i mitt liv som fortfarande var ogjort, säger Lisa.

För tio år sedan bestämde sig Lisa, trots besvären, för att göra en långresa till bland annat Himalaya och Tibet. För att se till att kroppen skulle vara i bästa möjliga skick sökte hon hjälp hos en näringsterapeut.

— Jag ville försäkra mig om att magen skulle fungera under resan och försöka förebygga höjdsjuka så långt som möjligt och fick med mig många värdefulla råd och tips.

När Lisa berättade om sin trötthet, håglöshet och sin frusenhet för näringsterapeuten fick hon rådet att gå till sin läkare och be att få ta ett sköldkörteltest, eftersom symptomen stämde väl med de som uppstår vid brist på sköldkörtelhormon.

— Då visste jag inte ens var sköldkörteln sitter eller vad den har för funktion i kroppen, men jag sökte läkare och fick proverna tagna. Det visade sig att jag knappt hade någon produktion alls av sköldkörtelhormon. Jag fick också veta att det sannolikt hade varit så väldigt länge, kanske hela livet.

— Det kändes skönt att få en förklaring till att jag känt mig så fjärran från mitt vanliga jag, men samtidigt var det tungt att tänka sig att jag antagligen skulle behöva medicinera livet ut.

Lisa fick recept på Levaxin (levotyroxin), ett läkemedel med syntetiskt sköldkörtelhormon, men märkte ingen förbättring trots åtskilliga försök att anpassa doseringen.

— Det värsta var att jag snarare blev sämre än bättre och det ledde till slut till att jag gick ned i en riktig depression. Jag kände mig så nedtryckt i skorna att jag inte kunde förstå hur jag skulle orka resa mig igen. Dessutom gick jag upp rejält i vikt och var allmänt låg och oföretagsam. Det var som att hela min personlighet suddades ut.

Läkaren gav sig dock inte utan tipsade Lisa om att det finns andra typer av sköldkörtelhormon och näringstillskott som visat sig kunna hjälpa andra med liknande besvär när Levaxin inte ger tillräcklig effekt.

— Jag inser idag att jag hade en enorm tur som hittade en läkare som tog mina besvär på allvar och som inte gav upp när medicineringen inte fungerade, säger Lisa.

Lisa fick kontakt med en näringsterapeut som specialiserat sig just på näringsbehovet vid olika typer av sköldkörtelproblem och som studerat det viktiga samspelet mellan hormon från sköldkörteln och binjurarna som är avgörande för att få balans i produktionen av sköldkörtelhormon.

— Det kändes väldigt fint att min läkare kunde tänka lite utanför ramarna genom att inte bara släppa taget när medicineringen inte fungerade, utan verkligen ansträngde sig för att lotsa mig vidare. Och jag hade tur att jag hittade en näringsterapeut som verkligen kan det här området – utan den hjälpen jag inte vad jag hade gjort i dag.

Skölkörteln sitter på halsens framsida, nedanför struphuvudet.

Så småningom fick Lisa liothyronin, en annan och mer aktiv form av sköldkörtelhormon (så kallat T3-hormon) som kan skrivas ut när exempelvis Levaxin inte fungerar.

— Till det tar jag sedan en tid också ett animaliskt sköldkörtelhormon som fungerar fantastiskt bra tillsammans med övrig behandling. Plus då tillskott av näringsämnen och mineraler som behövs för att balansera hormonproduktionen.

Ett mineral som spelar en viktig roll för sköldkörtelfunktionen är selen, ett mineral som finns i kosten men som i takt med att våra jordar blivit allt mer urlakade har blivit allt svårare att få i sig i tillräcklig mängd.

— Jag tog selen under en period tills värdena stabiliserat sig. Det, tillsammans med att jag även provade D-vitamin och ashwagandha, en ayurvedisk läkeört som visat sig kunna spela en viktig roll vid obalans i sköldörteln, har fungerat utmärkt som komplement till min medicinering. D-vitamin tar jag fortfarande varje dag tillsammans med hormontillskotten.

— I dag känns det som att jag har en stabil balans i kroppen – och därmed även i livet. Nu har jag lust att göra saker igen, jag längtar efter att dra igång nya projekt men kan samtidigt också bara se mig om och njuta av hur vackert det är när snön gnistrar eller solen skiner.

Lisa beskriver sig själv som mycket gladare idag och livet känns både enklare och lättare.

— Jag har fått tillbaka min aptit på livet, min livslust, och det känns fantastiskt. Tidigare var det som att jag tappat gnistan och förlorat mig själv. Nu är jag 100 procent mig själv och vågar gå min egen väg igen.

Det visade sig exempelvis när Lisa för fyra år sedan bestämde sig för att, vid 50 plus, gå till sjöss.

— Jag hade ingen erfarenhet av livet på sjön mer än att jag seglat när jag var yngre, men jag kände att jag ville prova något nytt. Och det har jag inte ångrat en sekund. Nu jobbar jag 22 dagar ombord på Hurtigruten i Norge, sedan är jag ledig lika länge och då har jag massor av projekt som jag hinner ägna mig åt hemma i Delsbo.

När vi talas vid håller Lena på att tapetsera. Det egna huset är precis färdigrenoverat, men det betyder inte att det saknas projekt.

— Nej, jag håller alltid på med något i min snickarbod i garaget och just nu går jag och funderar på att bygga ett ”tiny house” på hjul som jag kanske kan bosätta mig i. Det skulle vara spännande.

Med två döttrar som bor i London har det blivit lite si och så med kontakten under pandemin, men även de har märkt att Lisa har blivit mycket gladare och piggare på senare tid.

— Det går nog inte att ta miste på. Jag är på en plats i livet där jag mår bra och stortrivs. Men dessvärre möter jag många som har liknande besvär som inte haft samma tur. Jag vet ju hur lång och tung vägen hit har varit, men det har varit värt varenda sekund. Jag vill verkligen uppmana alla att inte ge upp, utan försöka hitta sin egen väg för att bli kvitt besvären.