OPTIMISTEN SÄGER: ”Det är fint väder. ”Pessimisten svarar: ”Nu ja.”
Dialogen visar att vår syn på världen till stor del beror på vilka glasögon vi väljer att se med.
Vi kan välja att försöka tänka mer positivt och ge det negativa mindre plats – att fokusera på lösningar i stället för på problem, att tänka på det som fungerar i stället för på det som inte gör det och att se möjligheterna snarare än alla hinder.
På senare tid har den positiva filosofin ifrågasatts, åtminstone en övertro på positivitets- och motivationsprofeterna. Och det positiva tänkandet ses ibland som mer naivt än det negativa.
– I själva verket är det så att den som tänker positivt blir mer kreativ och löser problem bättre än den som tänker negativt. Vi blir inte dumma av positivt tänkande och det finns inget stöd för att optimistiska tankar skulle vara mindre realistiska än pessimistiska, säger Dan Hasson, forskare vid Karolinska institutet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.
ATT ANVÄNDA TANKENS KRAFT för att nå sina mål är inget nytt, det skrevs och pratades det om redan på 1920-talet. Att tänka sig frisk, rik och lycklig har varit en viktig del av hela den rörelse av andlighet och personlig utveckling som vuxit fram under de senaste decennierna. Sedan cirka tio år tillbaka har ny forskning kunnat urskilja mekanismerna i positivt tänkande. Hur fungerar det – om det nu fungerar?
– Hjärnan tänker i metaforer och skiljer egentligen inte på fantasi och verklighet. Om vi tror att något blir bättre, så känns det verkligen så – inte bara beroende på att vi lurar oss själva utan på att hjärnans signalsubstanser påverkar belöningscentrum så att vårt välbefinnande verkligen ökar, säger Dan Hasson.
Är din hjärna lycklig ger det dig alltså en känsla av att livet leker. Men fortfarande har ju ingenting förändrats i grunden – du bor fortfarande kvar i samma bostad och har samma gamla jobb. Det som har förändrats är hur du ser på möjligheterna att förändra.
– När vi har positiva tankar som vi tror på så aktiveras belöningscentrum. Målet behöver inte vara realistiskt i objektiv bemärkelse, det räcker med att vi tror att det är det. Då är vi villiga att lägga ner energi på att nå målet – vilket ökar sannolikheten att vi når fram.
OM DU TÄNKER OM DIG SJÄLV att du är en glad person, har många talanger och möjligheter att påverka ditt liv så gör det dig både gladare och mer framgångsrik. Men bästa sättet att öka lyckan och glädjen är faktiskt att göra något som vi verkligen blir lyckliga och glada av.
Vi behöver alltså skilja mellan att tänka positivt och att känna positiva känslor. Det ena kan vi uppnå med övningar och affirmationer, det andra genom att göra saker som vi blir glada av. Och när vi gör så, påverkas vår hjärna i positiv riktning.
OPTIMISM ÄR SANNORLIKT en överlevnadsfunktion. Bara den som tror att det ska bli en solig sommar planterar frön och vattnar sin trädgård. Bara den som känner på sig att det ska bli en lyckad jakt ger sig ut i skogen med bössa eller knölpåk. Optimismen är delvis medfödd, men uppväxtmiljön påverkar graden av hur den utvecklas. Och det finns alltid en möjlighet att träna sig till att bli mer optimistisk.
Hur du och jag tänker påverkar till sist inte bara oss själva, utan också människor omkring oss, partner, barn och alla vi möter. Kanske är det en av nycklarna till att skapa en bättre värld, med fler som förverkligar sina drömmar och tror på ett långt, friskt och lyckligt liv. Sträva efter optimism, också för omgivningensskull!
TEXT: EVA SANNER
BILD: THINKSTOCK
