Vego-varianter
Laktovegetarian – utesluter alla animaliska produkter utom mejeriprodukter.
Lakto-ovo-vegetarian – utesluter alla animaliska produkter utom mejeriprodukter och ägg.
Pescovegetarian – utesluter alla animaliska livsmedel utom fisk.
Pollovegetarian – utesluter alla animaliska livsmedel utom fågel.
Semivegetarianer – samlingsnamn för pesco- och pollovegetarianer; vegetarianer som då och då äter animaliska livsmedel.
Vegan: utesluter alla animaliska livsmedel. Vissa veganer utesluter även honung ur sin kost.
Råkost/raw food/levande föda-anhängare – intar enbart kost av rena naturprodukter i obehandlad form, äter till exempel alltid grönsaker råa, aldrig kokta eller wokade.
Frukterianer – äter bara frukt, nötter och frön. Med frukt menas alla botaniska frukter och dit räknas alla vanliga frukter, bär och vissa grönsaker.
Växtprotein tas inte upp bra av kroppen.
Falskt. Upptaget varierar beroende på källa och tillagningsmetod men kan definitivt bli högt.
Enbart växtprotein är inte tillräckligt för att komponera en fullvärdig kost.
Falskt. Intaget och balansen av livsnödvändiga aminosyror är avgörande och behovet kan tillfredsställas enbart genom vegetabilier.
Protein från kött är det bästa för människan.
Falskt. Man kan få i sig bra protein som vegetarian, men det är viktigt att kombinera rätt. Fullkornsprodukter, baljväxter, nötter och frön är receptet. Nya livsmedel som quinoa och bovete är bra.
Det är lättare att hålla vikten om man utesluter kött.
Sant. Men det gäller bara veganer, som i studier har visat sig slankare än blandkostare och lakto-ovo-vegetarianer. Men observera att vegankost kräver kunskap och bildning, vilket kan också kan vara en orsak till den lägre kroppsvikten.
Vegetarianer lever längre.
Sant. Det finns välgjorda studier som visar att vegetarianer löper mindre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar och vissa typer av cancer, och att de lever längre. Men även här kan kunskap, utbildning och allmänt hälsomedvetande spela in. Vegetarianer röker exempelvis mer sällan än blandkostare.
En av anledningarna till växtätarnas längre livslängd är att de i genomsnitt har lägre halter av fria radikaler i blod och kroppsvävnad. Det medför att de har mindre kemisk nötning i sina kroppar och därmed alstras det färre sjukdomsframkallande mekanismer.
Vegetarianer har högre IQ.
Sant och falskt. Enligt en brittisk studie hade en grupp 30-åriga vegetarianer högre intelligens vid tio års ålder än en grupp köttätare. Samtidigt kan felaktig vegetarisk kost ge brist på B12 och dålig fettkvalitet, vilket kan leda till sämre intelligens.
Källa: Forskarna Young och Pellets tabell "Myt/Verklighet", översikt över alla fördomar om proteinintag från vegetarisk mat.
