Ytspänning i vild natur

AKTIVA ÄR ETT BEGREPP som stämmer väl in på Einar och Karin Jung i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Båda är 58 år, de rider, dyker, vandrar, promenerar och älskar att paddla kajak. På somrarna tar de ofta och gärna turer i skärgården. De är spontana njutningspaddlare och har paddlat sedan 2002. Kajakperioden är mellan maj och september. Helst när solen skiner och vattnet är lugnt. Det ska vara roligt och ge energi, inte vara jobbigt och krävande.

– Att paddla är som att vandra fast på vatten. Det har hänt att jag varit med i någon adventspaddling också, men då bör man ha torrdräkt, säger Einar Jung, som jobbar med signalsystem på järnvägar.

De har paddlat i Stockholms skärgård, i trakterna av Trosa och i Sankt Anna Skärgård utanför Norrköping. I sommar ska de paddla i Göteborgs skärgård. Paret lastar kajakerna på taket till bilen och åker i väg.

– Vi är ute mellan tre och sex dagar. Då tar vi dagen som den kommer och stannar där det är trevligt, berättar Karin Jung, som är labläkare på Karolinska sjukhuset i Stockholm.

De paddlar ungefär 20 kilometer på en dagsutflykt, cirka sex kilometer i timmen. Efter en dag i kajaken slår de läger på någon ö och häller upp ett glas vin, njuter av naturen och av god mat, oftast tillagad med hjälp av konserver och sådant som är torrt, till exempel couscous och pasta.

PARET HAR BYGGT egna träkajaker. Det tog 250 timmar per kajak. Resultatet är de stolta över och kajakerna har nu sina givna platser.

– Det gäller att hitta rätt kajak, man ska trivas i den. Rådet till dig som vill köpa egen är att verkligen prova många olika innan du slår till. När du sitter i den ska det kännas bekvämt för ryggen, baken och benen, säger Einar Jung.

EINAR OCH KARIN är engagerade i Saltjöbadens IF:s kajaksektion. Man har bassängträning varje fredag för att öka säkerheten och lära sig bli en smidig kajakpaddlare.

– Många nybörjare är rädda för att kajaken ska slå runt, att man ska fastna och inte kunna ta sig upp. Vi tränar på eskimåsvängar. Första gången kan det vara läskigt, men man kan lära sig detta, säger Einar Jung.

Paret har aldrig råkat ut för någon olycka eller vält.

– När man sitter i kajaken förstår man hur stabil den är. Motorbåtar däremot är otäcka, man vet inte vad förarna tittar på när de blåser förbi. Bäst är att hålla sig utanför farleder och paddla nära öar, säger Karin Jung.

Under samtalet återkommer temat naturen och att paddling är så rogivande.

– Det är underbart att vara den som naturen är nyfiken på, att man kommer så nära. En sommar följde flera sälar efter oss vid Huvudskär. Det var mysigt att då och då stanna upp och lyssna efter det där speciella lätet som sälar ger ifrån sig när de andas ut över ytan och sedan bara se dem titta på oss.

– Eller som när vår son paddlade med oss och pekade på något som såg ut som en kvarglömd sågbock på en kobbe långt ut i Stockholms skärgård. Då såg vi att det var två älgar som stod där och klippte med öronen och hade full koll på oss. De måste ha simmat från fastlandet trots att ön låg väldigt långt ut, berättar Karin Jung.

NÄR VI SKILJS ÅT ska paret på ridkurs över helgen. I sommar kanske du stöter på dem i någon skärgård.