vAD ÄR Vad?
● NATURLIG HUDVÅRD kännetecknas av att det är förnyelsebara råvaror i produkterna. De ska innehålla låga halter av, eller helst inga syntetiska ingredienser alls. En naturlig produkt kan ha ekologiska ingredienser, men den måste inte ha det.
● EKOLOGISK HUDVÅRD är mer eller mindre baserad på certifierade ekologiska ingredienser från växtriket. Men innehållet behöver endast bestå av en procent ekologiska komponenter för att krämen ska få kallas ekologisk.
● NATURKOSMETIK ska innehålla förnyelsebara råvaror. Även emulgatorer och tensider ska komma från växtriket. Kemiska ämnen ska undvikas så som syntetiska konserveringsmedel, parfymer och bakteriedödande ämnen. Förpackningarna ska vara miljövänliga.
Syntetiska ämnen du bör undvika
● Formaldehydspjälkande ämnen – en form av konserveringsmedel som i höga doser misstänks vara cancerframkallande. Men enligt Kemikalieinspektionen är risken obefintlig för de små mängder som finns i hudvårdsprodukter. De deklareras som till exempel diazolidinyl urea eller imidazolidinyl urea.
● Mineraloljor – tillverkas ur råolja som är en ändlig resurs och som inte kan brytas ner av naturen. Är vanliga som bas i konventionella hudvårdsprodukter och deklareras under namn som vaselin, paraffin, propylenglykol och paraffinum liquidum. Ingen studie har dock visat att mineraloljor är farliga för huden.
● Parfymer – går ofta under namnet ”parfum” och kan ge upphov till allergiska besvär. Samma problem finns även för naturliga doftämnen och eteriska oljor.
● Parabener – är ett gemensamt begrepp för konserveringsmedel och deklareras under namn som butylparaben, isobutylparaben, propylparaben, isopropylparaben och methylparaben. Några parabener har genomgått vetenskaplig granskning och studier visar att vissa av dem kan störa hormonbalansen hos fiskar.
● SLS – eller sodium laureth sulfat som beteckningen är på produkterna, finns i 90 procent av alla schampon och gör att de löddrar. Det är en stor miljöbov eftersom naturen har svårt att bryta ner ämnet.
Brist i märkningen
Endast 18 stycken av 99 hudkrämer som i år har granskats av Läkemedelsverket gällande konserveringsmedel, mikrobiologi och märkning, var helt anmärkningsfria. Flera produkter innehöll dessutom flera konserveringsmedel som inte redovisades i ingredienslistan.
(Källa: Läkemedelsverket)
EKOLOGISKT, naturligt, organiskt – fler och fler hudvårdsmärken marknadsför sina produkter med de benämningarna. Små gröna löv pryder burkarna och signalerar ”det här är en bra produkt som tar hänsyn till naturen”. Men hur naturliga är egentligen de nya produkterna som poppar upp på marknaden?
2009 kom Konsumentföreningen i Stockholm med rapporten ”Naturligt – värdering eller vetande” där de kartlade hur marknadsföringen av naturkosmetik ser ut, vilka lagar och märkningsregler som reglerar området och om marknadsföringen stämmer överens med dessa. I dag finns inga bestämmelser i regelverket som säger hur mycket eller lite naturliga ingredienser det måste vara i en kosmetisk produkt för att den ska klassas och marknadsföras som naturlig eller ekologisk.
– Det håller däremot på att utarbetas en ISO-standard där man ska konkretisera vad begrepp som ekologisk och naturlig kosmetik ska innefatta, säger Christina Mattson på Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet.
FÖR ATT ÄNDÅ STÄLLA KRAV på producenter av hudvårdsprodukter finns det i dag en mängd olika, privata certifieringsorgan med olika kriterier för ekologisk och naturlig kosmetika.
– Ett enkelt tips när man ska välja sin produkt är att titta efter krämer som en oberoende organisation har granskat. Det vill säga en produkt som har en märkning från en sådan organisation, till exempel Ecocert, Soil Association eller Natrue. Om det sedan finns ekologiskt innehåll i produkter utan en extern märkning, tycker jag att man ska ifrågasätta varför slutprodukten inte är märkt, säger Lisbeth Arvidsson, vd på A la eco som säljer hudvårdsprodukter och livsmedel som alla är certifierade av en oberoende organisation.
Att en produkt har en grön förpackning och kallas organisk eller ekologisk behöver inte innebära att innehållet är från växtriket.
Åsikterna om innehållet i hudvårdsprodukterna är många. Förespråkare för naturkosmetiken anser till exempel att flera av ingredienserna i konventionell kosmetik kan ifrågasättas ur miljösynpunkt.Vissa är svårnedbrytbara i naturen, till exempel mineraloljor och så kallade pärlglansämnen. Konserveringsmedel, till exempel vissa parabener, är olämpliga för vattenlevande organismer och misstänks vara hormonstörande, vilket kan påverka fortplantningsförmågan hos exempelvis fiskar. Men än så länge finns det bara få studier som stödjer detta.
ÄVEN PÅSTÅENDET att vegetabiliska oljor är bättre ur hälsosynpunkt än mineraloljor kan inte heller stödjas av några vetenskapliga studier. Men man kan fråga sig vad ingredienser baserade på petroleum som utvinns ur råolja gör i hudvårdsprodukter?
– Det finns många typer av oljor som lämpar sig för hudvård. Paraffinum liquidum är en mineralolja som underlättar fuktbindning, har bra hållbarhet och säkerhet ur allergisynpunkt, vilket är bra för till exempel läkemedelkrämer. Vi använder dock främst vegeta biliska oljor i vanliga hudvårdsprodukter, säger Anna Sigfrid, nordisk varumärkeschef inom Aco Nordic som säljer sina produkter på apotek.
ATT DET SKULLE VARA FARLIGT att använda produkter med mineralolja dementerar Mihály Matura, överläkare och hudspecialist på Karolinska Institutet.
– Det som finns i hudvård är en renad del av råolja och det är ofta en mycket liten del av produkten som innehåller mineraloljor. I dagsläget finns inga trovärdiga studier som visar att vaselin eller mineraloljor är farligt att ha på huden.
Helt klart är att det behövs mer forskning om hur vår hud påverkas av det som vi stryker på. En enkel tumregel när du väljer hudprodukter är att utgå från dig själv – vad vill du smörja på din hud? Huden är vårt största organ som kan släppa genom det som stryks på. Att veta vad de olika ekologiska märkningarna på produkterna har för krav är svårt att hålla i huvudet. Men kom ihåg att om en oberoende organisation granskat produkten är det en fingervisning om att krämen innehåller det den utger sig för att innehålla.
TEXT SUSANNE HOVENÄS
FOTO ISTOCK
