I köksträdgården
Prästgårdarna under 1700- och 1800-talet var av tradition föregångare när det gällde jordbruk och odling. Prästerna hade oftast tjänstgjort på annan ort och förde med sig nya kunskaper till bygden. I köksträdgården odlades rovor, potatis, palsternackor, morötter, lök, kål, ärtor och bönor.
Ymnighetshorn är en symbol för rikedom och överflöd och hopp om goda skördar. De fem stora rabatterna på Ranbogården har formats just till ymnighetshorn.
Huskurer med kål
Sedan urminnes tider har kål använts vid magont. ”Kloka gummor” ordinerade ofta vitkålssaft mot sura magar och magsår. Bladen har haft samma funktion som dagens sårförband och plåster. Än i dag används omslag mot inflammation. Skär bort mittennerven på bladet, kavla ut det. Lägg bladet på det inflammerade området och vira runt med gladpack. Upprepa två gånger om dagen tills inflammationen försvunnit.
Rena hälsokicken
Förutom C- och D-vitaminer, skyddande antioxidanter, mineraler, kalcium och fibrer innehåller kål fytokemikalier, ämnen som en del forskare tror kan förhindra sjukdomar och förbättra immunförsvaret.
Liisas trädgårdstips
● Kål mår bra i blåst. Odla den på ett lagom blåsigt ställe, vilket minskar de skadliga insekternas angrepp.
● Vattna helst tidig morgon eller kväll och gärna med naturligt bäckvatten. Det har rätt temperatur för växterna och innehåller även mer näringsrika ämnen än vanligt brunnsvatten.
● Höj rabatterna och jorden då de höjda bäddarna värms upp snabbare på våren vilket gör att grödorna får en tidigare start på växtsäsongen. Det ger även växternas rötter en bra dränering.
● Gödsla med gräs. Lägg på ett 2–3 centimeter lager finfördelat gräsklipp så gödslar du grödorna naturligt.
● Skörda alltid när det är torrt och gärna soligt, då är växterna som mest rika på näringsämnen. Den bästa tidpunkten är mitt på dagen när morgondaggen är upptorkad och innan kvällsdaggen faller.
● Samodla grödorna med ätbara tagetes, det är både vackert och skyddar mot skadeinsekter. Doften avskräcker insekterna. Rötterna på tagetes utsöndrar också gifter som tar död på nematoderna i jorden vilka är till skada för potatis, jordgubbar och rosor. Tagetes av sorten Newton fungerar också om du har problem med sniglar.
● Låt alltid några grönsaker få stå kvar till nästa år. Deras blommor är vackra och lockar många pollinerande insekter.
I SLUTET AV EN LÅNG ALLÉ med friska höga björkar tornar Ranbogården upp sig som ett naturmuseum. Fem hus med historiska anor från 1700-talet omger gårdens trädgårdskafé där paret Lena Andersson och Sven Olsson tar emot.
– Vi för stafettpinnen vidare från Stephen Bennets dagar, säger Lena Andersson.
Sven Olsson berättar vidare att engelsmannen Stephen Bennet upptäckte den här platsen på 1730-talet och blev direktör för den sprudlande tillverkningen av lin, Flors linnemanufaktur.
Jordmånen är perfekt och härifrån levererade man lin till sju kungahus i Europa.
På baksidan av huvudbyggnaden sitter en trädgårdsmästare på huk och tar hand om skörden. Omgiven av lin- och humlestänger, breder fem rundformade rabatter ut sig.
– De här grödorna utgjorde de fyra grunderna i vävarnas vardagskost, säger Liisa Paulsson och fyller en korg med potatis, bovete, ärtor och flera olika kålsorter.
DET GENUINA trädgårdsintresset har hon fått med blodet. Under hela uppväxten var hennes mamma trädgårdsmästare hos Gunnel Nyblom-Holmberg, en svensk trädgårdspionjär och där i hennes enorma trädgård frodades Liisas trädgårdsintresse.
– Vi har fått en Linné i vår trädgård, säger Lena Andersson och berättar att Liisa är anställd för att ta fram tidstypiska grödor som är sprängfyllda med näringsämnen.
Sven Olsson får sedan ett handfång rovor som han matar gårdens elva får med. Vi betraktar hur fåren trängs för att komma fram till nyttigheterna. Sedan börjar Liisa Paulsson tala om grödornas hälsoeffekter:
– Vi kan tacka vikingarna som tog hit den näringsrika vitkålen. Kål är också mycket rik på vitaminer, antioxidanter, mineraler och fibrer. Dessutom är grönkål och broccoli späckade med kalcium som stärker både benstomme och tänder, säger Liisa.
Vi får också veta att kålens C-vitamin hjälper kroppen att tillgodogöra sig järn, och att kål har en renande effekt eftersom dess glukosinolater sätter fart på levern.
KÅL KRYLLAR AV fytokemikalier, växternas färgpigment som omvandlas till nyttiga ämnen i kroppen. Problemet är kanske att kål är så billigt att vi inte förstått hur bra den är. Kål har alltid varit en livlina i kristider.
Liisa Paulsson förflyttar sig längre in i rabatten och plockar av välväxta ärtskidor. Hon berättar att baljväxterna är enormt nyttiga eftersom de innehåller massor av mineraler, vitaminer, proteiner och kostfibrer som är bra för vår tarm. Baljväxterär också de enda växter som inte tar, utan även ger näring tillbaka till jorden. De förmår att tillgodogöra sig luftens kväve med hjälp av en bakterie och när sedan växten bryts ner berikar den jorden.
BOVETE ÄR EN ÖRT och inte besläktad med spannmål. Det går utmärkt att odla bovete i Sverige eftersom klimatet här är svalt, vilket örten tycker om. Liisa Paulsson och håller fram en kupad hand fylld av nyplockade bovetefrön.
– Bovete bidrog till att det blev möjligt för oss människor att bli bofasta en gång i tiden. Den innehåller rutin, som är en antioxiderande flavonoid, och som bidrar till att sänka höga nivåer av kolesterol i blodet och motverka högt blodtryck. Dessutom är bovete särskilt rikt på B-vitaminer, framför allt B1 och B2, och det innehåller även kalium, magnesium, fosfor och järn.
► Boveteplättar med färska smultron
► Bondkakor med jordgubbslikör
TEXT ANDREAS JOHANSSON
FOTO BIANCA BRANDON-COX




















