SVAR Det här med intuition är ett mycket spännande område. Först och främst behövs en definition. Intuition är latin och betyder betrakta, åskåda. På vardagsspråk har det innebörden av att känna på sig någonting. ”Jag känner på mig att … min intuition säger mig att…” brukar man säga när man använder sig av förmågan. Det är en snabb och relativt omedveten process. Jag tror att både det procedurala minnet (tankens autopilot) och känslorna är inblandade.
Inom yrkeslivet används ofta intuition av personer med lång erfarenhet. Deras hjärna gör en blixtsnabb analys av situationen, så snabb att den knappt passerar den medvetna delen av tänkandet. Här är både tanke och känsla sammanflätade.
Inom filosofin kan intuition betyda ingivelse, en sorts stark övertygelse om att något är rätt eller fel eller behöver göras.
Inom parapsykologin, som till exempel finns som ämne vid Lunds Universitet, talar man om prekognition eller extrasensorisk perception och inom kyrkan kan fenomenet kallas en gudsingivelse. Vem vet, vissa fenomen är det svårt att hitta vetenskapliga förklaringar till!
I valsituationer och svårare beslut kan det vara bra att sätta sig ner på en stol och blunda och känna efter hur det känns med magen (magkänslan) som ett komplement till att logiskt försöka samla alla fakta och resonera sig fram till ett beslut.
Men den första aspekten du talar om handlar om selektiv perception. Att man gör om verkligheten så att den passar ens egen referensram, avsikt och behov. Vi ser det vi vill se och hör det vi vill höra. Så, nej, lita inte alltid på din intuition, den kan vara mycket förrädisk, ha alltid en liten kritisk blick på dina egna motiv.
