Lev giftfritt!
• Köp second hand.
• Låt barn ärva äldre syskons kläder.
• Måste du köpa nytt – leta efter symbolen Bra miljöval.
Källa: Naturskyddsföreningen
Svarta listan
Undvik märkningar som
• Antibakteriell
• Bakteriedödande
• Anti-odour
• Lasting freshness
• Hygienic protection
• Antimicrobial
Anti-funktion
Forskare vid textilhögskolan i Borås lät människor träna hårt i tröjor med och utan antibakteriella egenskaper. En testpanel som sedan fick lukta på plaggen kunde inte säga vilka som var behandlade – alla luktade lika illa.
I september 2013 träder en ny biocidförordning i kraft som ställer högre krav på märkning av ämnen med antibakteriell effekt.
TEXT ANNA-VIKTORIA SAMUELSSON
FOTO THINKSTOCK
Det är lätt att förföras av ett par tights märkta med ”Lasting freshness” och tro att man kan träna hårt och ändå lukta gott. Eller hoppas på att en ”antibacterial” halsduk till lillan skyddar bättre mot förkylning. Men effekten är tveksam och biociderna som kläderna har behandlats med är så giftiga att de sällan skyltas med i innehållsförteckningen. Forskning saknas dessutom om hur kroppens egen bakterieflora reagerar på att bära de behandlade kläderna.
När Kemikalieinspektionen analyserade ett trettiotal plagg som strumpor, träningskläder och underställ som specialbehandlats för att hålla bakterier och svettlukt borta, fann de höga halter av silver, triklosan eller triklokarban i över hälften. Silver och triklosan är mycket giftiga för vattenlevande organismer. Triklosan har också, liksom triklokarban, fortplantningsstörande egenskaper. Gifterna fanns såväl i plaggen som i tvättvattnet efter tvätt.
Att det finns miljögifter i kläder har vi vetat om länge och rådet vi fått har varit att tvätta kläderna före användning. Ur vissa plagg i Kemikalieinspektionens tvättstudie hade så mycket som 98 procent av silvret gått direkt ut i avloppet efter tio tvättar (och därmed också den påstådda antilukteffekten). Men giftproblematiken kvarstår. En del silver rinner ut i vattendragen. Resten fångas upp i reningsverken där de förorenar rötslammet, som används som gödning på våra åkrar. Om grödorna tar upp silvret hamnar det så småningom på våra matbord, och det är där man kan börja frukta för människors hälsa. Laboratorieexperiment vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har nämligen visat att silver på grund av sin antibakteriella effekt kan öka antibiotikaresistensen hos bakterier.
