Sött utan socker

Under senare år har det uppmärksammats allt mer hur skadligt det är att äta mycket socker. En hög sockerkonsumtion har kopplats till ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och vissa cancerformer. Men ändå behöver inte alla börja äta kalorifria sötningsmedel, enligt Hälsas kostexpert nutritionist Pernilla Berg.
– Det är i första hand de som har problem med vikten eller som äter mycket socker som kan vinna på att byta ut en del av det mot sötningsmedel. De allvarliga negativa hälsokonsekvenserna ser man först vid höga sockerintag, till exempel om man dricker läsk eller äter sötsaker och kaffebröd varje dag.
Man behöver inte bli rabiat och skippa allt socker, om man inte vill och tycker att man mår bra av det.

– De flesta människor kan äta små mängder socker, men vissa individer är känsligare än andra. Och det är bra för alla att hålla nere mängden av raffinerade livsmedel som innehåller tillsatt socker.

”Allt måste inte smaka sött”

Även bantningsprofessorn Stephan Rössner vid Karolinska Institutet tycker att sötningsmedlen har sin plats.
– För alla lågenergiförbrukare som behöver hålla igen på kalorierna är det onödigt att lägga en del av sitt energiintag på socker. Då är det bättre att välja ett kalorifritt sötningsmedel och satsa energin på protein och långsamma kolhydrater.
Men han poängterar att allt ju inte behöver smaka sött.
– I Sverige har vi som tur är gott vatten i kranen, det är bästa måltidsdrycken för vardagsbruk. Man kan köra det i soda stream och lägga i en citronskiva om man vill ha det lite festligare. Te och kaffe klarar sig bra utan sötma. Själv slutade jag söta varma drycker i tonåren.
Just söta drycker är en stor bov för dem som vill gå ner i vikt, enligt Stephan Rössner.
– De ger ingen mättnadskänsla, utan man äter lika mycket som om man druckit vatten till maten. Mina patienter på överviktsmottagningen kunde dricka fyra liter läsk om dagen. Alla söta drycker som saft, läsk, sportdryck och juice är i princip tioprocentiga sockerlösningar. Är de mindre söta upplever vi dem som sura eller smaklösa, är de sötare känns de klibbigt äckliga. En liter ger ungefär 400 kalorier, som en mindre lunch.

Många rykten i omlopp

Hittills har de flesta kalorifria sötningsmedel varit syntetiska. Därför har många konsumentgrupper, bland annat den svenska hälsorörelsen, varit skeptiska. Det har funnits mycket rykten om negativa hälsoeffekter, framför allt kring aspartam. Misstankarna har dock inte kunnat styrkas av välgjorda studier, enligt Nils-Gunnar Ilbäck, professor i toxikologi vid Livsmedelsverket.
– Vissa människor tycker att de blir yra och får huvudvärk av aspartam. Man har inte kunnat se sådana effekter i kontrollerade studier, men kanske finns det en grupp som är ovanligt känslig. Samtidigt får vi komma ihåg att aspartam består av två aminosyror och bryts ner till dessa i tarmen. Kroppen tar alltså inte upp hela aspartamet, utan samma aminosyror som vi också får i proteinrik mat.
Aspartam har också beskyllts för att orsaka cancer i framför allt hjärnan. Inte heller detta har kunnat styrkas vetenskapligt.
– Djurförsök tyder på att aspartam inte är cancerframkallande, säger Nils-Gunnar Ilbäck. Råttor som fått äta stora mängder aspartam under hela sin livstid har inte fått mer cancer eller kortare liv. I amerikanska studier har man också följt upp personer som fått hjärntumörer och sett att de inte använt mer aspartam än andra. 

Normala mängder inga problem

Aspartam har påståtts kunna påverka signalämnen i hjärnan och därmed ha mentala effekter, som att minska mängden serotonin så att vi blir deprimerade.
– Det stämmer när det gäller riktigt höga doser av aminosyror, långt mer än vi kan få genom lightprodukter, säger Nils-Gunnar Ilbäck. Men i normala mängder påverkas inte hjärnans signalämnen av aspartam.
Det har också figurerat uppgifter om att man skulle bli fet av sötningsmedel. Mekanismen skulle vara att de suddar ut känsligheten för sött och ökar risken för överätning av det kaloririka vanliga sockret.
– Men det finns inga belägg för det, säger Stephan Rössner. Bakgrunden är att några djurstudier visat att den söta smaken på tungan räcker för att höja insulinnivån. Samma sak kan hända när vi känner lukten av mat. En del forskare har hypotesen att det höjda insulinet ökar aptiten för sött.
Men detta är kontroversiellt och det saknas bevis att det gäller för människor.
– Jag känner inte heller till några studier som visar att de som äter sötningsmedel skulle kompensera den lägre energinivån genom att äta mer.  
Forskning som gjorts på människor tyder på att man får ett lägre totalt energiintag och kan gå ner lite i vikt genom att byta ut socker mot sötningsmedel, enligt Livsmedelsverket.

Nyfiken?

Läs mer om stevia här!

Hälsa guidar dig till rätt sötningsmedel

Text: Eva Olsson

Foto: Thinkstock