SVAR: Olivolja är en naturlig del i medelhavskosten och trots att kosten innehåller många andra riskfaktorer för hjärt- och kärlsjukdomar är medelhavskosten skyddande. Det beror troligen på den höga andelen av olivolja.
Olivolja är rikt på enkelomättat fett, polyfenoler och antibakteriella ämnen. Den dominerande enkelomättade fettsyran är oljesyra. Byter man ut mättat mot enkelomättat fett förbättras fettbalansen i kroppen och indirekt förbättras omega-6/omega-3 balansen om olivolja ersätter oljor med högt omega-6 innehåll. Olivolja kan förbättra blodfetterna genom att sänka det skadliga LDL kolesterolet och höja det goda HDL kolesterolet. Olivolja innehåller också antioxidanter (polyfenoler) som skyddar kroppen mot fria radikaler, dämpar inflammation och skyddar hjärtat genom att vidga blodkärlen och minska risken för blodkoagulation. Det är troligen kombinationen av enkelomättat fett och polyfenoler som ger den skyddande effekten mot hjärt- och kärlsjukdomar. Polyfenolerna har också en lokal effekt i tarmen genom att antioxidanterna skyddar tarmens celler från skador och därmed förebygger mutationer och uppkomst av cancer. Olivolja skyddar troligen också mot andra former av cancer i bröst-, prostata och livmoder.
Medicinskt används ibland olivolja vid förstoppning för dess laxerande och mjukgörande effekt på feces. Använder du inte olivolja i matlagningen kan du fortsätta med ett extra tillskott av olivolja, annars är det bra att få i sig mer långa omega-3 fettsyror (EPA och DHA). DHA-tillskott lindrar till exempel ledbesvär, men är även viktigt för hjärnan, hjärtat och ögonen. Mitt råd är därför att använda olivolja i matlagning (kall och varm mat) och äta fet fisk alternativt använda algolja/fiskolja som innehåller DHA.
Foto: Thinkstock
