Därför dör bina
I Sverige fick vi i slutet av 1980-talet in ett kvalster som finns i större delen av världen. Varroakvalstret parasiterar på bina, försvagar dem och sprider virussjukdomar. Därför dör fler bisamhällen än tidigare under vintern.
I USA har man de senaste tio åren dessutom råkat ut för en speciell form av bidöd som innebär att alla vuxna bin plötsligt dör, utan synbar orsak.
På vissa platser i till exempel Kina saknas bin och äppelodlingar måste därför pollineras för hand. Detta beror inte på att bina dött ut, utan bland annat på att skörden besprutas så hårt att bina inte klarar av det och det därför inte går att odla bin i närheten.
Detta kan du göra
- Byt ut trädgårdens gräsmatta mot en blomsteräng. Då ger du mat åt både bin och andra pollinerande insekter.
- Undvik att använda kemiska bekämpningsmedel i trädgården, de kan skada pollinerande insekter. Välj miljövänliga alternativ.
- Sätt upp några biholkar eller andra insektsholkar. Ensamlevande bin kan annars ha svårt att hitta boplatser. Som tack kan du få större och mer smakrika frukter och bär. Häng upp den i närheten av blommande växter och träd, gärna vänd mot söder,
- Bor du på landet: Ta inte bort sälgen. Den utgör viktig, tidig vårmat för bin och många andra insekter.
Källa: Sveriges Biodlares
Riksförbund
Det surrar kring hustaken i våra storstäder. Idag förekommer biodling på toppen av höga hus, mitt inne i städer som Paris, New York och Tokyo. Även i Sverige dyker bikupor upp i stadsträdgårdar och på balkonger. Förutom biodlande privatpersoner och företag har också rörelsen BeeUrban, som idkar stadsnära biodling, startats av biologerna Karolina Lisslö och Josefina Oddsberg.
— Under utbildningen gick vi en vandring i nationalstadsparken i Stockholm. Vår guide berättade att parken varje år förlorar 5–7 blommor på grund av brist på bin eller andra pollinatörer. Då kände vi att vi ville göra något, säger Karolina Lisslö.
Bikupor på Kulturhusets tak
Tjejerna satte upp sina första bikupor i Stockholmstrakten för fyra år sedan. Men de hade svårt att skapa den folkrörelse de hade hoppats på. Förra året bestämde de sig för att låta företag sponsra kuporna och nu tog verksamheten fart. I dag står deras bikupor bland annat på Kulturhusets tak, H&M:s huvudkontor och Tyska skolan på Karlavägen. Även privatpersoner kan adoptera enstaka bin för två kronor per bi och år.
— Stadshonungen blir fruktig och smakrik eftersom det i städernas parker finns blommande växter från tidig vår till sen höst. Därför har även flera kockar intresserat sig för vår honung.
Bin är något som vi vanliga storstadsbor inte funderar så mycket över. Men de uträttar mycket mer gott än att ge oss honung, berättar Karolina Lisslö.
— Var tredje tugga av maten vi äter är beroende av pollinerande bin. Framför allt gäller det de flesta frukter, grönsaker och nötter. Men även skörden av raps och soja, som ju används som foder till köttdjur, blir betydligt högre om det finns bin i närheten. Också många andra nyttoväxter gynnas av bin, till exempel bomull och växter som ger oss eldningsmaterial.
Även naturen drar nytta av bina.
— Många vilda växter gynnas av bipollinering, växter som hjälper oss med erosionsskydd, luft- och vattenrening och koldioxidneutralisering. Växterna behövs också för vår biologiska mångfald och många djur äter bara pollinerade växter. Inte minst de växter som finns i städerna är viktiga, för att rena luften och reglera klimatet. Det är i snitt två grader varmare i städer än i omgivande miljö och utan växter skulle det vara ännu varmare, säger Karolina Lisslö.
Var fjärde biodlare är kvinna
Överhuvudtaget ökar intresset för biodling i dag, efter många års successiv nedgång. Den har också gått från ”gubbhobby” till något för ekologiskt intresserade kvinnor.
— I dag finns närmare 12 000 svenska biodlare och allt fler är kvinnor. Totalt är var fjärde svensk biodlare kvinna och bland våra nya medlemmar är det så mycket som varannan. Förut var biodling mycket mer mansdominerat, säger Lotta Fabricius Kristiansen vid Sveriges Biodlares Riksförbund och aktiv inom nätverket för svenska kvinnliga biodlare.
Biodling kan bli en värdefull sidoinkomst, oavsett om man bor i stan eller på landet. Men viktigaste drivkraften hos nya biodlare är att man vill göra en miljöinsats, är hennes intryck.
— Bisamhällen bidrar till bättre pollinering. Det kan ge bättre skördar av många frukter och bär, som blir större och mer smakrika om de är pollinerade flera gånger.
Antalet bisamhällen växer
Biodling är också viktig för att motverka den utslagning av bisamhällen som annars sker och som accelererat under senare år.
— Sverige har varit ganska förskonat, men de senaste tio åren har förlusterna av hela bisamhällen ökat även här, framför allt under vintern som är den mest kritiska perioden. Därför har det blivit än viktigare att odla bin i dag, säger Lotta Fabricius Kristiansen.
Vi har kunnat läsa tidningsartiklar om en hotande, förestående massdöd av bin och att de håller på att försvinna helt. Men Preben Kristiansen, bihälsokonsulent vid Sveriges Biodlares Riksförbund, tycker att domedagsprofetiorna är överdrivna.
— Visst har förlusterna av bin ökat i många länder. I Sverige har de legat på i snitt 16 procent de senaste tio åren, i USA på 33 procent. Men biodlarna återställer förlusterna så att antalet bisamhällen faktiskt växer till med någon procent per år. Ingenting tyder på att bina håller på att försvinna.
Det har funnits många olika teorier om orsaken till bidöden, som växthuseffekten, besprutning, stress och inavel. Men forskarna är i dag överens om att det främsta hotet är sjukdomar, framför allt det så
kallade varroakvalstret, som sprider virus i bisamhällena. Forskarna försöker nu hitta olika sätt att motverka effekterna av detta, till exempel göra bina resistenta mot det.
TEXT: Eva Olsson
