3 olika minnesstörningar
1 Tankeverksamheten försämras normalt något med åldern, även hos den som har ett briljant intellekt. Men det är oftast inget som stör vardagliga funktioner.
2 Kognitiv svikt innebär att tankeverksamheten och minnet försämras mer än vad som är normalt för åldern. Man upplever problem med minnet, språket eller andra mentala funktioner och är kanske inte lika effektiv på jobbet längre, men tillståndet stör inte vardagliga funktioner. Kognitiv svikt kan vidareutvecklas till demens, men behöver inte göra det. Hos 10–15 procent går besvären tillbaka.
3 Demens är en intellektuell störning som gradvis och stadigvarande försämras. Framför allt påverkas närminnet, vilket försvårar vardagslivet, men man brukar minnas händelser längre tillbaka i tiden. Den vanligaste formen av demens är Alzheimers sjukdom, näst vanligaste orsaken är bristande blodcirkulation i hjärnan, så kallad vaskulär demens. Hjärnan får då för lite näring och syre och skadas på grund av åderförkalkning eller proppbildning. Sju procent av alla svenskar över 65 år lider av en demenssjukdom.
Hjälp hjärnan
- Försök att hålla blodsockret i schack och undvika diabetes.
- Rök inte.
- Sträva efter normalvikt.
- Håll blodtryck och blodfetter på en lagom nivå.
- Rör på dig regelbundet, till exempel promenera eller dansa.
- Träffa vänner och/eller släktingar regelbundet för att inte bli socialt understimulerad.
- Träna hjärnan genom att läsa, lösa korsord eller spela kort.
- Ät regelbundet frukt, grönsaker och fisk.
- Var måttlig med alkohol.
- Om du blir deprimerad, se till att depressionen behandlas.
Har du också glömt var du parkerat bilen och fått leta efter den gata upp och gata ner? Eller stått framför bankomaten och plötsligt blivit alldeles blank och totalt glömt bort koden? Sådana här blackouter hos en i övrigt frisk person beror oftast på stress. Men de väcker en oro – är det fel på min hjärna?
– Folk som glömt var de parkerat bilen tar vi inte emot. Man ska ha haft minnesstörningar som varat i ett halvår för att vi ska utreda om det finns någon medicinsk orsak till besvären, säger Johan Lökk, professor och överläkare vid minnesmottagningen på Karolinska universitetssjukhuset.
Hit kommer inte bara äldre personer, utan sex av tio är under 65 år. Hos dem beror besvären sällan på utvecklad demens utan oftare på andra orsaker som stress, utbrändhet, depression eller mild intellektuell svikt, så kallad kognitiv svikt.
Svårare att lära sig nya saker
Kognitiv svikt är en ganska ny diagnos, som utgör en gråzon mellan vanlig tankeförmåga och demens och som drabbar var sjätte 70-åring. Den innebär en minnesstörning som medför att man kan få svårare att lära sig nya saker eller förstå en instruktion. Men till skillnad från vid en utvecklad demens påverkas inte de dagliga funktionerna. Själva tillståndet har funnits länge, men definitionen myntades först för 10—15 år sedan.
– De flesta blir naturligtvis oroliga när de får diagnosen kognitiv svikt, säger Johan Lökk. Andra blir lättade över att äntligen få en diagnos och att det inte är demens. Men många tycker att det är jobbigt att det inte finns någon behandling och vill prova de mediciner som används vid demens. Det skrivs ut ganska mycket sådana mediciner, men de tycks inte hjälpa vid kognitiv svikt. Och de kan ge biverkningar i form av trötthet,
illamående och oregelbunden hjärtrytm, arytmi.
B-vitamintillskott kan bromsa sjukdomen
Hittills har det inte funnits någon speciell behandling av kognitiv svikt. Men en ny studie, av en världsledande forskargrupp inom demensområdet i Oxford, visar att B-vitamintillskott kan bromsa sjukdomen.
271 personer med kognitiv svikt fick B-vitaminer eller placebo under två år. Tillskotten kunde nästan halvera hastigheten hos nedbrytningen av hjärnvolymen som sker vid kognitiv svikt. De personer som hade lägst nedbrytningshastighet presterade bäst i minnestest.
Vitaminerna som användes var folsyra, B6 och B12. Av B12 användes en hög dos, långt över rekommenderat intag. Det beror på att många äldre personer har en magsäcksrubbning som gör att de tar upp mycket lite B12. Av folsyra gavs ungefär dubbla rekommenderade intaget och av B6 fyra gånger intaget. Vitaminerna är kända för att kunna sänka förhöjda nivåer av aminosyran homocystein i blodet, som kopplats till ökad risk för Alzheimers sjukdom.
– Det här är ett intressant resultat, säger Johan Lökk. Det handlar om vattenlösliga vitaminer där man kissar ut överskottet, så det tycks inte vara farligt med en sådan överdosering. Men man bör ändå inte börja ta B-vitamintillskott på egen hand. Däremot bör läkare alltid kontrollera nivåerna av vitaminerna i blodet hos personer med kognitiv svikt och vara frikostiga med att skriva ut tillskott till dem som ligger under eller på gränsen till normala värden.
Några studier visar på skyddseffekter av B-vitaminer även vid demens, men här pekar forskningen åt olika håll.
Levnadsvanorna i medelåldern tycks spela stor roll
Det finns också mycket annat man kan göra för att förebygga både demens och kognitiv svikt.
– Vi vet att övervikt, rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes och depression ökar risken för demens. Likaså låg fysisk aktivitet och att vara socialt understimulerad. Att åtgärda alla sådana riskfaktorer är en del av behandlingen vid kognitiv svikt och kan också förebygga sjukdomen. Levnadsvanorna i medelåldern tycks spela stor roll för hur hjärnan fungerar senare i livet. Även hög utbildning verkar i sig ha en skyddande effekt mot nedsättning av tankeförmågan på äldre dagar.
Maten kan också ha betydelse för att skydda vår hjärna. Flera studier visar att medelhavsmat kan minska risken för demens och i en färsk studie vid Uppsala universitet såg man en skyddseffekt även mot kognitiv
svikt.
Text: Eva Olsson
Foto: Thinkstock
