"Växtbaserade 
läkemedel underskattas"

Det säljs växtbaserade läkemedel och kosttillskott för miljarder i Sverige varje år. Men inom den svenska skolmedicinen råder en utbredd skepsis mot substanser från växtriket – trots att Läkemedelsverket har godkänt 
närmare ett hundratal växtbaserade preparat som läkemedel.​

"Växtbaserade 
läkemedel underskattas"

Ingemar Joelsson är en av Sveriges ledande experter på växtbaserad medicin.

Sverige sticker ut när det gäller hållningen till växtbaserade läkemedel. I de flesta länder är växtbaserade preparat en självklar del av skolmedicinen och det finns en bred kunskap. Det menar Ingemar Joelsson, professor emeritus i kvinnosjukdomar och en av Sveriges ledande experter på växtbaserad medicin.

— Det är djupt olyckligt att vi inte tar tillvara den potential som finns i väldokumenterade läkemedel och kosttillskott från växtriket, säger Ingemar Joelsson. 

Han har, vid sidan av sin kliniska bana inom gynekologi och obstetrik, ägnat mycket tid åt såväl klinisk forskning som grundforskning. Under de senaste decennierna har han dokumenterat våra vanligaste och viktigaste läkeörter och växtbaserade preparat. Med sajten www.naturbiblioteket.se har han byggt upp en unik faktadokumentation kring växtbaserad medicin.​

— Jag insåg tidigt att det fanns en anmärkningsvärd okunskap om växtbaserade läkemedel bland mina svenska läkarkollegor och, trots en många gånger god dokumentation, en omotiverat avvisande inställning till allt växtbaserat från såväl Läkemedelsverket som Livsmedelsverket.​

​Ingemar Joelsson är själv skolad i denna svenska tradition men hade, som han uttrycker det, turen att tidigt hamna i ett projekt som bottnade i naturliga substanser.​

— Men projektet att skapa ett naturläkemedel lades ned — substansen blev istället ett mycket framgångsrikt kosttillskott som hjälpt många kvinnor. Det öppnade ögonen för mig för att det finns många substanser från växt- och djurriket som kan fungera som värdefulla komplement eller alternativ till annan behandling.​

Den stora utmaningen inom växtbaserad medicin är att det inte går att ta patent på naturliga substanser — och därmed är få företag och samhällsaktörer villiga att bekosta stora och dyrbara studier.​

— Men det finns många fall där det, trots dessa svårigheter, finns utmärkt dokumentation av växtbaserade läkemedel. Regelverket för att godkänna växtbaserade läkemedel är gemensamt för hela EU, men tillämpningen skiljer sig mellan olika länder.  ​

— Sverige och Storbritannien skiljer ut sig som särskilt skeptiska när det gäller växtbaserade läkemedel, säger Ingemar Joelsson. Exakt varför är svårt att säga, men det har sannolikt att göra med att vi länge haft en stark läkemedelsindustri och att apoteken och myndigheterna under lång tid hade en mycket skeptisk hållning till växtbaserade läkemedel. 

— Men det håller tack och lov på att förändras och jag är övertygad om att vi kommer att få se ett ökat intresse för växtbaserade läkemedel i takt med att vi blir alltmer hälsomedvetna och kritiska till allt vi sätter i oss, från mat till mediciner.

​Just en kritisk hållning är viktig, oavsett om det handlar om syntetiska eller växtbaserade läkemedel och kosttillskott, understryker Ingemar Joelsson. 

— Bred och uppdaterad kunskap är A och O, och det gäller i särskilt hög grad hos apotekspersonal och inom sjukvården. Idag ingår växtbaserad medicin närmast som en parentes i läkarutbildningen — och det måste vi ändra på. Växtbaserade läkemedel som echinacea och johannesört och naturläkemedel med exempelvis bakteriekulturer och omega 3-fettsyror har en viktig roll i skolmedicinen för att vi ska må bra och för att kunna förebygga ohälsa och behandla olika sjukdomstillstånd. Medel som dessa, med en gedigen dokumentation, borde därför vara en självklar och integrerad del av skolmedicinen också i Sverige.

​Stora skillnader i Europa

Om du är förkyld och uppsöker en läkare i exempelvis Tyskland är sannolikheten stor att du blir rekommenderad ett echinaceapreparat —medan du i Sverige oftast får rådet att ta Alvedon eller något annat syntetiskt läkemedel.

— När det gäller echinacea finns flera väldokumenterade produkter, bland annat Echinaforce, som i studier visat sig kunna förebygga och lindra både förkylning och influensa hos vuxna och barn. I Sverige är medlet godkänt för kortvarig profylax och symtomlindring vid förkylning — men även den kunskapen har begränsad spridning, säger Ingemar Joelsson. 

I Tyskland rekommenderas johannesört ofta inom skolmedicinen som förstahandsalternativ vid lätt till måttlig depression, eftersom örtextraktet har visat sig vara lika effektivt som SSRI-preparat vid nedstämd-
het och lätt till måttlig depression — men med betydligt färre biverkningar.

— I Sverige har det närmast rått en beröringsskräck sedan det i början av 2000-talet kom en studie som visade på en viss risk för att johannesört kunde påverka effekten av blodförtunnande medicinering, säger Ingemar. 

— Det är en risk man ska vara observant på, men den är knappast relevant för det stora flertalet. Dess-
värre har denna enstaka rapport inneburit att johannesört hamnat i vanrykte i Sverige. Det är beklagligt, eftersom det finns en stor grupp människor som inte vill eller kan  ta SSRI-preparat och därmed skulle kunna ha stor nytta av johannesört.

En annan läkeört som används flitigt på kontinenten men i allt mindre grad i Sverige är ginkgo biloba. Även här råder en stor brist på uppdaterad kunskap, konstaterar Ingemar. 

— Ginkgo kan vara till stor nytta för äldre med nedsatt minnesförmåga, koncentrationsbesvär, yrsel och öronsusningar — vilket ju också är de indikationer medlet är godkänt för. Men precis som med alla läkemedel gäller det att vara medveten om risken för att den aktiva substansen kan påverka effekten av annan medicinering. Men så är det ju med alla läkemedel — har de en effekt så har de vanligen också bieffekter och kan påverka annan medicinering.

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!