Må bra genom hela klimakteriet – med funktionsmedicin

Irritation, oro, vallningar, sömnproblem och gråtmildhet – många kvinnor lider av klimakteriebesvär, helt i onödan. Men med hjälp av funktionsmedicin som bioidentiska hormoner, mindre stress och hälsosam kost kan du må bra genom hela klimakteriet.

Må bra genom hela klimakteriet – med funktionsmedicin
Redan i 40-årsåldern kan du hamna i förklimakteriet, med symtom som oro, svårt att koppla av och riklig mens. Lugna aktiviteter som yoga är avstressande och kan lindra besvären.

Mia Lundin är specialistsjuksköterska i gynekologi och obstetrik, och öppnade kliniken Her Care i Stockholm 2018.

I klimakteriet blir det krig i kroppen. Hormonerna östrogen och progesteron hamnar i obalans. Det i sin tur påverkar olika signal- substanser. Inte konstigt att humöret och måendet åker berg-och-dalbana. Och en av de största bovarna i det kroppsliga dramat är stressen, menar Mia Lundin, specialistsjuksköterska i gynekologi och obstetrik. 

— Kvinnor är ofta prestationsprinsessor som ständigt stressar, konstant är uppkopplade och nåbara. Man ska träna rätt och äta rätt. Det ska se bra ut på utsidan, men hur går det med insidan? säger hon.

Vad får mitt hjärta att sjunga, det är en fråga som fler kvinnor borde ställa sig för att må bättre. Det kan vara att vistas i naturen, gå på massage, umgås med kompisar, måla eller leka med barnen. Ta tid för sig själv, sänka ribban och inte bara tänka på andra, menar Mia Lundin.

Vårt hormonella system styrs av "dirigenten", hypofysen i hjärnan, och den är väldigt känslig för stress. När du är stressad har kroppen en försvarsmekanism som gör att hormonproduktionen hamnar i obalans.

— Om vi inte levde med så mycket stress som vi gör idag, skulle vi gå igenom klimakteriet på samma sätt som mormor gjorde, det vill säga östrogenet skulle sakta men säkert minska och mensen på sikt försvinna, utan att vi skulle bli så påverkade av det.

Enligt Mia Lundin handlar klimakteriet om två faser — förklimakteriet med symtom som oro, svårt att koppla av och riklig mens som kommer tätt, och som ger sig tillkänna redan i 40-årsåldern, och klimakteriet som debuterar ungefär runt 51, då många känner sig låga, gråtmilda och där mensen blir glesare tills den helt försvinner. När symtomen börjar dyka upp är det få kvinnor som förstår vad det handlar om, än mindre att det är hormonerna i kroppen som löper amok. Många vet heller inte vart de ska vända sig med sina problem.

Vad får ditt hjärta att sjunga? Är det en skön massage, umgänge med vänner eller att måla. Insidan är minst lika viktig som utsidan för att må bra i klimakteriet.

2018 öppnade Mia Lundin kliniken Her Care i Stockholm. Där jobbar man med personanpassad livsstilsmedicin, eller så kallad funktionsmedicin. Man arbetar i team med barnmorskor, näringsterapeuter, allmänläkare, gynekologer, samtals- och fysioterapeuter, för att skapa sig en helhetssyn kring patienternas hälsa. Det handlar bland annat om att ta bort sådant som kroppen inte mår bra av som stress, vissa syntetiska hormoner och dålig kost som orsakar ohälsa och att lägga till annat som kroppen mår bra av, som bioidentiska hormoner, hälsosam kost och att se till att tarmen fungerar som den ska.

— Patienterna får tid, vi lyssnar och förklarar till skillnad mot den traditionella vården, där patienterna har femton minuter på sig hos sin husläkare. Vi korrigerar de underliggande obalanserna, medan man inom vården ger ett piller som bara dämpar symtomen.

För att må bra handlar det först och främst om att få ordning på de bråkiga hormonerna, menar Mia Lundin. Hon är en varm förespråkare av bioidentiska sådana. Hormoner som liknar kroppens egna och som är utvunna ur växtriket.

Östrogen är alltid bioidentiskt, medan progesteron kan förskrivas både bioidentiskt och syntetiskt. 

— Skillnaden är att syntetiskt progesteron har visat sig ha en viss ökad risk för bröstcancer och blodpropp, vilket inte är fallet när det gäller bioidentiskt progesteron.

Behandling med bioidentiskt östrogen och progesteron kan också minska risken för hjärt-kärlsjukdom med upp till 50 procent, utan ökad risk för bröstcancer.

— Men för att uppnå den effekten är det viktigt att börja så snart som möjligt med bioidentiska hormoner, redan efter den sista mensen. 

Även kosten påverkar måendet. Hormoner tillverkas av fett. Därför är det viktigt att äta bra fett från fisk och fiskolja till exempel, understryker Mia Lundin.

— Ge kroppen vad den behöver för att fungera. Men glöm inte bort att dra ner på stressen och ta tid för återhämtning. 

Vi behöver umgås med vänner och familj. Dela känslor och upplevelser på riktigt, inte bara över Facebook. När vi pratar med varandra ökar mängden av må-bra-hormonet oxytocin.

— Studier har visat att tillhörighet kan vara viktigare för hälsan än både motion och att sluta röka. Titta upp från din telefon och våga le mot människor du möter, säger Mia Lundin.

 

 

Symtom i förklimakteriet

○ Trötthet, irritation och svårt att koppla av.

○ Järnbrist på grund av rikligare mens som kommer tätt.

○ Lätt att samla på sig vätska i kroppen.

○ Värk i brösten.

 

Symtom i klimakteriet

○ Gråtmildhet.

○ Nedstämdhet, oro och likgiltighet.

○ Trötthet.

○ Värmevallningar.

○ Nattliga svettningar.

○ Minskad sexlust.

○ Torr hud och torra slemhinnor.

○ Ökat sug efter snabba kolhydrater.

○ Ledsmärta.

  • Få tidningenhalsa.se's nyhetsbrev

    Skriv upp dig på vårt nyhetsbrev för senaste informationen!