Sant eller falskt om kolesterol – Vi faktakollar 7 påståenden

Att för högt kolesterol kan orsaka blodproppar, att endast överviktiga personer har högt kolesterol eller att all fet mat är dåligt för kolesterolet. Det finns många påståenden om kolesterol, men vad är egentligen sant och vad är falskt? Vi reder ut!

Text: Pernille Lewinsky Kofoed Foto: Getty Images

Förhöjt kolesterol ökar risken för blodproppar

SANT. När kolesterolet i blodet stiger kan blodfetterna börja lagras i blodkärlen. Om kolesterolnivån i blodet blir för hög kan det leda till att kärlen till slut täpps igen, vilket kan leda till blodproppar och olika hjärt- och kärlsjukdomar.

Kolesterol är också bra för kroppen

SANT. Många av kroppens funktioner är beroende av kolesterol. Det är bland annat inblandat i bildandet av cellernas membran, könshormoner, D-vitamin och gallsyra. Vi klarar oss därför inte utan kolesterol, men kroppen tål samtidigt inte för mycket kolesterol heller.

Förhöjt kolesterol drabbar bara överviktiga

FALSKT. Även om du lever ett hälsosamt liv och är normalviktig kan du ha ett högt kolesterol. I dessa fall beror det dock ofta på ärftlighet. Cirka 50 000 svenskar har den ärftliga varianten av förhöjt kolesterol.

Du kan känna om ditt kolesterol är förhöjt

FALSKT. Förhöjt kolesterol ger inga symtom och du kan inte känna det. Därför kan det vara bra att veta din kolesterolnivå. Speciellt om du har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar kan det finnas anledning att mäta dina kolesterolvärden och göra blodtryckskontroller när du fyllt 50 år.

All fet mat är skadligt för kolesterolet

FALSKT. Ju fetare mat du äter, desto mer kolesterol producerar levern, men kroppen behöver också fett. Det som spelar roll är vilken typ av fett du äter. De omättade fetterna kan sänka det ”onda kolesterolet” LDL och höja det ”goda  kolesterolet” HDL medan de mättade fetterna höjer de ”onda kolesterolet”. Omättade fetter finns till exempel i grönsaker, baljväxter, avokado och nötter.

Du kan sänka ditt kolesterol på egen hand

SANT. En hälsosam livsstil spelar en avgörande roll för att hålla kolesterolet på en bra och hälsosam nivå. Med bland annat kost och träning kan du sänka dina kolesterolvärden. Här spelar alkohol och rökning även in, vilket bör undvikas för att sänka kolesterolet.

Träning är bra för kolesterolet

SANT. Vid träning och fysisk aktivitet förbättras musklernas förmåga att förbränna fett och du får i dig mer av det goda kolesterolet och mindre av det dåliga. Särskilt fördelaktigt är cirkelträning och träning där du använder de större musklerna, som till exempel när du går, springer, simmar, styrketränar, städar eller sysslar med trädgårdsarbete.

Källa: Gunnar Gislason, forskningschef i Hjerteforeningen.

Vad är egentligen kolesterol?

Kolesterol är fett som dels intas genom kosten och dels bildas i levern. Det förs runt i kroppen med blodet i olika former.

LDL-kolesterol: Kallas för det ”dåliga kolesterolet” eftersom det kan skapa fettavlagringar i blodkärlen som med tiden kan leda till förträngningar.

HDL-kolesterol: Det ”goda kolesterolet” som hjälper till att sänka det dåliga kolesterolet i blodkärlen och minska åderförkalkning.

VLDL-kolesterol: en form av kolesterol som transporterar fett och kolesteroler genom blodet. En del av VLDL-kolesterolet konverteras också till LDL. Bildas i levern när vi äter feta måltider.

Så håller du ditt kolesterol på en hälsosam nivå

Fett: Begränsa mättat fett från kött och feta mejeriprodukter. Välj omättade fetter som exempelvis raps- och olivolja, nötter, mandel, avokado.

Frukt & grönt: Genom att äta frukt och grönsaker istället för annan mat får du mindre ohälsosamt fett i kosten. Frukt och grönsaker innehåller även antioxidanter som minskar skadorna av LDL-kolesterol i kroppen.

Fiber & fullkorn: Grovt bröd innehåller mycket kostfiber, vilket sänker kolesterolnivåerna. Speciellt fibrer från rågbröd och havre fungerar effektivt.

Fysisk aktivitet: Träning ökar produktionen av HDL i blodet, vilket sänker LDL-kolesterolet. Om du vill sänka kolesterolet och öka HDL är varaktighet och mängden av fysisk aktivitet viktigare än intensiteten.