Så påverkas kroppen av solen
När solen steker blir hela kroppen varm. Om den inte kan göra sig av med överskottsvärmen kan du få värmeslag. Värmeslag gör att du känner dig obekväm, yr och kan i värsta fall bli medvetslös.
Du kan minimera risken för överhettning genom att dricka mycket vätska, bära lösa kläder, söka skugga och se till att svalka dig regelbundet, till exempel genom att simma i en bassäng eller i havet. Undvik också kraftig fysisk aktivitet i den värsta värmen.
Om hjärnan blir för varm
Om skallen blir för varm kommer hjärnan att överhettas — vilket orsakar solsting. Du kommer att uppleva detta i form av huvudvärk, yrsel, illamående eller medvetslöshet.
LÄS ÄVEN: 10 saker du inte visste om solskydd
Solljus är bra för humöret
Solljus är ett undermedel för ditt humör. Dagsljus påverkar bland annat mängden serotonin i hjärnan, vilket bidrar till att lyfta ditt humör och ge dig energi. Om du inte får tillräckligt med dagsljus ökar faktiskt risken för depression.
Starkt ljus är inte bra för ögonen
I starkt solljus kisar vi ofta med ögonen och skapar spänningar. Detta kan orsaka huvudvärk. Men värre är att solens UV-strålar irriterar ögonen på kort sikt och på lång sikt kan orsaka allvarliga, långsiktiga skador som grå starr och cancer i och runt ögat.
Skydda dina ögon och ögonområdet med solskyddsmedel, en hatt och UV-filtrerande solglasögon.
Solljus och D-vitamin
När vi vistas i solen under sommarmånaderna träffas huden av UVB-strålar i våglängden 290-320 nm, vilket får den att producera det nödvändiga D-vitaminet. Hur länge du behöver vara i solen för att producera tillräckligt för dina behov beror bland annat på din hudfärg. Ju ljusare hudfärg, desto kortare tid.
För de flesta av oss räcker det med 15-30 minuters solljus på armar och ben några gånger i veckan. Du bör aldrig vistas i solen så länge att din hud blir röd.
LÄS ÄVEN: Munhälsan spelar en viktig roll för hur din kropp mår
Solen boostar ditt immunförsvar
Ditt immunförsvar är helt beroende av D-vitamin. Det är detta ”solskensvitamin” som aktiverar de så kallade T-cellerna (vita blodkropparna) när du angrips av sjukdom. Likt ett militärt försvar ser de till att gå till motattack med målet att förgöra fienden.
Det är också T-cellerna som lagrar den relevanta informationen om fiendens främmande kroppar till en annan gång innan de går i dvala.
Solen stärker skelett och tänder
Solen gör ditt skelett och dina tänder starkare och friskare. D-vitamin är också en viktig del av kroppens omsättning av kalcium och fosfat, vilket är avgörande för benhälsan.
För mycket sol skadar huden
Huden är kroppens första försvar mot solens strålar. All UV-strålning orsakar DNA-skador på cellerna. Hudens immunsystem försöker hela tiden reparera skadorna. Men om du får för mycket sol för snabbt kan din hud inte hålla jämna steg. Då får du fler mutationer, cellerna slutar fungera och dör. Och på lång sikt kan detta utvecklas till hudcancer.
Du kan bränna dig när du redan är brun
Personer med mycket känslig hudtyp blir vanligtvis alltid röda och aldrig bruna när de är ute i solen, medan personer med mindre känslig hudtyp är mindre benägna att bli röda. Ju ljusare din hud är, desto mindre sol kan du tåla.
Att bli brun är inte ett tecken på hälsa. Det är kroppens reaktion på UV-strålning. Om huden får tid att gradvis vänja sig vid solens strålar kommer den att producera mer pigment, få färg och bli mer motståndskraftig mot strålningen. Men du bör ändå skydda dig mot solen, för även med lite färg kan du fortfarande bränna dig.
Solbänna ökar risken för hudcancer
En solbränna är ett synligt tecken på att din hud har utsatts för för mycket sol. Det gör vanligtvis ont och kan orsaka blåsor och fjällande hud. Lyckligtvis är detta en tillfällig skada som går över.
Men hudceller kan också få mer permanenta skador av att du bränner dig. Ju fler brännskador du får under livet, desto högre är risken för hudcancer.
LÄS ÄVEN: Gua sha ger huden ny energi: Enkel behandling att göra hemma
90 % av cancerfall
UV-strålning från solen (och från solarier) spelar en viktig roll för utvecklingen av hudcancer. Man räknar med att upp till 90 procent av alla hudcancerfall direkt kan tillskrivas UV-strålning.
Alla, oavsett hudtyp och hudton, kan utveckla hudcancer om de får för mycket sol — både i form av solbränna och den totala mängden UV-strålning de får under hela sitt liv.
6 vägar till hälsosam sol
- Välj rätt faktor: Cancerfonden rekommenderar minst SPF 30 och gärna med både UVA- och UVB-skydd. Barn bör använda solskyddsfaktor 50.
- Använd rikligt med solkräm: Tumregeln är en handfull kräm för en kropp per applicering. Applicera ca 30 minuter innan du går ut i solen och återapplicera om du simmar eller svettas mycket.
- Klä dig: Håll kläderna täckta när du är i direkt solljus. Helst löst sittande eller med UV-filter. Glöm inte hatt och solglasögon.
- Ta pauser: Undvik att vistas i direkt solljus mellan kl. 12.00 och 15.00.
- Hoppa över solstolen: Solens strålar är mycket starka och utsätter kroppen för skadliga strålar från alla vinklar samtidigt.
- Kontrollera UV-indexet: På Min soltid (minsoltid.se) på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats kan du enkelt se hur länge du kan vistas i solen en solig sommardag i olika delar av världen.
Risken att drabbas av hudcancer beror på:
- Hudtyp (personer med ljus hud och många födelsemärken löper ökad risk, men alla kan få hudcancer).
- Hur mycket UV-strålning du utsätts för under hela livet – både från solen och från solarier.
- Exponering för högintensiv UV-strålning (t.ex. från solbränna, solarier eller resor till destinationer med högt UV-index). Barn och ungdomar är särskilt sårbara.
Källor: Lars Rejnmark, klinisk professor vid avdelningen för klinisk medicin, Aarhus universitet, cancer.dk, optikerforeningen.dk, netdoktor.dk, sundhed.dk och taenk.dk
