Det går knappt en vecka utan att det kommer nya rön om kaffets medicinska fördelar. Det minskar risken för diabetes typ 2 och hjärtsjukdom, det skyddar levern och ökar vår prestationsförmåga. Dessutom tittar forskare på om det kan lindra neurologiska sjukdomar som Parkinsons.
En annan, kanske lite oväntad, effekt av kaffe är att det verkar minska de negativa effekterna av stillasittande. När amerikanska forskare tittade på sambandet mellan stillasittande timmar under en dag och kaffeintag såg de att kaffedrickande sänkte risken att dö i olika sjukdomar med 24 procent hos personer som satt ner minst sex timmar om dagen, jämfört med personer som inte drack kaffe.
— Även när det gäller njursten, cancer i livmoder och lungor och stroke verkar det finnas ett samband mellan kaffe och en minskad risk, säger Rikard Landberg, professor i livsmedelsvetenskap vid Chalmers i Göteborg.
Hans forskning handlar om hur man i framtiden ska kunna förebygga risken för hjärt-kärlsjukdomar och diabetes genom personliga kostråd.
— För några år sedan hittade vi specifika molekyler i blodet hos personer som drack mycket bryggkaffe. Molekylerna är nedbrytningsprodukter av koffein, polyfenoler och vissa andra ämnen som bildas när kaffet rostas. Vi såg att de här molekylerna var starkt kopplade med en minskad risk att utveckla typ 2 diabetes, säger han.
Rikard Landberg förklarar att koffeinet påverkar rad olika processer i kroppen.
— Bland annat påverkas ämnesomsättningen och man har sett att koffein är kopplat till ett lägre BMI, säger han.
Hälsofördelar med koffeinfritt kaffe
Men koffeinfritt kaffe är också bra för hälsan eftersom det, liksom vanligt kaffe, innehåller ett annat nyttigt ämne, polyfenoler.
— Det finns rikligt med polyfenoler i kaffe, särskilt en som heter klorogensyra. Det finns flera olika varianter av polyfenoler och de påverkar smaken i kaffet men har även en rad andra effekter.
Klororgensyra är bland annat en antioxidant och den har en antiinflammatorisk effekt. Men förutom klorogensyra finns det även magnesium och fytoöstrogener i kaffe.
Och det bidrar faktiskt också med — tro det eller ej — kostfibrer. Några koppar kan ge nästan lika mycket fibrer som en tallrik müsli och det är fibrerna i kaffet som gynnar tarmbakterierna och boostar tarmhälsan.
— När man tittar på skyddseffekter av kaffe så uppstår de vid intag av två till fem koppar kaffe per dag. Det gäller för bryggkaffe — men inte för kokkaffe. Det finns nämligen också så kallade diterpener i kaffe, en sorts fett som har negativ inverkan på blodfetter och blodtryck. De fastnar dock i filtret när man brygger kaffet, säger Rikard Landberg.
Men det är fortfarande oklart hur bra diterpener tas upp av de metallfilter som finns i espressobryggare, perkulatorer och presskannor.
— Dock verkar automatkaffe och espresso vara bättre än kokkaffe.
Då ska du dricka ditt kaffe
Rikard Landberg berättar att forskarkollegor i USA nyligen upptäckte att när man dricker sitt kaffe också verkar spela en roll för hälsan. I studien, som är är publicerad i tidskriften European Heart Journal, följde man 42,000 vuxna under nio års tid.
— De fann att det framförallt var kaffekonsumtion på morgonen som var kopplat till minskad dödlighet, främst i hjärtkärlsjukdom. Konsumtion senare på dagen visade inte något sådant samband.
Varför morgonkaffet är nyttigare än eftermiddagskaffet är ännu oklart men det finns misstankar om att kaffe sent på dagen kan störa vår naturliga dygnsrytm.
— Ett högt kaffeintag, inte minst genom koffeinet, kan störa omsättningen av sömnhormonet melatonin och det skulle kunna vara en orsak. Man är inte lika känslig för sådana störningar tidigare under dagen. Men här behövs mycket mer forskning, säger Rikard Landberg.
Men vad händer om man häller mjölk i kaffet? Försvinner hälsoeffekterna? Sanningen är att man ännu inte vet. Det kan faktiskt vara tvärtom också. En dansk studie visar dock att proteinerna i mjölk ger polyfenolerna en extra skjuts, de minskar så kallad oxidativ stress som i sin tur orsakar inflammation i kroppen.
Man ska inte heller glömma bort en annan viktig hälsoeffekt av kaffedrickande, nämligen den sociala. Att ses över en kopp kaffe är inte bara trevligt, social samvaro förebygger dessutom både demens och depression, visar forskning från Karolinska institutet.
Boosta din energi med kaffe
Behöver du bli pigg snabbt? Testa att ta en ”Coffee nap”, en kaffetupplur! Drick helt enkelt en kopp kaffe precis före tuppluren. Tuppluren ska vara 20 minuter lång och det är ingen slump. Det tar nämligen 20 minuter för koffeinet att hinna ta sig ut i kroppen och pigga upp oss. En ”Coffee nap” har alltså en dubbel uppiggande effekt!
Vill du vill få ut mer av ett träningspass rekommenderas en kopp kaffe cirka 45 minuter innan passet.
Du kan också ta hjälp av kaffe, om du är förstoppad. Kaffe stimulerar den så ”kallade gastrokoliska reflexen”, där tjocktarmen drar ihop sig, vilket ger en känsla av att behöva bajsa. I en studie fann forskare att koffeinhaltigt kaffe orsakar fler tarmsammandragningar än koffeinfritt kaffe eller varmt vatten. Koffeinfritt kaffe hade dock fortfarande mer effekt än vatten. Därför tror man att det inte bara är koffeinet i kaffe som fungerar laxerande, utan även något annat ämne.
Se upp med för mycket kaffe
För mycket koffein överlag kan få oss att känna oss nervösa eller ångestfyllda. Även gravida ska se upp med för mycket kaffe. Max två koppar om dagen, är rekommendationen från Livsmedelsverket.
Tänk även på att inte dricka kaffe för sent på dagen, om du har svårt att somna. Koffein har en halveringstid på cirka fyra till fem timmar. Det betyder att hälften av koffeinet är borta drygt fyra timmar efter den sista koppen. Efter drygt åtta timmar har vi alltså fortfarande en fjärdedel av koffeinet kvar i kroppen.
