Forskning visar: Luktträning kan bromsa sjukdom och förlänga livet

Syn och hörsel värderas ofta högre än luktsinnet. Men kanske borde det vara tvärtom. Lukten utvecklades långt innan vi ens kunde prata med varandra. Det är ett primitivt sinne som är, och har varit, viktigt för att vi inte ska få i oss giftiga ämnen, det varnar oss för rök och bränder — det kan till och med förvarna oss om sjukdom.

Ett dåligt luktsinne kopplas numera till en rad sjukdomar, som Parkinsons sjukdom, alzheimer och åldersrelaterad försämring av minnet, och det forskas flitigt på hur vi påverkas av olika lukter.

Flera studier, bland annat en på Karolinska institutet, har till och med kopplat ett dåligt luktsinne i medelåldern till ökad risk för dödlighet. Men träning av näsan kan också bromsa sjukdom och förlänga livet.

Ett exempel är en studie där forskare ville undersöka om dofter kan bromsa kognitiv försämring genom att sprida olika dofter i sovrummet. Man lät äldre personer prova naturliga oljor med doft av ros, eukalyptus, pepparmynta, rosmarin och lavendel varje kväll i sex månader för att se hur minnet påverkades. Sedan mättes deltagarnas minne, verbala inlärning och förmågan att växla sin uppmärksamhet mellan olika uppgifter. Resultatet visade att testgruppen fick en förbättring av minnet med 226 procent jämfört med en personer som inte använde naturliga oljor.

Läs även: Experten om luktbortfall: ”Att träna upp sinnet hjälper de flesta”

Viktigt att ta luktträning på allvar

Även i Sverige har det gjorts liknande tester, berättar Jonas Olofsson, professor i psykologi vid Stockholms universitet och författare till boken ”Det underskattade sinnet”.

— Vi har bland annat tagit fram ett minnesspel, ett slags memoryspel med lukter av olika teer. Vi har sett att personer med minnesproblem som tränar på det i tio minuter per dag i 40 dagar blir bättre, säger han.

Man har också studerat personer som förlorade luktsinnet i pandemin och sett det är känsligt för skador.

— Även andra virusinfektioner än covid kan skada det. Huvudskador och polyper är andra orsaker till att vissa slutar känna lukter.

Jonas Olofsson berättar att ett plötsligt luktbortfall och minnesproblem samtidigt kan det tyda på en demenssjukdom eller Parkinsons. Även depressioner kopplas till sämre förmåga att känna lukter. Dessutom får vi förslitningar i luktsinnet med åren. Men skador och förslitningar kan läka med lite träning.

— Det räcker inte att lukta lite förstrött på något då och då, luktträning är ganska krävande. Man behöver sitta i tio minuter och koncentrera sig på lukten morgon och kväll i fyra månader. Ju förr man börjar träna ett tappat luktsinne, desto bättre. De flesta tycker att de blir bättre under resans gång, säger han.

Går på smell walks

Luktträning är inte bara till för dem som förlorat det efter covid, det kan vara bra för alla. Och det finns flera olika sätt att träna upp förmågan på. Jonas Olofsson har varit med och tagit fram testet smelltrainingapp.com, som är gratis och öppet för alla.

För att få effekt behöver hjärnan utmanas av dofterna. Därför ska man blindtesta lukter, till exempel ha små ogenomskinliga burkar som man fyller med olika kryddväxter, teer eller kaffe och sedan luktar på slumpmässigt.

Läs även: Sara drabbades av långtidscovid – neurofeedback blev hennes räddning

— Det är svårare än man tror, till och med för den som har ett bra luktsinne.

Jonas Olofsson berättar att han och hans kollegor ägnar sig åt speciella ”smell walks” när de är på resa.

— Det är en övning som handlar om att upptäcka miljöer genom deras dofter och lukter och skriva ner den. Alla ställen man är på har en lukt, vilket man inte alltid tänker på. Man måste göra sig medvetet om den själv. Då upptäcker man att platser har olika karaktär, säger han.

Smell walks gör bland annat att man kan känna ett starkare band till platsen.

— Man kan likna det vid mindfulness, man får en ökad närvaro och man upptäcker en ny dimension av en plats, säger Jonas Olofsson.

Underskattat sinne

Att vi har svårt att identifiera dofter har flera förklaringar. En är att vårt luktsystem inte är anpassat för analys.

— Dels är det ett holistiskt sinne som kopplas ihop med andra sinnen, dels utvecklades det långt innan vi kunde prata. Vi har inget språk för luktsinnet, säger han.

Förr i tiden ansågs luktsinnet vara ett kvinnligt kodat sinne, dofter var helt enkelt något kvinnor ansågs bra på medan männen ansågs mer intellektuella. De här fördomarna lever delvis kvar än i dag.

Läs även: Leila var utan lukt- och smaksinne i 10 år: ”Jag kände inte doften av min nyfödda baby”

— Kanske bidrar det till att luktsinnet är underskattat, vi förstår inte hur det är att vara utan det förrän vi förlorar det.

För Jonas Olofsson är luktsinnet däremot den allra ursprungligaste formen av kommunikation.

— Djur och våra celler i kroppen kommunicerar ju kemiskt med varandra. Jag skulle beskriva luktsinnet som en mötesplats mellan vår inre och yttre värld.

Det var också i djurvärlden forskare upptäckte att till exempel insekter kommunicerar med varandra med hjälp av särskilda dofter, så kallade feromoner.

Läs även: Klumpen i halsen gjorde det svårt att svälja: Så blev Malin fri från besvären

Dofterna sägs styra beteendet undermedvetet, bland annat när insekter väljer en partner. Vissa menar att även människor styrs omedvetet av feromoner men Jonas Olofsson är skeptisk.

— Visst, det har kommit spännande fynd om att vi kommunicerar med våra kroppslukter, till exempel att kvinnors tårar skulle sända ut en kemisk signal som bara män kan uppfatta. Men det har varit svårt att upprepa resultaten i senare studier och forskare pratar inte längre om mänskliga feromoner.

Källor till studierna i artikeln:

https://news.ki.se/loss-of-smell-linked-to-higher-risk-of-death-and-dementia

https://pmc.ncbi.nlm.nih.gov/articles/PMC4182669/