Har man ett förstadium till diabetes — prediabetes – är man snubblande nära att utveckla diabetes typ 2, men tillståndet är fortfarande reversibelt med hjälp av livsstilsfaktorer — OM man vet att man är i riskzonen vill säga…
En hjärtinfarkt eller en stroke är ofta första symptomet. Då har för mycket glukos i blodet under lång tid skadat och irriterat kärlväggarna och sedan har fett och plack bildats, som kan orsaka stopp.
En smygande trötthet, när allt mindre glukos kommer in i cellerna eftersom kroppens eget insulin fungerar allt sämre, kan också vara ett symttom. Men trött kan man förstås vara av många orsaker.
— Det här är alltså ett väldigt lurigt tillstånd och en ”tyst” sjukdom som kommer smygande under många år och inte ger några symptom förrän vanligen sent. Den vedertagna uppskattningen på 10 till 15 procent tror jag är i underkant. Jag tror att många fler än så har prediabetes idag, säger Johan Jendle, diabetesforskare och professor i medicin vid Örebro universitet.
I stället för att leta efter symtom tycker han att man ska titta på riskfaktorerna.
— Är du över 45 år och har bukfetma, är fysiskt inaktiv och kanske redan fått veta att du har högt blodtryck? Snarkar du dessutom och har sömnapné? Har du kanske till och med en ärftlighet för diabetes typ 2, eller har släktingar som fick hjärtinfarkt eller stroke före 50 års ålder? Då ska man fundera på att testa sina glukosvärden, tycker jag.
5 livsstilsförändringar som kan sänka ditt blodsocker
Misstänker du att du kan ha prediabetes? Här är fem saker som du själv kan göra för att inte fortsätta uppåt i trappan, utan istället börja sänka ditt blodsocker.
Läs även: Experten om diabetes typ 2: ”Genom bra livsval kan du bli helt symtomfri”
1. Sluta snusa och röka
Nikotinet i cigaretterna eller snuset gör att cellerna inte svarar på insulin på samma sätt, så att mer socker stannar kvar i blodet. Därför har snusare och rökare högre glukosnivåer.
— Det här är en sådan lågt hängande frukt, så man kan inte undvika att ta hjälp med att försöka sluta. Lyckas man så minskar risken för att utveckla diabetes med hela 50 procent, säger professor Johan Jendle.
2. Ta en potatis mindre
Prediabetes följer ofta i överviktens spår som en skugga, eftersom vissa sorters fettceller stör insulinproduktionen. Samtidigt vet vi alla hur svårt det är att minska i vikt utan att kilona kommer tillbaka.
— Det här med bestående viktnedgång är en Nobelprisfråga, men man brukar rekommendera att följa några enkla punkter: Ät på regelbundna tider; frukost, lunch och middag. Ta inte om! Och ät lite mindre än vad du brukar. Om du till exempel lägger en potatis mindre på tallriken är det jättebra. Det viktiga i sammanhanget är att man har en uthållighet, och också undviker snabba kolhydrater, som kakor, läsk, godis och söta drycker, eftersom de höjer blodsockret mest av allt, säger Johan Jendle.
3. Hantera emotionell stress
Att försöka göra något åt sitt livs återkommande stresspåslag är ett tredje steg nedåt i trappan. Stresshormonerna höjer nämligen både puls, blodtryck och blodsocker, vilket är bra i ett akut skede för det ger oss en energihöjning.
— Men det är det här kontinuerliga, malande stresspåslaget som skadar. Kanske stressäter man då också gärna kakor eller godis, som ju har en hög energihalt tack vare mycket fett och socker. ”Perfekt” säger kroppen. ”Nu slipper jag hålla på att leta mat.” Vi är ju formade sedan 100 000-tals år att välja den mest energirika födan.
Läs även: Hanne åt sig frisk från diabetes: ”Jag ville inte ta fler piller”
4. Träna någonting
Att medvetet försöka utmana kroppens muskler är ett bestämt slag mot höga blodsockernivåer det med. Tränade muskler ”suger” nämligen upp glukos från blodet och använder som näring.
— Dessutom är det så finurligt att muskler förbrukar energi även när man inte använder dem, så när muskler vilar så äter de fett! Mest valuta för insatsen får man om man kombinerar både styrke- och konditionsträning, men det viktigaste är att man väljer en träning som blir av.
5. Ha koll på om du har sömnapné
Bra nattsömn är alltid en nyckel till sunda blodsockernivåer. Man vet till exempel att personer som sover mindre än sex timmar per natt riskerar att få sämre glukoskontroll. Det vanliga rådet ”titta inte på mobilen innan du ska somna” gäller fortfarande. Det blå skärmljuset lurar nämligen kroppen att det är dag. Och snarkar du? Kanske bör du kolla så att du inte också har obstruktiv sömnapné. Andningsuppehållen, som man ofta inte är medveten om själv, innebär en syrebrist som leder till många kroppsliga stressreaktioner, till exempel förhöjda glukosnivåer. Man brukar därför ofta prata om sömnapné och diabetes typ 2 som ”tvillingsjukdomar” som kommer ihop. Tecken på sömnapné kan till exempel vara att man är väldigt morgontrött, torr i munnen, har huvudvärk på morgonen och lätt somnar till i stolen under dagen.
— Många blir av med snarkningen när de går ner i vikt, men det finns också behandling med bettskenor och andningsstöd. Misstänker man sömnapné så ska man utreda sig, säger Johan Jendle.
Läs även: Sluta snarka – innan du får sömnapné: Expertens bästa råd
Det här är prediabetes (dysglykemi)
- Vid prediabetes är man nära att utveckla diabetes typ 2, enligt mätningar av glukos i plasma på till exempel en vårdcentral. Exempelvis kan fasteglukosvärdet då ligga mellan 6 och 7 mmol/liter. En ”riktig” diabetesdiagnos får man vid upprepade fasteglukosvärden på över 7 mmol/liter.
- Men det finns tre olika huvudgrupper av prediabetes. Antingen har man för höga glukosvärden under fasta, kallad IFG. Eller så sjunker blodsockret långsammare än normalt efter att man har ätit, kallad IGT. Och i den tredje typen så är det istället långtidsglukosvärdet, som visar ett snitt på blodsockret de senaste 2–3 månaderna, som är för högt.
- Behandling för samtliga typer är livsstilsförändringar, men sjukdomen kan ofta gå hand i hand med exempelvis högt blodtryck och höga blodfetter, så anpassad medicinsk behandling av detta kan också vara aktuellt.
