Säkrare produkter
Svensk Egenvård håller just nu på med en certifiering av företag som säljer hälsokostprodukter. Certifieringen garanterar att företagen tillhandahåller säkra produkter med korrekt information på etiketterna. Först ut var Baltex och i dag finns en handfull certifierade företag. Antalet ökar hela tiden och på Svensk Egenvårds hemsida kan man se vilka det är.
Vi vill ha viktkoll
2010 såldes egenvårdsprodukter för 2,4 miljarder kronor i hälsokostaffärer, apotek och mataffärer. Här är de största grupperna, med försäljning angivet i tusentals kronor:
| 1 | Viktkontroll (främst måltidsersättningar och barer) | 507864 |
| 2 | Vitaminer och mineraler | 491297 |
| 3 | Hjärta och kärl (främst fiskolja) | 294188 |
| 4 | Övrigt, främst hudvård | 278673 |
| 5 | Mage och tarm (främst probiotika) | 197310 |
| 6 | Förkylning (främst echinacea) | 147125 |
| 7 | Rogivande (valeriana, grönt te) samt stela leder och muskler (nypon, kondroitin m m) | 142040 |
| 8 | Uppiggande (ginseng, rosenrot) | 86292 |
| 9 | Hår, hud och naglar (kisel, betakaroten m m) | 79388 |
| 10 | Kvinna (klimakteriet, PMS, urinvägar) | 69569 |
| 11 | Sportprodukter (sportdrycker, barer, proteinpulver) | 52736 |
| 12 | Man (prostata) | 30205 |
(Källa: Svensk Egenvård)
FRAM TILL FÖRRA finanskrisen 2009 ökade hälsobranschen i stadig takt med ungefär fem procent varje år. Men sedan dess har försäljningen legat i stort sett stilla. Och det kommer den att göra de närmsta åren också, spår Ingrid Atteryd, vd för branschorganisationen Svensk Egenvård.
– Dels står en ny finanskris för dörren, dels kommer vi nästa år att få nya regler om hälsopåståenden. Alla förpackningar kommer att göras om och leverantörerna får inte lov att säga lika mycket som i dag, vilket inte heller kommer att gynna försäljningen.
Några produktgrupper ökar dock. Framför allt gäller det olika typer av sportprodukter som drycker, barer och proteinpulver. Här gäller det att vara kritisk som konsument, tycker Ingrid Atteryd.
– Köp bara produkter som har en svensk etikett. Det visar att man följer svensk lagstiftning. Och var särskilt noga med vad barn och ungdomar stoppar i sig!
Just nu arbetar EU:s tjänstemän med de nya reglerna om hälsopåståenden på bland annat kosttillskott. 5 december röstas det om frågan och sedan lär den behandlas i 3–6 månader.
– De har varit ganska stränga i sina bedömningar. Till exempel godkänner de inte den ganska omfattande forskningen kring nyttiga tarmbakterier, probiotika, som underlag för hälsopåståenden.
VITAMINERNA C, D OCH E samt fiskolja är däremot ämnen som man kommer att få göra hälsopåståenden kring. Ingrid Atteryd tror att dessa ämnen kommer att dyka upp i allt fler produkter framöver.
– Till exempel får vi allt fler produkter som kan bidra till ett väl fungerande immunförsvar, med bland annat D-vitamin. Detta är ett tillräckligt väldokumenterat samband enligt EU:s experter. Företagen kommer att lära sig att lägga upp studierna så att de ska bli godkända som underlag för hälsopåståenden. Så om tio år kommer situationen antagligen att se helt annorlunda ut, spår Ingrid Atteryd.
En annan märkbar förändring är att de nya apotekskedjorna släppt in en hel del egenvårdsprodukter i sina sortiment.
– Förtjänsten är betydligt högre på det än läkemedlen. Samtidigt har en del hälsokosthandlare börjat sälja receptfria läkemedel. Apotekens nya intresse för branschens produkter kan förstås bli en utmaning för landets hälsokostbutiker, men vi har inte fått in några uppgifter att några butiker skulle ha slagits ut på grund av den ökade konkurrensen.
TEXT EVA OLSSON
FOTO THINKSTOCK
