Fascia fitness

Besläktade metoder

Det finns flera kroppsterapier som är inriktade på fasciorna.
Rolfing  Metod skapad av Ida Rolf på 1930-talet. Rolfing består av en serie systematiska behandlingar av fasciorna, med syftet att återställa naturlig fri hållning. Det finns ett fåtal rolfare i Sverige.
KMI Står för ”kinesis myofascial integration” och är Tom Myers metod, som ligger nära rolfing. Tom Myers är utbildad rolfare och har utvecklat metoden vidare och kopplat ihop den med forskning om fasciorna.
Revolving En svensk fasciainriktad behandling som inspirerats av rolfing och rosenmetoden.
Osteopati Ser kroppen som en helhet och använder sig bland annat av tekniken myofascial release.
Klassisk bindvävsmassage Tysk metod från 1930-talet.

Träning som töjer fascian

Garuda, det senaste inom fascia fitness och en vidareutveckling av pilates, inspirerad av kropssterapin feldenkreis.

Yoga

Pilates

Fascior kallas de tunna hinnor av bindväv som omger musklerna. Behandling av fascior heter myofasciell behandling. Myo för muskel, fasciell för hinnor, alltså behandling av muskelhinnor. Intresset för hur kroppens fascior påverkar oss, formar oss och ger upphov till symtom har vuxit, och drar nu fram lavinartat. Det kan förändra hur vi tänker kring både träning och kroppsterapi i framtiden.

Ny forskning tydliggör fasciasystemet

Tidigare har fasciorna setts som ganska ointressanta, ett slags fodral åt musklerna. Men nu vet vi mer. Fasciorna förändras, de är en levande vävnad. När de blir stela blir vi stela. När de är elastiska är vi mjuka och rörliga. Att det är fasciorna snarare än musklerna som behöver behandling är det nya tänkandet. Nytt är också att fasciorna bildar ett helt eget system i kroppen, och att det systemet är avgörande för hur vi mår.
– Ny forskning har gett oss nya glasögon för att se fasciasystemet tydligare. Fasciahälsa kommer att bli nästa stora tränings- och friskvårdstrend, förutspår Tom Myers, som är den främste ”fasciagurun” i världen. Han har skrivit boken ”Anatomy Trains” som är en kartläggning av fasciasystemet. Det kallas också ”den nya anatomin”
– Musklerna i sig är lösa som köttfärs. Det är fasciorna som ger dem sina former, säger han för att illustrera hur viktiga de är. Utan fasciorna skulle kroppen rasa ihop i en hög, varken muskler eller skelett skulle hålla ihop. Skelettdelarna är också inneslutna i fascior, och det är fasciorna som förbinder muskler med muskler, skelett med skelett och muskler med skelett.

Tack vare fasciorna, som är glatta, kan muskler som ligger mot varandra glida lätt och smidigt, utan att klibba fast. Fascior finns också insprängda i musklerna, för att muskelns olika delar ska fungera optimalt när vi rör oss.
Med friska fascior och en rörlig livsstil går allt bra. Men redan under en natts stillaliggande börjar fasciorna klibba ihop. Bindväven, som fasciorna består av, börjar spinna nät mellan olika fascior, som sedan häftar ihop i varandra.
– Det är därför alla djur vill sträcka på sig på morgonen. Då bryts det som klibbat ihop under natten upp igen, säger Tom Myers.
Än värre blir det om vi är orörliga en längre tid.
– Till sist blir de tjocka som filt.

Stelnade partier ligger bakom kroppsliga problem

Fascior anpassar sig helt och hållet till vår hållning och våra vanor. De antar formen efter vad vi gör med kroppen, men det tar lite tid. De är tröga. Ett aktivt liv med varierad rörelse bryter kontinuerligt upp hopklibbningarna. Men om det finns områden som nästan aldrig får röra sig sker inte det. Det kan vara på framsidan av kroppen om man går omkring med hopsjunken hållning. Eller kring skuldran, om man sitter hela dagarna vid datorn. De här hopfiltade områdena syns tydligt i de kroppar som Tom Myers och hans kolleger har studerat. Det är sådana stelnade partier som ofta ligger bakom kroppsliga problem.
– Fascior är starka. Om en kiropraktor gör kotmanipulationer utan att behandla fasciorna också så har det ingen effekt, för skelettet glider tillbaka in i den formen som fasciorna har.

Viktigt att röra på sig mycket

Du kan inte sträcka på dig mer än vad fasciorna tillåter och en muskel kan inte ta mer plats än vad fascian ger den. Men Tom Myers säger att också vanlig muskelmassage har effekt på fasciorna:
– Allt vi gör med kroppen påverkar fasciorna på något sätt.
Den metod som Tom Myers själv lär ut kallas KMI (kinesis myofascial integration), och är en massage av det fasciella systemet. Effekten varar några månader. För att behålla resultatet måste ett eget arbete ta vid. Om man inte rör sig för att hålla i gång den nya friheten i kroppen, börjar fasciorna att filta ihop sig igen.
— Att själv röra sig mycket är alltid det allra viktigaste. Jobba förebyggande och ta det lugnt i början. Fascior reagerar långsamt, de kan inte annat. Tänk på en plastpåse. Om du drar i den sakta kan den töjas, men rycker du till går den sönder.
– Tung träning skadar alltid bindväven och det tar 24—48 timmar för den att reparera sig. Vi lever i en prestationskultur, men när vi vill prestera snabbt i träningen så stämmer det inte överens med hur kroppen fungerar.
– Tänk dig i stället att du ger dig själv ett års mjukt åtagande med din träning.
Yoga, tai chi, pilates, dans och kroppsterapier är exempel på aktiviteter som främjar fasciahälsan. Vid uttorkande aktiviteter som löpning är det viktigt med vätska, eftersom torra fascior blir mer klistriga och stela.

Fasciorna är som elastiska spindelnät

I kroppsterapier ger den nya anatomin möjligheter till en ny ”läsning” av kroppen. Man tänker inte längre utifrån den traditionella anatomiska kartan.
– På det traditionella sättet ser man kroppen som att den består av enskilda muskler och ben och att de jobbar ihop enligt hävstångsprinciper. Men det är en intellektuell konstruktion, ett maskintänkande. I verkligheten är vi inte byggda på det sättet, menar Tom Myers.
Fasciorna är som elastiska spindelnät som både innesluter musklerna och dessutom sitter ihop med varandra i långa stråk, som ”gummiband”, som går kors och tvärs över kroppen. Man måste se till hela ”gummibandet”, eftersom det alltid går sönder i sin svagaste punkt som kan vara någon annanstans än där själva problemet sitter. Man får leta efter orsaken utefter hela fasciakedjan.
Den bild som Tom Myers ger av kroppen är mycket mer av en organism, där skelett och muskler svävar upphängda i ett elastiskt spänningsfält skapat av bindvävstrådar.
Att fasciorna är så viktiga som Tom Myers säger belägger ny forskning. Den har skett under dissektioner av kroppar, där man noga undersökt fasciasystemet.
– Det har också visat sig att fascior har tio gånger fler känselreceptorer än vad själva musklerna har. Det är alltså fasciorna du känner när du känner din kropp.

TEXT: LENA OLAUSSON

FOTO: THINKSTOCK