Probiotika
I våra tarmar finns ungefär ett kilo bakterier. De allra flesta är nyttiga och hjälper både tarmen och oss att må bra. Men ibland kan olämpliga bakterier börja växa till och skapa besvär som magknip och diarré, till exempel vid stress, utlandsresor och antibiotikabehandlingar. Då kan det vara värdefullt att tillföra nyttiga bakterier av samma eller liknande typ som finns i våra tarmar, så kallade probiotika. Med det menas en tillsats av mikroorganismer som antas förbättra hälsan hos mottagaren. Namnet kommer från grekiskan, pro betyder för och bios betyder liv.
Preparat med nyttiga bakterier har visat sig kunna lindra olika typer av diarré, till exempel rotavirusinfektioner hos små barn. Några studier antyder även att de kan förebygga turistdiarré på resor, men detta samband är ännu inte helt accepterat. Viss forskning visar på goda effekter vid irriterad tarm (IBS), med besvär som gasbildning, spänningar i buken, magknip och förstoppning. Nyttobakterierna tycks också kunna ha andra hälsoeffekter, som att förebygga och lindra förkylning och allergi.
Probiotikaprodukter har ökat starkt i de flesta länder under senare år. Förutom i piller och pulver, finns också flera matvaror som berikats med nyttiga bakterier, som juice, fruktsoppor, fil och yoghurt. Man kan också gynna tillväxten specifikt av goda bakterier i tarmen genom att äta fiberrik mat som frukt, grönsaker och fullkornsbröd. Det är ett sätt att tillföra prebiotika, det vill säga mat åt de nyttiga bakterierna.
Förr i tiden fick vi naturligt i oss nyttiga bakterier via maten. Ända sedan stenåldern har vi bevarat exempelvis grönsaker och fisk genom mjölksyrajäsning, vilket ger oss stora mängder goda mjölksyrabakterier, laktobaciller. På det sättet har vi upprätthållit en god bakterieflora i tarmen. I västvärlden föll syrningen i glömska i samband med den industriella revolutionen under 1800-talet. Då började industrin ta över även livsmedelsförsörjningen och så småningom blev kyl och frys dominerande konserveringsmetoder. Sedan dess har vi fått i oss allt färre mjölksyrabakterier. Det finns teorier om att detta kan bidra till sjuklighet på flera sätt, bland annat genom att öka graden inflammation i kroppen och få vårt immunförsvar att fungera sämre.
Risker, biverkningar
De probiotikaprodukter som säljs i Sverige har stor säkerhetsmarginal och ska inte ge några biverkningar hos friska personer. Däremot är läget mer oklart när det gäller allvarligt sjuka personer, till exempel med svåra infektioner eller kraftigt nedsatt immunförsvar. Det finns också en osäkerhet om vad som händer om man under lång tid tillför en viss bakteriestam varje dag. I värsta fall skulle mångfalden av laktobaciller i tarmen kunna minska, vilket kan vara negativt.
