Text: Kersti Hilding Hansen
Foto: Getty Images, Kersti Hilding Hansen
Som liten kille saknade Per Hiselius någon att ventilera de stora livsfrågorna med. Han var redan som barn en riktig grubblare, men hans situation ändrades plötsligt den dag då han började studera teknisk fysik på Lunds Tekniska högskola.
— Fysiker är i allmänhet intresserade av de stora frågorna. Man vill begripa hur saker och ting fungerar. Att plugga fysik och matte gör dessutom att man prövas i att tänka abstrakt och att strukturera sina egna tankar, säger Per Hiselius.
Lär dig att fatta bättre beslut
Med sin bok ”Miljoner dörrar – Tankar om att navigera i en komplicerad värld” vill han visa att det kan vara möjligt att hitta sätt att tänka och agera som leder till bättre beslut för både dig som individ och för världen i stort.
— Det finns inte mycket som är antingen rätt eller fel, svart eller vitt, men man kan skapa en bild av hur allt hänger ihop där man tillåter sig ha flera synsätt, ibland till och med helt olika världsbilder, samtidigt. Fast det är viktigt att säga att man faktiskt måste anstränga sig lite grand.
Per vill helst undvika att ge tips till hur andra ska leva sina liv. Hans förhoppning är istället att människor ska använda sitt eget sunda förnuft och skaffa sig mer kunskap.
Bra att vara sunt skeptisk
Det krävs verktyg för att undersöka vilka fällor det är man oftast brukar fastna i. De verktygen består bland annat av reflektion och att börja resonera med sig själv och andra kring fakta och information. Det är bra att utforska sitt eget förhållningssätt till fakta och andrahandsinformation.
— Så länge det inte går att motbevisa ett påstående kan man inte avfärda det. Och det är just detta som gör att man måste kunna ha flera olika synsätt samtidigt. Det betyder förstås inte att alla synsätt är rätt, eller lika troliga, men man måste hålla dörren lite på glänt även för det osannolika.
Per presenterar ett tydliggörande exempel på hur vi människor brukar fungera när det gäller att ta till oss ny information.
— Tänk dig att du för första gången ska hoppa fallskärm. Inför hoppet från flygplanet får du i uppgift att vika fallskärmen så att den ska funka optimalt. Hur resonerar du? Tycker du att det är bäst att du själv utifrån dina kunskaper och erfarenheter bestämmer hur den ska vikas, eller lyssnar du och tar till dig instruktioner från erfarna fallskärmshoppare om hur vikningen bör gå till?
Hur man resonerar här är avgörande för utfallet. Det är ju sannolikt så att det bästa sättet i exemplet ovan är att lyssna till dem som har tidigare erfarenhet och kunskap. Men så enkelt är det inte alltid, man måste dessutom hela tiden ifrågasätta andras och egna övertygelser på ett konstruktivt sätt.
— Det är alltid bra att vara sunt skeptisk.
Få olika perspektiv
Människor har en fantastisk inneboende förmåga att analysera, menar Per, men det kan ändå gå fel. Därför är det bra att försöka vara ödmjuk inför egna slutsatser. Det är bra att resonera fram och tillbaka, både med sig själv och med sin omgivning innan man kommer fram till en konklusion. Och även då måste man vara försiktig med att lita allt för mycket på sin egen slutsats.
— Det finns få eller ingen som aldrig har haft fel. Vi gör fel hela tiden. Det bästa man kan göra är att ta ett steg tillbaka och tänka längre. Fundera över vilka dina misstag brukar vara. Och hitta gärna folk med andra åsikter än du själv. Tänk till exempel om du just nu är fast i en situation som inte är bra för dig själv, eller för någon nära dig, utan att du själv kan se det. I en sådan situation måste man normalt sett ha någon utifrån som kan hjälpa en att se problemet för att kunna göra något åt det. Eller tänk om någon nära dig har hamnat i en av alla dessa fällor vi så lätt kan fastna i. Då kanske du kan vara den som hjälper personen att se problemet.
Att ventilera och diskutera med oliktänkande individer gör att ens eget beslutsfattande blir bättre. Men att rakt av köpa andras idéer är inte en lösning. Per menar att det är bra att ”stöta och blöta” åsikter och tankar. Att umgås med folk som har andra egenskaper än man har själv. Resonemang tillsammans med oliktänkande ger dynamik i samtalen.
Det är en utmaning att navigera i vår komplexa värld. Därför är det bra att hela tiden testa egna synsätt. Går det att tänka på ett annat sätt? I tankegångarna med sig själv kan brister upptäckas. Man lär sig efter hand att inte dra förhastade slutsatser och att undvika att föra vidare sådan information som man inte vet till hundra procent om den är riktig.
— Vad vet jag, vad vet jag inte? Att ställa sig dessa frågor är en nyttig skola. Det finns krafter som medverkar till desinformation både medvetet och omedvetet. Det är lika illa att sprida information som inte stämmer av välvilja som av illvilja. Båda delarna kan göra skada. Min önskan är att vi alla ska bli mer försiktiga med vilken information vi sprider vidare.
Små beslut kan få långsiktiga konsekvenser
Det finns miljoner dörrar, val, och vi gör många val varje dag. Och varje val vi gör leder till en ny riktning. Också små saker får konsekvenser på lång sikt. Per förklarar: Om jag väljer att dricka en kopp kaffe till här och nu så förskjuter jag tidsschemat med ett antal minuter, som i sin tur leder till att min hemfärd kommer att senareläggas. Det kan betyda att något händer som annars inte hade hänt under resan hem.
— Allt jag gör påverkar. Jag har lärt mig att ifrågasätta mig själv hela tiden. Jag övar mig ständigt i att se hur jag reagerar och funderar över om det finns andra tillvägagångssätt. Och det jag har märkt är att övning ger färdighet. Det är visserligen inte fel att ha starka åsikter, men det gäller att vara öppen för att ifrågasätta dem. Annars kan det bli farligt. Det är väldigt viktigt att våga ifrågasätta sin egen övertygelse.
Att skriva boken om hur det går till att träna sig på att välja de dörrar som leder till en bättre väg för oss själva och våra medmänniskor har för Per själv inneburit en större försiktighet. Han tar ett steg tillbaka innan han fattar beslut, han överväger fördelar och nackdelar. Han plockar fram eventuella brister och fällor som han tidigare i livet varit med om och som har inneburit felbeslut.
— Jag är ganska sträng mot mig själv. Det här sättet att se på livet gör till exempel att jag är mycket medveten om risker med alkohol. Jag dricker alkohol, men jag gör det med måtta. Hela mitt liv går ut på att göra saker med måtta. Jag ser till att ha balans i det jag gör. Och jag funderar över hur mitt agerande påverkar andra. Jag försöker helt enkelt bidra till ett bättre samhälle. Men det är inte alltid så lätt, och det blir ofta fel. Fast det är ju inte så konstigt. Jag är ju, precis som alla andra, mänsklig. Men som med allt annat kan man bli lite bättre genom att öva.
Hur är det med magkänslan – ska man lita på den?
— Nej, lita inte blint på din magkänsla. Men plocka gärna fram den i ljuset och fundera på om din magkänsla och intuition grundar sig på tidigare erfarenheter som du kan ha nytta av. Vänd och vrid på den och använd den som en av många källor. För ibland är magkänslan en rationell analys du har gjort, fast utan att riktigt kunna formulera den — så jo, lyssna gärna på den men undvik att lita på den helt och hållet.
Träna på att fatta rationella beslut
● Börja identifiera fällor du och andra brukar gå i.
● Läs på om det du ska fatta beslut om. (Det räcker inte med en studie för att du ska kunna dra slutsatser.)
● Fundera skeptiskt.
Undvik att hamna i negativa tankespiraler…
… som leder till ökad beslutsångest:
- Ta ett steg tillbaka.
- Fråga dig själv vilka valmöjligheter du har.
- Gör en extra ansträngning och undersök och ifrågasätt.
- Avfärda inget du inte kan motbevisa.
- Var försiktig med att lyssna till en enda röst.
- Ju mer du tränar på att resonera med dig själv och din omgivning, desto mer naturligt blir det.
- Om du väljer mellan en åsikt som du tagit del av på nätet, och en etablerad nyhetskälla i ett demokratiskt land – ställ dig då frågan vilken av de två källorna som är mest trovärdig.