Text: Susanne Hovenäs
Foto: Getty Images
Fett är en viktig energikälla och rätt sorts fett i rätt mängd är avgörande för att vi ska må bra. Förutom att det ger oss energi skyddar det våra inre organ, bygger celler, bildar hormoner och ökar kroppens förmåga att tillgodogöra sig fettlösliga vitaminer.
Vilken sorts fett är bäst?
Man skiljer mellan mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Att ersätta en del av det mättade fettet i maten med fleromättat fett kan bidra till att minska risken för hjärt- och kärlsjukdom.
Flera kliniska studier har visat att olivolja är ett av de bästa fetterna man kan äta. Även fetter från nötter är bra, de har också en hög proteinnivå.
Är du intresserad av vilka fetter livsmedel innehåller kan du söka i Livsmedelsdatabasen – sök näringsinnehåll.
Källa: Livsmedelsverket
LÄS ÄVEN: Nyttig mat där du får i dig de essentiella fettsyrorna
Ska man äta smör eller margarin?
Men om valet står mellan smör och margarin råder det delade meningar om vilket som är bäst för hälsan. För Fredrik H Nyström, professor och överläkare i internmedicin, är det dock ingen tvekan vad som är bästa valet.
— Det är solklart — det finns inga fördelar att äta margarin på smörgåsen eller använda det i matlagning. Dessutom bildas det giftiga ämnen, som också kan vara cancerframkallande, vid tillverkningsprocessen och som stannar kvar i produkten. Vill du undvika dessa ämnen ska du inte äta margarin. Smör har en mer neutral tillverkningsprocess och är fullständigt säkert och klart bättre än till exempel kolhydrater. Förenklat kan man säga att margarin är en konstgjord produkt och jag anser det rent olämpligt att rekommendera den.
Är margarin cancerframkallande?
Att margarin kan innehålla förhållandevis höga halter av de cancerframkallande glycidol och 3-MCPD har Livsmedelsverkets egna analyser visat. Ämnena bildas när vegetabiliska oljor raffineras och av de matfetter som fanns med i undersökningen innehöll framför allt produkter med palmolja klart högst halter av glycidol och 3-MCPD.
— Ganska många margariner innehåller palmolja, och det finns också i många andra livsmedel. Livsmedelsverket jobbar även med miljömässig hållbarhet och där ser man att palmolja inte är bra. Men kvaliteten varierar, och mer och mer palmolja är i dag certifierad. Om man inte vill äta palmolja skulle jag rekommendera att titta i ingredienslistan vad produkterna man köper innehåller, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, EFSA, har kommit fram till att mängden av glycidol och 3-MCPD som vi får i oss behöver minska. Det beror på att det måste finnas en stor säkerhetsmarginal för att så långt som möjligt utesluta hälsorisker.
LÄS ÄVEN: Det händer i kroppen vid fasta – experter reder ut
— Därför har gränsvärden nu införts för hur mycket av dessa ämnen som får finnas i till exempel matfetter. Att smör skulle vara en renare produkt stämmer delvis eftersom det har färre tillsatser, men man ska komma ihåg att det inte är någon som står och kärnar smöret för hand utan det tillverkas också storskaligt, säger Åsa Brugård Konde.
Vad rekommenderar Livsmedelsverket?
Om man då bortser från tillverkningsprocessen, vilket är bäst för hälsan, att äta smör eller margarin?
— Man kan inte riktigt säga att det ena är bättre än det andra. Smör i sig innehåller ganska mycket mättat fett, men det kan margariner också göra. Vårt råd är att välja fett med en stor andel omättade fetter, säger Åsa Brugård Konde.
Livsmedelsverket rekommenderar därför att man tittar efter nyckelhålsmärkta produkter när man väljer sitt fett, dessa innehåller mindre andel av mättade fetter och mer andel av omättade fetter.
LÄS ÄVEN: 6 sätt att sänka det farliga blodfettet – på naturlig väg
Denna rekommendation bygger på att risken för hjärt- och kärlsjukdom minskar om man byter ut mättat fett mot omättade fetter.
Är nyckelhålsmärkningen bra?
Fredrik H Nyström menar att det inte finns någon vetenskap bakom Livsmedelsverkets nyckelhålsmärkning.
— Nyckelhålsmärkningen är bara något som Livsmedelsverket hittat på, det kan man inte använda som läkare eftersom det inte är — som det numera heter — evidensbaserat på ett korrekt sätt. Jag anser att Livsmedelsverket har gått ut med flera rekommendationer på svag vetenskaplig grund. De rekommenderar till exempel fortfarande att man ska dricka lättmjölk. Det är heltokigt, eftersom lättmjölk då mest ger energi från mjölksocker. Deras nyckelhålsmärkning är tyvärr inte särskilt evidensbaserad, det behövs fler kliniska studier innan man säkert kan rekommendera olika livsmedel. Man kan inte bygga råd på gamla studier av statistiska samband.
Mättat fett i smör
Att det sedan skulle vara sämre för hälsan att äta smör för att det innehåller mättat fett är Fredrik också tveksam till. Han känner inte till några studier som visar att man får mindre hjärtproblem genom att välja nyckelhålsmärkt margarin.
— Om det verkligen är så farligt med mättat fett, hur kan det då komma sig att bröstmjölk innehåller så mycket mättat fett? Min uppfattning är att man behöver starka data för att ge kostrekommendationer. Många myndighetsexperter har tyvärr kolossalt fel i olika hälsoråd, men de har ändå starka åsikter och verkar som att de vet vad de pratar om. Man fortsätter till exempel att tjata om att träning och bantning med lågfettkost skulle förebygga och bota alla möjliga åkommor, utan bra bevis.
LÄS ÄVEN: 7 goda anledningar att äta mer baljväxter – så skyddar de din kropp
Hur tillverkas margarin?
Förutom att margarin har en artificiell tillverkningsprocess, så är det också tillåtet att transportera det i tankfartyg.
— Bara tanken att man får göra det är inte klokt. Det utvinns också från alla möjliga växtdelar, med bland annat lösningsmedel. Det är ett högst artificiellt fett som får färg- och smakämnen tillsatta för att det ska gå att äta. Varför skulle det vara nyttigt?
Fredrik H Nyström är också av den uppfattningen att om kunskapen om ett livsmedel är bristfällig, och säkerheten dessutom kan ifrågasättas, bör man avstå från att rekommendera det och i stället vara tydlig med att man inte vet tillräckligt om nyttan och riskerna hos människa.
Margarin vs smör
Huvudingredienserna i margarin är vegetabiliska oljor, mjölk och vatten. Oljorna utvinns genom pressning och förädlas på samma sätt som andra oljor som säljs i matbutiker.
Utöver oljor, mjölk och vatten ingår ingredienser såsom lecitin (E 322), salt, arom och vitamin A och D. Fetthalten för margariner varierar mellan 25–80 procent.
Margariner innehåller såväl mättade fettsyror som enkel- och fleromättade fettsyror. Ju fastare konsistens, desto högre innehåll av mättat fett. Innehåller produkten palmolja finns det risk för att den även innehåller hälsofarliga ämnen, dock i låg halt.
Till margariner hör bland annat: Becel, Bregott (innehåller rapsolja), Lätta, Lätt & lagom med flera.
Smör är en mejeriprodukt som består av kärnad grädde. För att få mer smak syras och saltas smöret genom att man tillsätter mjölksyrakulturer och salt. Till skillnad från margarin är smör konstant i sin fettsammansättning och består av mjölkfett (80 %), vatten och salt.
Smör innehåller mycket mättade fettsyror. Till smör hör produkter som endast innehåller kärnad grädde.
Källa: ica.se